Kundvärdar som underlättar lägenhetsbyten och stolar på varje våningsplan i hus utan hiss. Båda är idéer från ett projekt som vill befrämja kvarboende i Helsingborg.

Det går bara inte, säger Rut Anderson vid Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs stad och syftar på ett framtidsscenario där efterfrågan på särskilt boende ökar i samma takt som antalet äldre. Särskilt boende är en dyrbar vårdform som redan idag slukar väldiga resurser. Dessutom är den önskad av få, säger Rut Andersson.

  – I nästan alla fall finns ett slags tvång med i bilden när man söker sig till ett vårdboende. Du känner dig tvingad att flytta på grund av att lägenheten ligger fyra trappor upp utan hiss eller för att du känner dig ensam och otrygg. Önskan att bo kvar i sitt hem eller sina kvarter är annars stark bland de äldre i Helsingborg, det framgår av vår enkät.

Enkäten ingår i Kvarboende i känd miljö, ett projekt som Vård- och omsorgsnämnden driver tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och det kommunala fastighetsbolaget Helsingborgshem. Projektet finansieras delvis med statliga stimulansmedel och förväntas på sikt bidra till att skjuta upp behovet av särskilt boende samtidigt som möjligheten för äldre att leva ett självständigt liv skall öka.

Hinder för kvarboende

Äldre hyresgäster (minst 70 år fyllda) i fyra olika bostadsområden har inte bara besvarat enkäter utan också deltagit i samtalsgrupper.

  – Detta har gett oss kunskaper om vad lägenheten och bostadsområdet betyder för dem, vilka hinder som står i vägen för kvarboende och vilka åtgärder som kan öka möjligheten att bo kvar även med mer omfattande funktionshinder, säger Rut Andersson.

Kunskaperna skall spridas för att öka medvetenheten om kvarboendets förutsättningar, både bland de äldre själva och beslutsfattare inom och utanför den kommunala verksamheten. Detta skall till exempel leda till att beställare av nyproduktion börjar ställa relevanta krav på tillgänglighet när fastigheter utformas, säger Rut Andersson och pekar på nybyggda Norra Hamnen som ett avskräckande exempel i detta avseende. Här har hyresgäster redan börjat söka bostadsanpassning.

Dörröppnare bortglömda

Ett exempel på en viktig men ofta bortglömd detalj i byggplaner är automatiska dörröppnare i entréerna, säger arkitekt Gittan Ekvall som ingår i projektets styrgrupp.

  – Många äldre som uppger problem med att klara av sina inköp säger att svårigheten framför allt ligger i att öppna porten när man kommer hem med matvarorna.

  Att installera dörröppnare i befintliga hus försvåras delvis av dagens regelverk, anser Lars O Petersson, VD för Helsingborgshem. Om inte fastighetsägaren vill stå för hela kostnaden måste i princip alla hyresgäster i trappuppgången acceptera att installationen finansieras med en hyreshöjning.

I Helsingborgshems ägardirektiv står numera att kvarboende skall befrämjas genom ökad tillgänglighet. Lars O Petersson framhåller att företaget satsat på kundvärdar – foto med namn och telefonnummer finns i varje trappuppgång – som kan hjälpa äldre som bor otillgängligt att hitta en lämpligare lägenhet i kvarteret.

Ge synpunkter på bostäder

Andra åtgärder är upprustning av innergårdar för att göra dem mer framkomliga för rullstolar och erbjudanden om renovering av badrum – ersätta badkar med dusch – mot en hyreshöjning med 250 kr/mån. Till ett av företagets nybyggnadsprojekt har hyresgäster med funktionshinder bjudits in för att ge synpunkter på lägenheternas och områdets utformning.

  Helsingborgshem har tidigare även satsat på att utveckla grannsamverkan för att befrämja kvarboende (se separat artikel »).

Även de äldre själva har kommit med konkreta idéer om hur kvarboende kan underlättas. Bland annat har man föreslagit att uppfällbara fastmonterade pallar att vila sig på skall finnas på varje våningsplan i de hus som idag saknar hiss.

I nästa steg vill Rut Andersson involvera även de privata fastighetsägarna i Helsingborg. De diskussioner som idag förs mellan deltagarna i projektet hoppas hon även blir startskottet för en process som involverar alla medborgare.

  – Vi måste alla börja ta ett större ansvar för vår ålderdom. Idag är det många som funderar men få som verkligen planerar, det kommer vi inte ha råd med i framtiden.