Vad som är särskilt med särskilt boende går knappast att svara på utifrån dagens nationella statistik. SCB:s siffror har en hel kommun som minsta enhet och säger ingenting om de boendes funktionsförmåga, personaltäthet och kompetens.

Vad är särskilt i särskilt boende för äldre? Ja, det går egentligen inte att svara på utifrån den nationella statistik som samlas in idag, säger Bo Engström, projektledare på Socialstyrelsen. Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik har en hel kommun som minsta enhet och mäter särskilt boende sammantaget samt numera även korttidsboende

  – Den statistiken säger ingenting om de boendes funktionsförmåga, om personaltäthet eller om personalens kompetens. Det går inte att särskilja standarden i olika boenden.

Därför presenterade Socialstyrelsen under hösten 2001 en rapport som bygger på ett urval kommuner och stadsdelsnämnder där alla boendeenheter ingick (se faktaruta »). Då visade sig ett annat problem.

  För hälften av de undersökta enheterna användes de gamla begreppen för särskilt boende, alltså servicehus, gruppboende, ålderdomshem och sjukhem. Resten gick helt enkelt inte att kategorisera entydigt därför att flera boendeformer fanns i samma boendeenhet.

Antal platser okänt

Samma boende kunde också ha flera beteckningar, till exempel sjukhem och äldreboende.

  – Statistiken ger ingen vägledning för eventuella statliga insatser. Bristen på enhetliga begrepp gör också att kommunerna får svårt att diskutera och jämföra sig med varandra. Vi kan inte säga idag hur många sjukhemsplatser det finns eller hur många gruppboenden för dementa, framhåller Bo Engström.

En anledning till att det blivit såhär kan vara den fokusering Ädelreformen hade på begreppet särskilt boende och att alla boendeformer skulle ha ett gemensamt namn. Bakom detta låg den starka betoningen på boende istället för vårdinrättning när sjukhemmen överfördes till kommunerna.

Bo Engström konstaterar att det råder en begreppsförvirring som är ohanterlig ur planerarperspektiv. Idag flyttar de gamla allt senare till särskilt boende. De är äldre och sjukare än tidigare och många vistas där relativt kort tid.

  – Någon klassifikation behövs, men inte nödvändigtvis den gamla indelningen i olika boendeformer. Det vore kanske bättre att utgå från vårdbehov, personaltillgång och kompetens.

En annan tanke som genomsyrade Ädel var kvarboende. Resurserna skulle följa den boende som inte skulle behöva flytta vid ökat vårdbehov. Bo Engström:

  – Det verkar fortfarande finnas en vårdtrappa, något som också våra Sundsvalls-studier visar. Vi kan inte säga hur vanligt det är att människor måste flytta mellan vårdnivåerna. Vi gör nu en studie i Sundsvall om omflyttning som blir klar till sommaren.

Flera arbeten pågår

Han anser att organiserandet av vården och omsorgen är en ideologisk fråga och uttrycker sig försiktigt om kvarboende.

Problemen med benämningarna togs upp av boende- och avgiftsutredningen som föreslog en indelning i enbart äldreboende och korttidsboende, men ingenting har hänt sedan dess. Flera arbeten pågår nu med begreppen i äldrevården. På Socialstyrelsen driver äldreenheten ett projekt om samspråk, där nio kommuner efter dansk modell ska försöka enas om begrepp som kan användas. Även Socialstyrelsens statistiska enhet och Epidemiologiskt centrum arbetar med klassifikation.