För den enskilde kan sjukvården och äldreomsorgen upplevas som en djungel. Att hitta information och nå fram till rätt instans är ofta ett problem. I Borås kan nystartade Informationscentrum hjälpa till att slussa rätt.

Ålderspensionärer och deras närstående i Sjuhäradsbygden har fått ett informationscentrum att vända sig till. Här får de råd och stöd i allt från den enskildes sociala rättigheter till rent existentiella frågor. Informationscentrum är ett delprojekt inom ÄldreVäst Sjuhärad – ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet.

Ritva Lidskog och Bengt-Arne Andersson, projektansvarig och projektsamordnare, är nöjda med Informationscentrums första år. Det ligger i Borås och startade i mars år 2001 med hjälp av statliga medel riktade till telefonjoursprojekt. Att det ringer drygt 100 personer varje månad visar att de verkligen lyckats nå ut till äldre och närstående i de sex kommunerna i Sjuhäradsbygden.

  – Det märks att vi behövs, säger Ritva Lidskog. Som enskild människa kan det ju vara mycket svårt att hitta rätt i den djungel av information och instanser som existerar.

Information om nästan allt

På telefonjouren finns en samlad kunskap och erfarenhet och det går att få information om nästan allt inom äldreområdet, bland annat sociala frågor, rättigheter, utbudet av vård och omsorg samt kulturella aktiviteter.

  En hemsida är under utveckling där besökaren ska kunna läsa om olika teman, exempelvis anhörigstöd och boende. Vidare har 40 anhörigvårdare möjlighet att med hjälp av videokamera och dator, kommunicera med personalen genom bildtelefoni. Detta tack vare samordning med ett annat projekt som jobbar med anhörigstöd.

För att nå ut till de boende i Sjuhäradsbygden har 85 000 vykort skickats ut i två omgångar till samtliga hushåll. Dessutom annonserar de i dagspressen.

Samarbete med frivilliga

Informationscentrum är bemannat med två personer varje eftermiddag och kväll. Sammanlagt jobbar 14 personer med telefonjouren. Det är vård- och omsorgspersonal från kommunen och regionen samt representanter från Röda Korset, Demensföreningen och Besöksverksamhet.

  – Vi är väldigt glada över samarbetet med frivilligorganisationerna, säger Ritva Lidskog. Här finns en samlad erfarenhet av att jobba utåt med människor. Vi kompletterar varandra bra och vill därför att än fler frivilliga ska delta i projektet.

Alla jobbar på samma villkor och har genomgått utbildning i samtalsmetodik, etik och den teknik som används.

  – Vi märker att både äldre och anhöriga har ett stort behov av att få bli lyssnade till. De kan utbrista ”tack för att ni hade tid”.

Ingen stress

Och tiden finns för här jobbar man inte under stress. Det är detta, menar de, som skiljer Informationscentrum från andra verksamheter.

  – Ofta börjar samtalen med en trevande fråga. Därefter är det som om en dammlucka hade öppnats, då kommer allt. Många är ensamma och vill bara ha någon att tala med. Eller så vill de att vi förmedlar kontakt  med verksamheter där de kan träffa andra människor, kanske sådana som befinner sig i samma situation.

Några ringer för att de är missnöjda, de kan ha fått avslag på ett beslut. Då talar personalen om för dem hur de ska gå tillväga för att till exempel överklaga. Andra frågar efter särskilda boendeformer.

  – Vi har många finländare i Sjuhäradsbygden. De hör sig för om det finns något finskt boende, vilket vi faktiskt har och då är det förstås bara att hänvisa dit.

Många döttrar ringer

Bland de anhöriga kan Bengt-Arne Andersson urskilja en stor grupp:

  – Det är döttrar som tar på sig ansvaret för sina gamla och ibland dementa föräldrar. Trots att de inte är ensamma är de ändå ensamma om bekymren och oron.

Finns demens med i bilden känns det bra att kunna hänvisa till Demensföreningens personal som är insatta i problematiken och som kan vägleda. Anhöriga blir också upplysta om föreningar och organisationer för närstående.

De anhörigvårdare som har bildtelefon hör ofta av sig på kvällen då det finns tid för dem. De kanske bara behöver prata av sig eller få råd i någon fråga. Ritva Lidskog förklarar att det enda som inte ingår i projektet är sjukvårdsupplysning:

  – Får vi sådana frågor slussar vi vidare. Jag tycker att vi lyckats informera om detta för de ställer sällan sådana frågor.

Utvärdering pågår

Just nu pågår en omfattande utvärdering. Slumpvis utvalda äldre och närstående som hört av sig till Informationscentrum intervjuas per telefon.

  – Vi kan inte säga något bestämt om resultatet ännu men det verkar som om de flesta tycker att de fått ett positivt bemötande.

Informationscentrum är ett delprojekt inom ÄldreVäst Sjuhärad, ett kompetenscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet som drivs av flera olika intressenter. Bengt-Arne Andersson tycker att det är en stor fördel att kommun, region och stat samverkar runt Informationscentrum.

  – Och det finns dessutom en nära koppling till bygden och de verksamheter som finns här, till exempel samarbetet mellan oss och frivilligorganisationerna. På så sätt kan vi sprida resultaten av forskningen till både äldre och personal inom äldreomsorgen.

  – Vi får inte bli en otillgänglig akademi.

Projektet som först var ettårigt har nu fått förlängt till oktober 2002. Under våren ska innehåll och former för den fortsatta verksamheten efter projektets slut diskuteras.

Fotnot: För mer information om ÄldreVäst Sjuhärad: www.aldrevast.hb.se/