PSA-screening ger färre prostatadödsfall

Dödsfallen i prostatacancer minskar med cirka 30 procent vid PSA-screening, visar forskning vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. De screenade männens första uppmätta PSA-värde visade sig ha stor betydelse för att förutse framtida cancerrisk.

– Forskningen är viktig eftersom den visar på långtidseffekterna av ett organiserat screeningprogram i Sverige, säger Maria Frånlund, disputerad inom urologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på universitetssjukhuset.

Maria Frånlunds avhandling om screening för prostatacancer kommer efter Socialstyrelsens senaste rekommendation 2018 om att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening med enbart PSA-prov, eftersom negativa konsekvenser som överdiagnostik och överbehandling bedömdes överväga nyttan. Huvudsyftet med den aktuella forskningen har varit att öka förståelsen för effekten av screening och hur ett framtida screeningprogram för prostatacancer skulle kunna utformas.

Arbetena i avhandlingen härrör från en stor, befolkningsbaserad studie, som startades 1995 i Göteborg. Totalt ingick 20 000 män som var mellan 50 och 64 år när studien inleddes. Hälften lottades till en screeninggrupp som erbjöds PSA-test vartannat år och cellprovtagning om förhöjda PSA-värden upptäcktes. Övriga utgjorde en kontrollgrupp som inte erbjöds PSA-provtagning.

Efter 22 års uppföljning hade cirka 300 män dött av prostatacancer. Risken var cirka 30 procent lägre för dem som genomgått screeningprogrammet. Störst risk att dö av prostatacancer hade de som började screena sig efter 60 års ålder, de som fick diagnosen efter att de lämnat studien (efter cirka 70 års ålder) och de män som bjöds in, men inte deltog överhuvudtaget. De män som deltagit i screeningprogrammet och lämnade studien utan att prostatacancer uppdagats följdes i nio år efter screeningens avslut och totalt hittades omkring 200 cancerfall, varav 21 män senare dog av sjukdomen.

PSA-nivån vid första screeningtillfället hade stor betydelse för framtida cancerutfall, och kan användas för att skatta risker. Resultaten visade även att män med svårigheter att tömma blåsan hade lägre risk för prostatacancer jämfört med symptomfria män i studien. För att ytterligare reducera dödligheten i prostatacancer behöver enligt Maria Frånlund start- och stoppålder för framtida screeningprogram optimeras. Det behövs också strategier för att minska antalet som uteblir. Män vid god hälsa och med PSA-nivåer över 1,5 ng/ml bör också erbjudas fortsatta kontroller även efter 70 års ålder.

Läs avhandlingen Prostate cancer screening: Outcomes and risk prediction här » (nytt fönster)

Publicerad 2019-01-21
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 21 januari 2019 - 09:33 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår