Tema Ä förkortas ett av landets två nationella institut för äldreforskning. Tonvikten ligger här på humaniora och samhällsforskning men även Tekniska högskolan har en given plats, säger professor Elisabet Näsman.

För Tema Ä:s tvärvetenskapliga verksamhet ansvarar gemensamt tre fakulteter vid Linköpings universitet.

  – Vi har lite av nybyggaranda här i Norrköping och har nog en fördel av att inte tillhöra ett så stort universitet. Det är mer lätthanterligt och vi har nära till varandra.

  Elisabet Näsman, är knuten på heltid till Tema Äldre och åldrande, förkortat Tema Ä. Hon är professor i samhälls- och kulturanalys vid Institutet för tematisk utbildning och forskning vid Linköpings universitet. 

  Tema Ä finns inom Campus Norrköping som är en expandering av Linköpings universitet. Universitetet som är känt för sin tradition av tvärvetenskap.

Ett av två nationella institut

Tema Ä startade under 2000 och tre fakulteter ansvarar gemensamt för verksamheten; Filosofiska fakulteten, Hälsouniversitetet och Tekniska högskolan. Tema Ä är ett av två nationella institut för äldreforskning som är resultatet av regeringens handlingsplan för äldrepolitiken (97/98). Det andra institutet är ARC (Aging Research Center) i Stockholm.

Campus Norrköping ligger granne med Arbetets Museum, mitt i Motala ström. Gångbroar går över strömmen och ljudet av forsande vatten dominerar, det råder ett lugn trots alla studenter som passerar. Tema Ä:s lokaler är stora och ljusa – utrymmet räcker dock inte till, de är trångbodda och blir snart tvungna att flytta.

Några forskningsstuderande dricker morgonkaffet. De går forskarutbildning i äldre och åldrande. Utbildningen är fyra år och ska leda till doktorsexamen. Elisabet Näsman beskriver entusiastiskt utbildningen. Det är tio doktorander som under sitt första år går en bred introduktionskurs. Därefter ska de ha bestämt sig för vilket ämne de ska inrikta sig på och som slutligen ska leda till en doktorsavhandling.

Teknik i forskarutbildning

  – Humaniora och samhällsperspektiv är dominerande, men Tekniska högskolan har en given del här hos oss, säger Elisabet Näsman och nämner att i forskarutbildningen ingår kurser både i och om teknik.

  – Men trots att vi har många sökanden (100 personer varav 10 antogs), är det svårt att få intresserade från den tekniska sidan. Där finns ingen tradition av intresse för äldreområdet, om vi då bortser från medicintekniken.

Inom Tema Ä bedrivs studier bland annat om tekniken i vardagen – hur ska man som äldre med funktionshinder kunna få hjälp av tekniken för att kunna bo kvar hemma?

  – Vi pratar om ”intelligenta hem” i den mening att med hjälp av teknik i hemmiljö få stöd för minnet, kunna laga mat, få möjlighet till en gemenskap med andra och så vidare.

Det är ett dussintal forskare (plus de 10 doktoranderna) som är knutna till Tema Ä. En central uppgift för forskningen är att analysera samspelet mellan åldrandets kulturella, sociala, medicinska, hälsomässiga och tekniska innebörder i ett samhälle som ständigt förändras.

  – Åldrandet är ju en process som pågår hela livet och vi ser oss inte bara som äldreforskare utan också som åldersforskare, säger Elisabet Näsman.

Olika studier pågår

Det är många olika studier som pågår inom Tema Ä. Många använder så kallade kvalitativa metoder som till exempel i den pågående studie där en forskare tillsammans med en doktorand intervjuar både anhöriga och alzheimerpatienter. Andra gör samtalsanalyser, till exempel hur en vardaglig kommunikation fungerar mellan den äldre personen och samhällets instanser.

Det pågår även studier som beskriver hur det är att bli gammal i främmande land.

  – Vi har också några studier där vi utgår från generationsperspektivet, säger Elisabet Näsman. Vi lever i en åldersordning. Vi går igenom olika livsfaser där varje fas har sin ”normalitet” som talar om vilka normer som gäller just i den åldersgruppen, hur vi förväntas leva. Vi frågar oss också varför det bara är barn, ungdom och äldre som ses som problem? Vilka är de normala?

Kontakter världen runt

Man kan nästan säga att verksamheten vid Tema Ä inleddes med en internationell konferens.

  – Internationella kontakter är en viktig inspirationskälla, säger Elisabet Näsman. Vi ville redan från början knyta ihop våra olika kontakter världen över.

  Den här första konferensen var ett sätt för forskarna inom Tema Ä att stämma av sina idéer och tankar; var de på rätt väg? Enligt Elisabet Näsman fick de ett stort positivt gensvar och snart kommer även en bok i form av en antologi, där några av konferensens föreläsare kommer att bidra med artiklar.

  – Då ville vi ta hit världen, säger hon. Nästa steg är förstås att vi åker ut och presenterar hur långt vi har kommit, både vad gäller grundforskningen och de mer tillämpbara delarna. Ökad kunskap om äldre och åldrande är idag en internationell angelägenhet.