Per Gunnar Edebalk, professor vid Socialhögskolan i Lund:

”En statlig äldrevårdsförsäkring bör införas.”

Hur pass allvarligt hot är den demografiska utvecklingen mot den offentliga äldreomsorgen?

”Att allmänt uttala sig om den demografiska utvecklingen som ett hot är en komplicerad fråga. Man måste då ta hänsyn till födelsetal m.m. Om vi enbart beaktar andelen mycket gamla så blir utvecklingen ett tydligt hot mot äldrevården speciellt på 2020-talet. Graden av allvar är det omöjligt att uttala sig om. Att vårdbehoven kommer att öka råder det emellertid inte någon tvekan om.”

Hur skall äldreomsorgen betalas i framtiden? Bör en äldreomsorgsförsäkring eller andra alternativa finansieringsformer införas?

”En statlig äldrevårdsförsäkring bör införas. En sådan kan underlätta finansieringen av äldrevården eftersom det sannolikt blir svårare att finansiera vården med allmänna skatter. Att i stor utsträckning använda brukaravgifter är knappast möjligt, det visar bland annat införandet av maxtaxan.

En äldrevårdsförsäkring kan också ge de äldre en starkare ställning. I dagsläget blir till exempel en vårdtagare som flyttar till en annan kommun enbart en kostnad för inflyttningskommunen. Med pengar från en försäkring svarar vårdtagaren också för en intäkt till kommunen. Detta kan ge positiva incitament för kommunerna att erbjuda en bra äldrevård.”

Vilka åtgärder bör vidtas idag för att trygga en god ålderdom för 2020-talets vårdbehövande pensionärer?

”Det tveklöst viktigaste är att trygga personalförsörjningen. Finansieringsfrågan är inte ointressant men finns inte kompetent vårdpersonal i tillräcklig mängd så blir det ingen god äldrevård. Vi måste i dag arbeta för att höja äldrevårdens status så att den blir ett attraktivt arbetsområde.

Från Riksförsäkringsverkets sida har det föreslagits tillskapandet av en äldrevårdsfond, som skulle bidra till finansieringen av den framtida äldrevården. Om det finns finansiella resurser att placera i en sådan fond, så menar jag att dessa pengar i stället bör tilldelas äldrevården nu för att förbättra arbetsvillkor med mera.”

Lars Engqvist, socialminister:

”Försäkringslösningar skulle oundvikligen leda till stora klyftor...”

Hur pass allvarligt hot är den demografiska utvecklingen mot den offentliga äldreomsorgen?

”Att vi blir fler äldre ska inte ses som ett hot, utan som en stor framgång för välfärdspolitiken. Vi lever längre för att vi är friskare under längre tid. Det är bara under de allra sista åren i livet som vi är beroende av vård och omsorg. Det är fullt möjligt för vårt samhälle att tillgodose de behoven, om vi planerar för detta.”

Hur skall äldreomsorgen betalas i framtiden? Bör en äldreomsorgsförsäkring eller andra alternativa finansieringsformer införas?

”Allas rätt till en god äldreomsorg är en grundläggande välfärdsfråga. För att åstadkomma en äldreomsorg av hög kvalitet som alla har tillgång till på lika villkor krävs att vi gemensamt tar ansvar. Vi ska betala till äldreomsorgen tillsammans via skatten. Försäkringslösningar skulle oundvikligen leda till stora klyftor mellan dem som kan betala för sig och dem som saknar den möjligheten.”

Vilka åtgärder bör vidtas idag för att trygga en god ålderdom för 2020-talets vårdbehövande pensionärer?

”Man ska betänka att detta är dagens 65-åringar. Försäkringar är ingen lösning för dem. En god äldreomsorg för alla kräver att vi gemensamt avsätter resurser. Äldreomsorgen ska även i framtiden vara ett kommunalt ansvar, men den är också en angelägenhet för staten.

För att långsiktigt trygga äldreomsorgens ekonomi måste vi föra en politik för sysselsättning, tillväxt och en god ekonomi i kommunerna. Mer personal behöver rekryteras till äldreomsorgen. För att klara det måste omsorgsarbetets status höjas. Det betyder högre löner, bättre arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för personalen.”

Mats Thorslund, professor vid Socialhögskolan, Stockholms universitet:

”Sjukvården och äldreomsorgen måste organiseras om...”

Hur pass allvarligt hot är den demografiska utvecklingen mot den offentliga äldreomsorgen?

”Under de närmaste 15-20 åren ökar inte antalet mycket gamla i befolkningen vilket innebär att demografin under den här perioden inte bör utgöra något hot. Däremot står vi idag inför problemet att stora delar av personalen inom vård och omsorg kommer att gå i pension inom tio år.

Efter år 2020 när de stora 40-talistkullarna kommit upp i 80-årsåldern kommer dock sannolikt trycket att öka markant. Även om vi kan hoppas på att morgondagens äldre är friskare och mindre vård- och omsorgsbehövande är jag orolig för hur vi kan klara denna utmaning.”

Hur skall äldreomsorgen betalas i framtiden? Bör en äldreomsorgsförsäkring eller andra alternativa finansieringsformer införas?

”Jag har svårt att tro annat än att det under överskådlig tid kommer att finnas politisk majoritet för en fortsatt offentlig finansiering. Risken är dock att denna finansiering kommer att vara otillräcklig och att vi kommer att få se en fortsatt utveckling mot att vissa av de äldres behov kommer att prioriteras bort.

  Detta i sin tur riskerar att urholka ett av fundamenten för den svenska välfärdsstaten – vård och omsorg till alla när man behöver – och därmed viljan att betala skatt.”

Vilka åtgärder bör vidtas idag för att trygga en god ålderdom för 2020-talets vårdbehövande pensionärer?

”Sjukvården och äldreomsorgen måste organiseras om för att bättre än idag kunna tillgodose behoven hos de äldre som samtidigt är både skröpliga och multisjuka.

Redan nu måste vi inse att vi kommer att få svårt att med acceptabel kvalitet kunna ta hand om allt fler vårdbehövande äldre. Vi måste börja försöka formulera vad morgondagens äldre och anhöriga kan räkna med att få. Och omvänt, vad man inte kan räkna med att få. Först då kan kommande generationer av äldre – och deras anhöriga – planera och agera för framtiden.”

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, SACO

”...viktigaste borde vara att föra ut mer information om hur bilden ser ut...”

Hur pass allvarligt hot är den demografiska utvecklingen mot den offentliga äldreomsorgen?

”Det vet vi inte. Pensionärerna blir 50 procent fler till år 2030, de allra äldstas antal fördubblas, men den andra sidan av försörjningskvoten är lika viktig.

  Hur många kommer att vara sjukskrivna och förtidspensionerade, hur länge kommer vi att orka och vilja arbeta, hur många år måste gymnasisterna gå på KomVux innan de kommer in på högskolan? Antagligen kommer antalet förvärvsarbetande att minska, och då gör det finansieringen svårare.”

Hur skall äldreomsorgen betalas i framtiden? Bör en äldreomsorgsförsäkring eller andra alternativa finansieringsformer införas?

”Jag är skeptisk mot en offentlig äldreomsorgsförsäkring. Premien är nästan omöjlig att beräkna: vi vet inte hur länge vi kommer att vara friska i framtiden, vi vet inte hur äldreomsorgens metoder kommer att ha utvecklats, och vi vet inte vad som kommer att bedömas som en skälig nivå.

Inom den offentliga budgeten är det viktigt att diskutera fördelningen av skatteutrymme mellan socialförsäkringar å ena sidan och vård och omsorg å den andra – i den avvägningen ligger en viktig del av svaret.

Ju mer vi amorterar på statsskulden de närmaste årtiondena, innan demografin förvärras omkring år 2020, desto större utrymme finns det för vården och omsorgen. Men antagligen kommer vi att använda en del av vår ökade köpkraft till att betala för den här sortens tjänster från privata eller kooperativa avnämare, och antagligen kommer en del av oss att använda en del av sin ökade fritid till att hjälpa andra.”

Vilka åtgärder bör vidtas idag för att trygga en god ålderdom för 2020-talets vårdbehövande pensionärer?

”Att amortera på statsskulden är en, att bygga fler 'mellanboenden' och stödja dem som har ork och lust att vårda sina nära och kära är en annan (men inte att tvinga dem som inte vill!), att höja relativlönerna för att klara personalförsörjningen är en tredje, men det allra viktigaste borde vara att föra ut mer information om hur bilden ser ut och på allvar diskutera strategier för att möta den.”