Vad händer på äldrekollo?

Sommarkollo är ett klassiskt ställe för barn. Men vad händer när kollot istället gästas av äldre personer – med hälsan, ramar för socialt umgänge och synen på ålder och åldrande? Det har tre forskare vid Lunds universitet fått en miljon kronor för att försöka besvara.

Crafoordska stiftelsen har beviljat den tvååriga studien en miljon kronor. Janicke Andersson är fil dr i äldre och åldrande och knuten till Lunds universitets forskningscentrum CASE, Centre for Ageing and Supportive Environments.

–        Det känns otroligt spännande att få till ett tvärvetenskapligt projekt kring äldre, miljö och hälsa där vi både tar hänsyn till strukturella faktorer, görandet och den faktiska hälsopåverkan, säger hon i ett pressmeddelande.

Att ”göra ålder” är ett centralt begrepp i studien. Det kan förklaras med att det finns många föreställningar om hur vi skall bete oss och se ut beroende på vår ålder. Flera studier visar hur man ”gör ålder” på äldreboenden. Det kan handla om att välja äldre inredningsdetaljer och viss sorts musik – gärna svenska visor och äldre svensktoppsmusik.

–        Dessa sätt att ”göra ålder” är många gånger grundade på diffusa föreställningar om vad och vilka äldre är. Men det stämmer sällan med den så kallade verkligheten. Ändå förhåller även äldre själva sig till dessa diffusa föreställningar i sitt sociala agerande. Ibland talar man om att det finns en kulturell eftersläpning på nästan en generation i föreställningar om äldre, säger Janicke Andersson.

Kolloverksamhet förknippas traditionellt med barn, och forskarna har sett tecken på att de äldre faktiskt förbarnsligas under vistelsen. Vittnesmålen är enligt forskartrion många om hur äldre på kollo upplevs som yngre och piggare. Plötsligt kan de gå mer obehindrat. Får lust till tämligen otypiska aktiviteter – som att åka rutschbana.

–        I en av delstudierna utgår vi från den förändringspotential som kollovistelsen antas ha, och som är tydliga i de här exemplen. Hur påverkar äldrekollot deltagarnas identitet och hur de ”gör ålder”? Upplever, eller framställer, de sig yngre när de vistas i en miljö med starka kopplingar till barndom och lek – eller äldre av att befinna sig i ett sammanhang av andra äldre? säger Gabriella Nilsson, fil dr i etnologi.

Lisa Ekstam, fil dr i arbetsterapi och även hon knuten till CASE, ska med intervjuer sätta fingret på hur hälsa och livskvalitet påverkas av kollovistelsen. I fokus står faktorer som aktivitet, social delaktighet och känslor av ensamhet

 

–        Det saknas systematiska studier som på det här holistiska och tvärvetenskapliga sättet tar avstamp i en konkret, existerande verksamhet, säger hon.

Publicerad 2014-08-18
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 augusti 2014 - 14:51 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår