Tabellerna illustrerar sannolikheten för överlevnad hos patienter med en demenssjukdom tre år efter diagnos i primärvården. Mörkgrön indikerar en låg risk att avlida inom tre år medan mörklila indikerar en hög risk.

Tabell visar väntad livslängd vid demens

Forskare i Sverige och Nederländerna har tagit fram ett enkelt verktyg som gör det möjligt att förstå hur troligt det är att en person med demenssjukdom kommer att avlida inom tre år. Syftet är dels att öppna för samtal med dem som är svårast sjuka, dels att kunna planera vårdinsatser.

En del kan leva många år med sin demenssjukdom, medan andra har en sjukdom med ett mer aggressivt förlopp. Det finns därför ett behov av att förstå hur allvarlig sjukdomen är för individen redan då en demensdiagnos ställs. Detta för att sjukvården ska kunna planera vården för individer som väntas få stora vårdbehov inom en ganska snar framtid, men också för att de själva ska få en möjlighet att förstå hur sjukdomen sannolikt kommer att utvecklas. 

I den aktuella studien ingår drygt 50 000 personer äldre än 65 år med demensdiagnos, som har följts via olika hälsodataregister fram till 2016. Då hade drygt 20 000 av patienterna dött, efter en mediantid på 4,8 år efter diagnostillfället. Forskarna har undersökt vilken roll ett antal lätt inringade faktorer spelar för förväntad livslängd efter diagnos. Det mynnade ut i två schematiska tabeller. Den ena vänder sig till vårdgivare i primärvården och där går det att få fram en prognos genom att väga samman kön, ålder, kognitiv förmåga (mätt med verktyget MMSE, Mini-mental state examination) samt samsjuklighet (mätt med verktyget CCI, Charlson comorbidity index). Den andra tabellen vänder sig till specialistkliniker, och då vägs även den exakta demensdiagnosen in, där till exempel Alzheimers sjukdom oftare har ett mindre aggressivt förlopp. 

Med dessa parametrar går det att få fram en placering i tabellen, som visar hur troligt det är att någon kommer att avlida inom tre år från diagnostillfället. Forskarna tänker sig att verktyget ska användas av dem som vårdar eller behandlar personer med demenssjukdom inom primärvården eller på specialistkliniker.

En av forskarna är Sara Garcia-Ptacek, neurolog på Södersjukhuset i Stockholm. Hon berättar att många patienter ställer frågor om hur deras sjukdom kommer att utvecklas, och att detta verktyg kan ligga till grund för sådana samtal.

— Även för dem som inte själva tar upp frågan kan det vara bra att prata om den framtida vården. Då kan det här verktyget öppna för det samtalet, som bör göras innan det finns för många kognitiva hinder. Det kan handla om var någon helst vill bo, om det är hemma eller på ett äldreboende, eller annat som är viktigt att planera för, säger Sara Garcia-Ptacek, som också forskar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.

Studien Survival time tool to guide care planning in people with dementia är gjord tillsammans med forskare från Radboud university medical center i Nederländerna och publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology.

Publicerad 2019-12-17
Skriv ut den här sidan
Senast uppdaterad 17 december 2019 - 15:29 © Äldre i centrum
Loading   Sökning pågår