Personer i den högsta inkomstgruppen har märkbart högre vårdkostnader än andra det sista levnadsåret. Vårdkostnaderna avtar med stigande ålder. Det visar en studie av Stockholms län från Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Sjukvården under det sista levnadsåret står för tio procent av den samlade sjukvårdskostnaden och drygt en fjärdedel av vårddagarna i sluten somatisk vård. I studien ingick ålder, kön, civilstånd, inkomst, utbildning och födelseland. Bara ålder och inkomst hade betydelse för skillnaderna.

Personer i den lägsta inkomstgruppen har genomgående sämst situation när det gäller vårdkostnader, omfattningen av sjukvård och hur tidigt vårdkontakterna sker. De som är födda utanför Sverige har sin första vård­kontakt märkbart senare än andra.

Höginkomsttagare har en mer kostsam vård, främst inom kirurgin, och vårdas i högre grad på universitetssjukhus. Det kan bero på skillnader i tillgängligheten till vård, kunskap om och personligt stöd kring hälso- och sjukvårdskontakter, läkarkontakter och möjlig­heter till remisser. Enligt rapporten kan denna studie inte helt förklara de sociala skillnaderna.

Samhällsvetaren Anders Walander, avdelningen för socialmedicin, är författare till  rapporten. Han drar där följande slutsats: ”Förmodligen utgörs låginkomstgruppen, utöver personer rent allmänt med låg inkomst, till stor del av äldre kvinnor med låg atp, vilket väcker frågan om det är rimligt att dessa äldre har lägre vårdkostnader.”

Studien är utförd på uppdrag av Stockholms läns landsting. Den är en del av ett uppdrag om studier av vård på lika villkor. Den omfattar inte vårdkostnaderna för avancerad hemsjukvård och kommunal sjukvård.

Sjukvård under sista levnadstiden. Sociala skillnader i vårdkontakter och vårdkostnader. Karolinska Institutets folkhälsoakademi – 2010:1 www.folkhalsoguiden.se