Om 30 år har Sverige 700 000 fler pensionärer än i dag samtidigt som den yrkesverksamma delen av befolkningen minskar. Det är bakgrunden till att banker och försäkringsbolag slåss om att få de många 40-talisterna att ställa sig i kö till seniorboende, som ofta är en blandning av kollektivhus, hotell och servicehus.

Den demografiska utvecklingen i Sverige kan betraktas antingen som en kommande samhällsekonomisk katastrof eller som en möjlighet till nytänkande. Några som valt det sistnämnda perspektivet är de banker och försäkringsbolag som bestämt sig för att satsa på att utveckla nya boendeformer för äldre, det vill säga personer över 55 år.

Förr var det i huvudsak barn och ungdomar som ställde sig i kö för att spara till en framtida bostad. Nu har det blivit en angelägenhet också för 40- och 50-talister som inte längre kan räkna med att samhällets omsorger kommer att räcka till för alla deras kommande behov.

Att det finns stiftelser, bostadsrättsföreningar och kommunala bostadsbolag som specialiserat sig på bostäder för äldre är inget nytt. Men den typ av seniorboende som är på väg att snabbt växa fram i Sverige nu, skiljer sig något från de tidigare formerna, inte minst genom den starka kopplingen till ett regelbundet sparande och bankernas samarbete med byggbolagen.

Tre stora aktörer

HSB, Handelsbanken och SEB, som alla via exempelvis nya dotterbolag är knutna till byggbranschen, är de tre stora aktörerna på seniorbostadsmarknaden i dag.

  – Det råder ingen tvekan om att efterfrågan på ett bra boende, som är kopplat till viss service, kommer att öka kraftigt under de närmaste decennierna, säger Viveka Hirdman-Ryrberg, vd på Boviva, ett dotterbolag till SEB Trygg Liv som bygger och driver bostäder tillsammans med byggföretaget Peab och det privata vårdbolaget Actica Omsorg.

Alla som är kunder hos SEB Trygg Liv har möjlighet att börja bospara för en Bovivalägenhet. Det kostar inget att ställa sig i kö och varje sparad krona räknas som en poäng.

  – För att detta inte bara ska bli något för dem som redan är förmögna har vi infört en övre spargräns. Ingen får tillgodoräkna sig mer än ett basbelopp per år, det vill säga knappt 40 000 kronor, påpekar Viveka Hirdman-Ryrberg och tillägger att det är hur länge man varit kund i SEB Trygg Liv som avgör vilken plats man får i kön.

  Hon medger dock att detta är en sparform som bara är möjlig för den som är yrkesverksam och har en marginal i ekonomin. För att få möjlighet att bo i en av Bovivas lägenheter kan det framöver komma att krävas en spartid på fem till tio år.

Hög servicenivå

Hittills har Bo Viva färdigställt ett seniorbostadsområde i Halmstad med 119 hyreslägenheter, dit det finns möjlighet att flytta in inom ett år. Servicenivån är hög. Bland annat finns det en bemannad reception med sjukvårdskunnig personal, en vaktmästare som hjälper till med praktiska saker, en gemensam motions- och relaxavdelning, bibliotek, salong, gästrum och tillgång till sjukgymnast.

De boende kan också köpa tjänster som fönsterputsning, tvättning och mat- och måltidsleveranser. Boendeformen är en blandning av 70-talens kollektivhus, vanligt hotell samt servicehus, så som de var tänkta från början.

  – Hyreskostnaden för den största lägenhet som är på drygt 100 kvadratmeter är maximalt 12 000 kronor i månaden inklusive servicepaket.

Den minsta bostaden är på 26 kvadratmeter och kostar totalt (inkl. servicepaket) 4500 kronor per månad, berättar Viveka Hirdman-Ryrberg och tillägger att sammanlagt 1500 hushåll hade anmält intresse för att bo i någon av Halmstadslägenheterna.

Inom fem år räknar Boviva med att ha byggt ytterligare fyra seniorboenden runt om i landet.

  – Då har vi troligen en kö på cirka 20 000 personer i åldrarna 40-80 år. Intresset för den här typen av gemensamhetsboende växer hela tiden, inte minst bland ensamstående äldre kvinnor som kan få både trygghet och nya vänner i ett sådant här område.

Ingen ny vårdform

Viveka Hirdman-Ryrberg påpekar att Bovivas seniorboende inte är någon ny vårdform.

  – Vi erbjuder ingen sjukvård, men däremot service, omsorg och möjligheter till stort socialt umgänge. Våra boende måste vara tillräckligt pigga för att kunna klara sig själva. Syftet med våra bostäder är att sträcka ut tiden när man är aktiv och inte behöver ta del av samhällets tjänster.

  – Vi lever längre i dag men vi är ändå i behov av viss omsorg. Men som utvecklingen ser ut kommer det ovillkorligen att bli så att vi måste ta hand om oss själva på ett annat sätt än tidigare. Eftersom samhällets resurser inte kommer att räcka till och de yrkesverksamma yngre blir allt färre, blir det nödvändigt att ha funktionella och anpassade bostäder som underlättar ett självständigt boende.

Handelsbankens system för seniorbosparande ser lite annorlunda ut, bland annat genom att man inte erbjuder några hyreslägenheter. Genom att spara regelbundet i någon av bankens seniorbofonder står man i kö till Seniorgårdens bostadsrättslägenheter. Seniorgården är ett dotterbolag till byggföretaget JM AB, som specialiserat sig på att förvärva mark i tätorter för projektering av seniorbostäder. Under de tio år som Seniorgården funnits har 1700 bostadsrätter byggts i hela landet. I dag står omkring 3500 personer i kö, varav 97 procent är över 46 år.

Turordning beror på sparande

Ett krav för att få köpa en lägenhet är att någon i familjen är över 55 år och att man skaffat sig tillräckligt många köpoäng genom sparandet i Handelsbankens fonder, några års sparande brukar räcka för en god turordning. Varje hundralapp ger en poäng men också här finns en övre spargräns på maximalt 12 000 kronor per år.

  – Våra lägenheter är anpassade för olika rörelsehinder, med bland annat låga trösklar och extra rymliga badrum men det är upp till varje bostadsrättsförening att välja hur mycket service och omsorg som ska ingå, säger Daniel Forsblom, projektledare för Seniorgården.

  – Vi har ett stort serviceprogram, men de flesta tycks inte vara villiga att betala extra för mer omfattande paket med till exempel sjukvård.

  – De flesta äldre vill klara sig själva så länge det går. Att se till att man kan fortsätta att bo hemma utan problem med trappor och andra hinder är ett sätt att hjälpa sig själv.

Daniel Forsblom ser inte någon risk i att bara de som redan har kapital och är någorlunda friska kommer att få en bra seniortillvaro. Att de som är svaga, sjuka och/eller fattiga än en gång kommer att bli satta på undantag.

Resurserna kan räcka längre

  – Tvärtom skulle man kunna se det som så att samhällets resurser kommer att räcka längre om fler kan klara sig själva. Dessutom tror vi att den här typen av gemensamt boende leder till högre livskvalitet och mindre ensamhet. Därmed har människor en möjlighet att hålla sig friska längre.

Att de ungdomsfixerade generationer som föddes på 1940- och 50-talen nu ska behöva tänka på hur de ska bo på ålderns höst är något som de flesta bara vill slå ifrån sig. Debattören Gunnar Wetterberg, nu samhällspolitisk direktör på SACO, är ett stort undantag. Han är ”bara” 49 år men började fundera över sin ålderdom redan för femton år sedan. Då ställde han sig i kö till Riksbyggens seniorbostäder.

  – Tyvärr lades den kön ned, men nu står familjen istället i kö till ett område i Lund med senioranpassade sextiotalslägenheter, berättar han och varnar för den ”trängsel” på bostadsmarknaden som kommer att uppstå om bara fem år när många fyrtiotalister blir pensionärer. Dessutom finns det risk för att villapriserna kommer att sjunka om alla ska sälja sina hus samtidigt.

  – Att ställa sig i seniorbostadskö är att skaffa sig en option. Det ger ett försprång och en valmöjlighet. Man slipper med andra ord att bli tvångshämtad när man inte klarar att bo i villan längre.

Argument för seniorboende

Med ett långt förflutet som direktör på Kommunförbundet propagerar Gunnar Wetterberg för att de kommunala bostadsbolagen i högre grad ska satsa på seniorboende med hyresrätt, för att undvika en alltför hård ekonomisk segregation i framtiden. Men han håller inte med om att de forna folkhemsidealen nu håller på att svikas.

  – Nej, faktum är ju att det är tack vare folkhemmet som så många av oss har fått resurser att klara oss allt längre på egen hand. Men vård och omsorg är dyrare i dag, de äldre blir allt fler och det finns ingen möjlighet att höja kommunalskatten ytterligare.

  – Det kommunala ansvaret kommer att minska vilket innebär att det bara är de mest behövande som kan räkna med hjälp. Och eftersom det är en naturlag att vi gradvis förlorar funktion efter funktion ju äldre vi blir är det viktigt att vara förutseende och i god tid flytta in i ett anpassat boende, betonar han.

Även fackförbund

Det finns otaliga andra alternativ till seniorboende än de som nämns i den här texten och utbudet växer av naturliga skäl stadigt i takt med efterfrågan. I varje län finns en rad olika privata stiftelser och bostadsrättsföreningar som erbjuder bostäder för äldre.

Vissa fackförbund, till exempel Svenska Teaterförbundet, har också möjlighet att ge åldrande medlemmar en bostad. Det gemensamma för samtliga alternativ är att åldersgränsen oftast är minst 55 år och att kötiden varierar mellan ett till tio år. Av den anledningen är det alltså klokt att i god tid och i bokstavlig mening ”se om sitt hus” redan i relativt unga år.

Referens:

Privata affärer nr 1 1/2001