I Sinnenas Trädgård ska alla sinnen få sitt, säger initiativtagaren Yvonne Westerberg. För den gamla kroppen är det nyttigt att gå på grus och gräs, det påminner – om än i det omedvetna – om barndomens utomhuslekar och promenader.

Ett lusthus från 1784, pietetsfullt restaurerat, är det första som syns när man vintertid kliver in i Sinnenas Trädgård på Sabbatsbergs-området i Stockholm. Så här års skymmer ingen lummig grönska sikten, annat är det sommartid då detta är en prunkande oas där man kan plocka både bär och frukter.

  Detta är ett uterum för aktiviteter såväl som kontemplation, och målgruppen är främst de äldre som bor inom området eller har någon form av dagverksamhet här. Många av dem är dementa.

Trädgården invigdes 1998 i samband med Kulturhuvudstadsåret och initiativtagare var arbetsterapeuten Yvonne Westerberg. För Yvonne var det en gammal dröm som gick i uppfyllelse när Sinnenas Trädgård äntligen stod klar, det hade då gått sex år sedan hon först presenterade iden.

Envishet lönade sig

  – Sex års väntan och traggel. Från början var landstinget huvudman, jag bearbetade både de ansvariga där och sedan kommunen när den tog över. Men naturligtvis fanns det inga pengar, folk är inte intresserade av visioner, inte om de kostar.

  Men envishet lönar sig, till sist satsades pengar på detta projekt och Yvonne Westerberg fick en halvtidstjänst som ansvarig. Hon är anställd av Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Tanken med trädgården är att alla sinnen ska få sitt, här kan man njuta av anblicken och doften av blommor och andra växter, smaka på bären, lyssna till porlandet från den lilla dammen och uppleva hur det känns att gå på grus och gräs.

  Många äldre idag vistas ju mest inomhus och går bara på stumma golv. För den gamla kroppen är det nyttigt att gå på grus och gräs, det påminner, om än i det omedvetna, om barndomens utomhuslekar och promenader.

Innemiljön ostimulerande

  – Syftet var att skapa en terapeutisk, tillgänglig utemiljö. Vi talar mycket om sinnesstimulans inom arbetsterapin men inomhusmiljön på avdelningarna är oftast väldigt statisk, utan dofter, ljus- och temperaturskillnader, inte särskilt stimulerande.

  – Min uppgift som arbetsterapeut är att ge patienterna en meningsfull vardag och jag insåg tidigt att då måste vi utnyttja också uterummet.

Under utbildningen till arbetsterapeut forskade Yvonne Westerberg om trädgårdens betydelse, och hon reste till England och tittade på olika trädgårdar i studiesyfte. England är i det här fallet ett föregångsland, där har man länge insett trädgårdens betydelse och använt sig av trädgårdsskötsel i rehabiliteringssyfte.

Årstiderna är tydliga i Sinnenas Trädgård, jordgubbar, hallon och smultron växer på sommaren, fram emot hösten mognar plommon och äpplen. Bär och frukt får fritt plockas, liksom rabarbern och kryddorna i kryddträdgården.

Slåtterfest och julmarknad

Aktiviteter i trädgården anordnas året om. Förutom skörde- och slåtterfest har man varje år adventsfest och julmarknad, och på alla hjärtans dag i februari samlas patienter och personal för att dricka varm saft i vintermörkret.

  På Valborg kan man lyssna till en kör som sjunger in våren, då serveras korv med bröd och kaffe. På svenska flaggans dag bjuds tårta, flaggor och levande musik. Yvonne Westerberg:

  – För den som mest sitter inne och dessutom bor i stan är det viktigt att markera de olika årstiderna. Att få vistas utomhus i en kravlös miljö, där man kan möta andra människor och vara delaktig i den mån man vill, är oerhört värdefullt och underlättar rehabiliteringen.

  – Det är stor skillnad på inne- och utemiljöer, inomhus är människan mycket mer styrd av konventioner och förutfattade meningar om hur allt ska vara.

Trädgården rymmer också en blomsteräng med bland annat gullvivor, den som vill får plocka med sig en bukett upp på rummet. Syrénbersån kallas ”Tid för tanke”, där finns en liten bänk med plats för två. Vill man vara ifred kan man bre ut sig, liksom man kan passera Jasminbersån om någon redan sitter där och man inte vill umgås. Bersån har två in/utgångar. Det är viktigt att själv få välja om man vill ha sällskap eller ej.

Hämtar kraft i naturen

  – Samstämmig forskning visar att människan söker sig till naturen för att hämta kraft när hon mår dåligt, och naturen finns i Sinnenas Trädgård även om det är en relativt liten anläggning mitt i stan.

  Här finns utrymme också för den som behöver vara ensam, man kan vandra på stigarna i den lilla lunden där trädkronorna utgör ett tak som ljuset silas igenom.

Trädgården är 50 x 50 meter och omgiven av ett ganska lågt staket, anledningen är att den ska vara överblickbar och där ska vara lätt att hitta utan att man känner sig instängd.

  Där är också lättframkomligt även för rullstolar och sängar, ingen ska stängas ute för att de inte själva kan ta sig till Sinnenas Trädgård.

Cecilia Henning har sysslat med tvärvetenskaplig forskning om äldreboende och fysisk miljö. Hon är docent och lektor på avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping, och hon hoppas att Sinnenas Trädgård får många efterföljare.

Tickande hälsobomb

  – Ett fantastiskt bra initiativ som jag absolut skulle vilja se mer av. Just att äldres behov av utevistelse inte uppmärksammas är enligt många forskare en tickande hälsobomb. Det finns en cynisk fördom att för dementa kan det göra detsamma, de är ju ändå så förvirrade. Men vad säger att inte också de skulle påverkas positivt av frisk luft och andra intryck än inomhusmiljön kan ge?

  – Entydiga forskningsresultat visar att ljuset har stor betydelse för det psykiska välbefinnandet, likaså hur viktigt det är för äldre att komma ut i friska luften. Aptiten blir bättre, man kommer lättare igång efter en operation och stelhet i kroppen motverkas. Det är ett stort problem inom äldrevården att så många gamla nästan aldrig kommer ut.

  – Det handlar ju faktiskt om livskvalitet, säger Cecilia Henning.