Ett åldrande i beroende

Beroendet ökar och aktiviteterna försvinner när personer med intellektuella funktionsnedsättningar åldras. Det framgår i en intervjustudie med chefer för LSS-gruppboende eller dagliga verksamheter.

Medellivslängden för personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ökat markant under de senaste årtiondena. Men deras hälsoproblem förbises enligt internationell forskning. Hur det ser ut i Sverige är oklart, enligt forskaren och sjuksköterskan Maria Johansson vid Lunds universitet som har deltagit i projektet Åldrande hos personer med intellektuell funktionsnedsättning – ur ledares perspektiv, som nu resulterat i en licentiatavhandling med samma namn.

Syftet var att undersöka det hälsosamma åldrandet där LSS-cheferna har ett stort inflytande över villkoren.

– Ledarna betonade att de äldres ökade behov av stöd anpassades individuellt, men samtidigt berördes inte åldrandet och gemensamma behov som äldre har särskilt mycket i intervjuerna, säger hon.

Resultatet visar att med åldrandet följer ett ökat och specifikt behov av stöd och vård, såsom nya hjälpmedel och god kunskap om hälsoproblem. Det är viktigt att detta ökade behov dokumenteras, tycker LSS-cheferna. De ser också hur äldre går miste om aktiviteter som tidigare har erbjudits i den dagliga verksamheten.

– Inte heller frivilliga krafter eller kommunen har aktiviteter för dem.

När de äldre slutar på daglig verksamhet så krymper deras sociala nätverk.

– Självbestämmande är A och O, men det kan samtidigt behövas kommunala strategier för att säkra ett hälsosamt åldrande för denna grupp.

Under våren lanserar Svenskt demenscentrum och intresseorganisationen FUB ett kunskapsstöd om att åldras med funktionsnedsättning, Åldern har sin rätt.

Läs licentiatavhandlingen här » (nytt fönster) 

Publicerad 2018-02-16
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 16 februari 2018 - 16:00 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår