Träna med Sally

Pensionerade prästen i Uppsala Lars-Olov Almgren, 90, fick rehabträna med vårdhund efter ett lårbensbrott. Användningen av hundar ökar i äldreomsorgen och forskningen tycks försiktigt positiv. Men fler studier behövs.

Här kan du se en film med Sally. » (nytt fönster)

Lars-Olov Almgren fick en remiss till vårdhund av arbetsterapeuten för att träna gång, balans och rörelse efter en fall­olycka. Målet var att kunna gå med rulltorn igen hemma i lägenheten.

– Jag har själv haft två dvärgpudlar tidigare och blev förtjust när jag fick veta att jag skulle få hjälp av en hund. Jag kan varken läsa eller se på tv och hör ganska dåligt, så jag är inte bortskämd med det som är roligt och dagarna blir långsamma.

Hundbesöken blev ljuspunkter att se fram emot.

– Jag och hunden lekte med hundleksakerna. Till exempel fick jag stå upp och hålla mig i ett bord med ena handen medan jag med den andra plockade hundgodis i små fack. Sedan var det bara för hunden att göra sitt och ta för sig! Det var rejält jobbigt att stå upp så länge, men mycket mer roligt och motiverande att öva så än det annars skulle vara.

– Det var förstås med oro jag flyttade hem igen, men jag känner mig säkrare på mig själv nu, på att resa mig upp och sätta mig. Det har jag hundarna att tacka för. De gjorde mig gladare i kroppen.

I dag finns 150–200 utbildade och certifierade vårdhundar i svensk vård och omsorg. Inom äldreomsorgen används de som en alternativ behandlingsmetod för att aktivera, glädja eller lugna, beroende på behov för såväl personer med demenssjukdom som utan.

– Träningen med hund går ut på att hjälpa den äldre att glömma krämporna och hitta de egna förmågorna. Få personen att känna sig betydelsefull. I leken med hunden utförs övningar utan att man tänker på att det är övningar. Och om en person till exempel inte vill gå till tandläkaren så avhjälps det genom att tandläkaren först får undersöka hunden, säger undersköterskan och landets första vårdhundsförare Mia Boivie i Uppsala, som är den kommun med längst erfarenhet av vårdhundar i äldreomsorgen.

Här finns fyra certifierade vårdhundsteam verksamma och särskilda hundträningsrum har inrättats vid flera äldreboenden. Behandlingen omfattar åtta tillfällen tillsammans med fysio- och arbetsterapeut. Behandlingen dokumenteras.

När Mia Boivie började med vårdhundar så hämtade hon sina arbetsmetoder från usa. Någon direkt forskning fanns inte att luta sig mot, säger hon.

– Förutom att nivåerna av det lugnande oxotycin-hormonet höjs när vi klappar en hund.

Uppsalas första insatser med vårdhund följdes av några forskare, bland annat Catharina Nord, docent på forskningscentret nisal vid Linköpings universitet:

– Ett viktigt resultat av den forskningen var att det går att träna svaga äldre med hund med förbättringar i kognitiva, sociala och kroppsliga förmågor i grupp eller individuellt. Man kan få äldre personer att leka i träning på ett sätt som man antagligen inte skulle kunna få dem att göra om inte hunden var med. Det är en stor poäng, säger hon.

En annan forskare, Karin Hellström, docent i fysioterapi vid Uppsala universitet, såg i en liten studie att träning med vårdhund ledde till ökad fysisk aktivitet även tre månader efteråt, jämfört med kontrollgrupp.

Men enligt SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, finns inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att vårdhundar påverkar hälsa och välbefinnande hos de mest sjuka äldre. SBU:s rapport om detta från 2014 grundar sig på fyra tillförlitliga utländska studier, varav två från usa. Fyrtiofyra studier sållades bort för att de inte höll måttet, och inte en enda studie var svensk.

– Jag håller med, det behövs mer forskning, även om jag har hittat fler internationella studier än sbu, säger med dr och universitetslektor Anna Swall vid Dalarnas högskola, som i en doktorsavhandling har undersökt hur äldre med alzheimer upplever vårdhunden. När avhandlingen kom förra året, efter sbu-rapporten, var det den första i världen om detta.

Under tio veckor videofilmade hon hundinsatserna hos fem äldre personer. Filmerna visar att vårdhunden lockar fram personen bakom demenssjukdomen genom att ge stunder av tillfällig klarhet, väcka minnen och tal.

– Jag hade inte väntat mig att deltagarna skulle börja prata så mycket. En kvinna med grav demens och afasi sa till hunden ”Du är helt fantastisk, du är ett mirakel”. Förklaringen är troligen den villkorslösa relation som hunden skapar, säger Anna Swall.

Att hunden betydde så mycket för deltagarna överraskade också, samt att de visade den sådan omtänksamhet.

– En kvinna i rullstol reste sig upp för att hålla om hunden som då låg på ett bord, eftersom hon ville skydda den från att ramla ned. Tillsammans med hunden blev hon en fungerande person igen för stunden och gavs andrum från sin sjukdom.

Vilken roll spelar hundföraren?

– Det är hundföraren som med tecken och kommandon till hunden skapar de positiva situationerna för deltagaren. Som när hunden lade sig ned och såg ut att somna så att en deltagare stolt kunde säga att det var för att ”jag klappar honom”.

Är detta skillnaden mellan att ha ett professionellt vårdhundsteam och personalens egna outbildade hundar?

– Dessa hundar kan säkert också fungera bra i många situationer, som sällskap. Men tänk då på att äldre personer med demenssjukdom, som är rädda för hundar, kanske inte förmår uttrycka sin rädsla. Samt att hundarna inte är tränade att hantera exempelvis aggressivitet vid demenssjukdom.

Anna Swall mätte även deltagarnas sömn, men här syntes inga tydliga förbättringar.

– Detta behöver det forskas mer om för att kunna minska exempelvis läkemedelsanvändningen. Mer kunskap behövs också om vårdhund även kan hjälpa äldre utan tidigare hundvana. Själv vill jag studera vårdhund vid livets slutskede.

Hur har dina forskningsresultat använts i äldreomsorgen?

– Jag har inte fått någon feedback på detta ännu. Men det är positivt att många boenden har börjat reflektera över varför de tar dit personalens egna otränade hundar. Och även om jag inte vet om det har med min avhandling att göra så har antalet vårdhundsteam ökat.

Allergirisken då?

– Detta är naturligtvis något som behöver beaktas. Men ganska få i den äldre generationen är pälsdjursallergiker.

LENA FIEBER

Publicerad 2016-12-21
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 21 december 2016 - 09:59 © Äldre i centrum

”Träningen med hund går ut på att hjälpa den äldre att glömma krämporna och hitta de egna förmågorna. I leken med hunden utförs övningar utan att man tänker på att det är övningar.”

”En kvinna i rullstol reste sig upp för att hålla om hunden som då låg på ett bord, eftersom hon ville skydda den från att ramla ned. Tillsammans med hunden blev hon en fungerande person igen för stunden och gavs andrum från sin sjukdom”
 

Personalen på äldreboenden välkomnar hundarna som ett komplement till de ordinarie insatserna för att höja äldres välbefinnande, enligt en studie vid Högskolan i Skövde.

Forskaren Anette Lundin, doktorand i välfärd och socialvetenskap vid Jönköping university, har studerat äldres välbefinnande sett genom personalens ögon och i januari kommer hennes doktorsavhandling om detta. Utanför avhandlingsarbetet har hon även studerat vad personalen tycker om hundarna – utbildade och outbildade – i det avslutade projektet Hälsa och välbefinnande med hund i äldrevården som Högskolan i Skövde har bedrivit i samarbete med Statens lantbruksuniversitet, SLU. Under våren publiceras resultat som jämför insatserna med hund med hur personalen tycker att det var innan. Preliminära analyser pekar på att hunden höjer välbefinnandet.

– Personalen beskriver äldres välbefinnande som ett behov av existentiell beröring, vilket i sin tur definieras som behovet att uppleva valfrihet, njutning och närhet till någon eller något. Interaktionen med hund anses öka möjligheterna att tillgodose dessa behov och ses därför av personalen som ett komplement till den ordinarie omsorgen.

Fakta | SBU-studie

De fyra utländska studierna i SBU:s granskning visar att vårdhund

1. kan minska upplevd ensamhet vid uppföljning efter åtta veckor

2. kan öka positiva känslor – vara intresserad, upprymd, entusiastisk, inspirerad, uppmärksam – vid uppföljning efter fyra veckor

3. har effekt på depression och ångest vid uppföljning efter sex veckor

4. har effekt på upplevelse av negativa känslor vid uppföljning efter fyra veckor.

Läs mer:

Doktorsavhandling: Being in the present. The meaning of the interaction between older persons with Alzheimer’s disease and a therapy dog, Anna Swall, institutionen för neurobiologi, vård och hälsa, Karolinska institutet 2015

SBU: Vårdhund för äldre i särskilt boende – en systematisk översikt om effekter och vetenskapligt stöd 2014

Socialstyrelsen: Hundar i vård och omsorg – vägledning till gällande regelverk 2014

SIS-standard för utbildningen: Vårdhundsteam inom äldreomsorg, demensvård och rehabilitering för vuxna efter förvärvad hjärnskada

FoU Västernorrland: Vårdhund – rehabilitering inom äldreomsorgen 2012

Loading   Sökning pågår