De moderna pensionärerna


Att gå i pension innebär för de flesta att livet från en dag till en annan helt förändras. Men den forskning som hittills gjorts säger inte så mycket om hur nutidsmänniskan hanterar övergången. Det ska forskningsprojektet HEARTS ändra på.

Förkortningen HEARTS uttyds Health, ageing and retirement transitions in Sweden och i projektet är det själva pensioneringsprocessen som är i fokus. Pensioneringen prövar vår förmåga att anpassa oss, inte bara till åldersrelaterade biologiska förändringar, utan också till de nya möjligheter och förväntningar som finns i vår sociala miljö. Vår livsstil, med fysiska, intellektuella och sociala aktiviteter, förändras och påverkar därför också vår hälsa och vårt psykiska välbefinnande. HEARTS-projektet undersöker hur anpassningen och övergången från arbetsliv till tillvaron som pensionär kan hanteras.

För att belysa pensioneringsprocessen följer vi individer på väg mot pension, men även personer som nyligen pensionerats, i en så kallad longitudinell studie. Det innebär att deltagarna får svara på frågor i flera uppföljningar för att vi ska kunna studera hur hälsa och psykiskt välbefinnande utvecklas tiden in­nan och efter pensioneringen.

Vi ställs inför nya utmaningar och möjligheter när vi avtackas för ”lång och trogen tjänst i arbetslivet”. Men trots att pensionering är en viktig livshändelse som de allra flesta kommer att möta eller redan fått erfarenhet av, vet vi i dag förvånansvärt lite om hur hälsa och psykologiskt välbefinnandet förändras innan och efter att man går i pension. Hur vi klarar att anpassa oss, hur vårt välbefinnande och vår fysiska och psykologiska hälsa påverkas är därför angelägna forskningsfrågor.

Vad vi däremot vet är att förändringar i hälsa och välbefinnande ofta börjar uppträda först senare i livet. Forskning om åldrande i Sverige har därför alltmer inriktats mot longitudinella studier där personer följs till mycket hög ålder eller ända fram till livets slut. Man har då kunnat se att händelser tidigare i livet påverkar utfall långt senare inom en rad olika områden. Åldrandeforskningen har därför börjat betona vikten av ett livsloppsperspektiv för att bättre förstå förändringar och hälsoutfall senare i livet.

Forskningen om sent vuxenliv och åldrande har oftast inriktats på personer födda i början av 1900-talet. Men livsvillkoren har förändrats drastiskt under det senaste seklet. Vi har fått en helt ny syn på åldrande och äldre. Senare generationer lever längre, ofta med sin hälsa bevarad upp i högre åldrar. Våra förutsättningar, förväntningar och krav på livet på äldre dagar är andra än hos våra föräldrar. En stor skillnad är att kvinnor födda under senare delen av 1900-talet varit mer engagerade i arbetslivet och det påverkar naturligtvis hälsotillstånd och välbefinnande. Personer som nu är på väg in i pensionering skiljer sig alltså på många sätt från tidigare generationer. Den forskning som hittills genomförts säger helt enkelt inte så mycket om dagens pensionärer.

HEARTS vill därför undersöka personer födda i slutet av 1940-talet och början av 1950-talet och som har andra erfarenheter från ett i många avseenden annat liv och samhälle än sina föräldrar. Ur ett livsloppsperspektiv är det också viktigt att kartlägga vilka faktorer tidigare i livet som kan ha betydelse för förändring eller stabilitet i allmän hälsa och psykologiskt välbefinnande. I HEARTS är vi därför speciellt intresserade av personlighet, minne och tankeförmåga, socialt nätverk, livsstil och olika aktivitetsmönster.

Pensioneringen signalerar åldrande på både individuell och samhällelig nivå. De få studier som gjorts har visat en bild av att man fortsätter att leva ungefär som tidigare. Detta trots att pensioneringen kräver en anpassning till nya förutsättningar, nya roller och förväntningar som kan påverka identitet och självbild.

Personer födda under det sena 40-talet och tidiga 50-talet kan förvänta sig att leva längre än tidigare generationer. Många har en relativt god hälsa och ett aktivt, fungerande liv när de pensioneras. Möjligheten att arbeta allt längre har ökat. De som nu går i pension möter helt andra utmaningar i övergången från arbete till pensionering jämfört med tidigare generationer. För många har de förändrade ekonomiska villkoren stor betydelse då möjligheterna att förverkliga intressen kan bli alltmer begränsade. Allt detta kan leda till att den psykologiska hälsan utmanas. Det finns med andra ord skäl att förvänta sig mönster av förändring i hälsa och välbefinnande, aktivitetsmönster och livsstil. Vi är alla olika under hela livet; frågan är hur dessa olikheter påverkas av pensioneringen. Sammanfattningsvis behövs bättre kunskap om hur vi organiserar våra liv inför och efter pensionering och hur vi hanterar den övergång som pensioneringen innebär.

HEARTS-projektet startade våren 2015, då ett nationellt representativt urval av individer mellan 60 och 66 år kontaktades med information om studien, vad deltagande innebär och hur de kunde besvara ett webbaserat frågeformulär eller en pappersversion av formuläret. Uppgifterna i formuläret kopplas till nationella register som Socialstyrelsens patientregister, SCB:s register över socioekonomiska förhållanden och inkomst, mönstringsregistret, Försäkringskassans register och dödsorsaksregistret.

Vid den första datainsamlingen besvarade 5 913 individer frågeformuläret. Deltagarna i HEARTS är på många sätt representativa för populationen, det vill säga samtliga individer i Sverige födda 1949–55. Urvalet består av en något större andel kvinnor än män och fler personer födda 1949–50 jämfört med 1954–55. Majoriteten är födda i Sverige och är gifta eller har en partner. Jämfört med populationen i stort har deltagarna generellt en högre utbildningsnivå, och en större andel har universitets- eller högskoleexamen.

Eftersom huvudsyftet med projektet är att studera själva övergången från arbete till pension är det först efter flera mättillfällen som vi kan undersöka förändringar över tid. Men tack vare att deltagarna befinner sig i olika stadier av pensions­övergången kan vi redan nu studera både förväntningar och planer inför, och upplevelse av, livet som pensionär.

Vi kan till exempel konstatera att det i dag inte är så lätt att säga vem som är pensionär och vem som inte är det. Tidigare var det vanligt att man helt slutade arbeta när man gick i pension, men resultaten visar att det numera är vanligt att fortsätta arbeta i någon utsträckning även efter att man börjat ta ut sin ålderspension. Majoriteten av deltagarna har förvisso ännu inte gått i pension, men av dem som börjat ta ut sin ålderspension kan vi identifiera tre subgrupper, de som är: (1) fortsatt yrkesverksamma och inte ser sig som pensionärer; (2) fortsatt yrkesverksamma som ser sig som pensionärer; (3) heltidspensionärer (figur 1).

 De som ännu inte börjat ta ut sin pension fick svara på frågor om sina planer och förväntningar inför pensioneringen. Resultaten visar till exempel att ungefär en fjärdedel inte alls har börjat planera för sin pension, medan en av fem anger att de i hög utsträckning har börjat planera. Över hälften anger att de, om de fick bestämma själva, skulle vilja gå ned i arbetstid innan de slutar arbeta helt (figur 2).

Vi kan också se att många räknar med att fortsätta arbeta efter att de fyllt 67. Även om majoriteten anger att de kommer att sluta jobba tidigare tror var femte person att de är fortsatt yrkesverksamma efter 67 års ålder (figur 3).

Pensioneringen associeras ofta med både för- och nackdelar. Det är till exempel vanligt att den upplevs som något som innebär att man får mer tid att göra det man värdesätter och uppskattar. Samtidigt kan många känna att de förlorar den sociala tillhörighet och intellektuella stimulans som arbetet medförde. I linje med detta visar resultaten att en av tre ser pensioneringen som något som kommer att medföra både positiva och negativa saker. Men vi kan också se att även om ungefär hälften uppfattar det som något positivt upplever nästan var fjärde person att det är negativt att gå i pension (figur 4).

De allra flesta som ännu inte gått i pension tror att de kommer att vara nöjda med livet som pensionärer. En mindre grupp tror inte alls att de kommer att trivas som pensionärer. Nästa steg är därför att analysera för vem och under vilka förutsättningar livet som pensionär blir som man hoppas och vill. Hälften av dem som börjat ta ut sin pension uppger att de fortsatte arbeta i samma omfattning ända fram till att de började ta ut pensionen, medan ungefär en av tre trappade ner före pensionsövergången (figur 5). Det kan ställas i relation till dem som fortfarande har pensioneringen framför sig, där över hälften skulle vilja gå ner i arbetstid innan de går i pension.

Det är dock viktigt att komma ihåg att vi i detta läge inte kan dra några slutsatser om de som önskar att trappa ned får möjlighet att faktiskt göra det, då vi jämför grupper med olika individer. I och med att vi kommer att följa samma individer under hela övergångsperioden kan vi senare analysera i vilken utsträckning deltagarna har möjlighet att få den övergång de skulle vilja ha.

Majoriteten av dem som gått i pension upplever att beslutet var helt och hållet deras eget, medan en av tio an­ger att de blivit tvingade (figur 6). I fortsatta analyser kommer vi att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt individens hälsa påverkas av möjligheten att själv få bestämma över sin pensionering.

Av dem som gått i pension uppger de flesta att de uppskattar och njuter av livet som pensionär (figur 7). Trots detta säger så många som var femte person att de saknar den dagliga samvaron med andra och den struktur som arbetslivet gav (figur 8), vilket avspeglar att många upplever att pensioneringen kommer att medföra både för- och nackdelar.

Sammantaget visar resultaten att pensioneringen kan uppfattas helt olika beroende på en persons unika livssituation och bakgrund. Den egna hälsan, vilken typ av arbete man har och hur familjesituationen ser ut är några faktorer som kan påverka. Dessa olikheter är viktiga att lyfta fram för att vi ska få en nyanserad bild av vad pen­sioneringen kan innebära för vår hälsa och vårt välbefinnande.

Med den första datainsamlingen har vi fått en uppfattning om vilka som är med i HEARTS, något som är viktigt för att resultaten ska gå att generalisera till populationen i stort. Vi har också kunnat kartlägga vilka planer och förväntningar som finns inför pensioneringen samt hur övergången till och livet som pensionär upplevs. Men det är nu det riktigt intressanta arbetet tar vid – att undersöka hur individen påverkas av att gå i pension. För detta krävs longitudinella studier med upprepade mättillfällen. Deltagarna kommer därför att bjudas in till årliga uppföljningar med start våren 2016.

Av Isabelle Hansson, doktorand

Publicerad 2016-06-05
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 15 november 2016 - 10:06 © Äldre i centrum

Figur 1

Figur 1. Har du gått i pension (börjat ta ut ålderspension)?

 

Figur 2

Figur 2. Hur skulle du vilja ha det innan du går i pension?

 

Figur 3

Figur 3. Vid vilken ålder tror du att du helt och hållet har slutat yrkesarbeta?

 

Figur 4

Figur 4. Uppfattar du att gå i pension som något positivt eller negativt?

 

Figur 5

Figur 5. Gick du ner i arbetstid innan du började ta ut någon pension?

 

Figur 6

Figur 6. Valde du att gå i pension eller kände du dig tvingad (pga. hälsa, arbetsgivare etc.)?

 

Figur 7

Figur 7. Jag uppskattar och njuter av livet som pensionär.

 

Figur 8

Figur 8. Jag saknar strukturen och den dagliga samvaron med andra som arbetslivet gav.

 

Projektets hjärtepunkter

• HEARTS-studien undersöker den psykologiska hälsan i samband med pensionsövergången.

• Urvalet är befolkningsrepresentativt och består av 5 913 individer födda 1949–55.

• Fokus ligger på arbete och pension, familj och sociala nätverk, hälsa och livsstil.

• Uppföljningar görs varje år.

• Data kopplas till nationella register.

Projektet genomförs vid Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, AgeCap, av en forskningsgrupp på psykologiska institutionen under ledning av professor Boo Johansson. Det finansieras under fem år av forskningsrådet Forte. Hearts-teamet: professor Magnus Lindwall, professor Boo Johansson, professor Linda Hassing, docent Anne Ingeborg Berg, docent Valgeir Thorvaldsson, fil dr Marie Kivi, fil dr Pär Bjälkebring, fil dr Sandra Buratti, fil dr Stefanie König, doktorand Isabelle Hansson, doktorand Georg Henning. Vill du veta mer? Besök www.psy.gu.se/hearts eller kontakta hearts@psy.gu.se.

Detta vill forskarna veta
Förutom frågor om individens sociodemografiska bakgrund och pensionsstatus innehåller formuläret instrument för att studera psykologiska processer relaterade till arbetsbelastning, arbetsmotivation, arbetsprestationens betydelse för självkänslan, orsak till pensionering, förväntningar inför och upplevelse av pensionering, hälsa och sjukdomar, hälsobeteende, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter, depression, livstillfredsställelse, tillfredsställelse av grundläggande psykologiska behov, livskvalitet, stress, ensamhet, kognitiv funktion, socialt nätverk och stöd, personlighet, framtidsperspektiv och självkänsla.

Loading   Sökning pågår