Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter granskade under hösten 2002 hur de nationella riktlinjerna för strokesjukvård följs i hälso- och sjukvården i landsting och kommuner.

Genom enkäter och intervjuer kom man fram till att vården vid akutsjukhusens strokeenheter till stora delar följer riktlinjerna. Däremot uppfylls inte önskemålet att alla strokepatienter ska vårdas på strokeenhet i akutskedet. Bara en fjärdedel av sjukhusen med strokeenhet vårdar majoriteten av strokepatienterna där. En tiondel av sjukhusen vårdar bara hälften av strokepatienterna vid strokeenheten.

Granskningen visade även att strokevård är en förhållandevis liten del av primärvårdens arbete. Vid samordnad vårdplanering, då information förs över från akutsjukhusen deltar primärvårdens personal sällan och primärvårdsläkaren så gott som aldrig. Stroketeam, vårdprogram och planer för fortbildning av personalen saknas ofta i primärvården.

I kommunernas hälso- och sjukvård har en femtedel ett fastställt vårdprogram för stroke. Sju av tio kommuner har individuella vård- och rehabiliteringsplaner. I bara tio procent av kommunerna finns en plan för att ge vårdbiträden och hemtjänstpersonal grundläggande kunskaper om strokesjukvård. I nästan hälften av kommunerna har den vårdpersonal som arbetar med strokedrabbade inte fått någon fortbildning i strokesjukvård de senaste två åren.

Intervjuer med STROKE-Riksförbundet visar att patienterna inte hinner ta till sig informationen under den korta tiden i slutenvården. Därför är det viktigt att primärvården tar sitt ansvar för att följa upp och komplettera informationen. Det är också många som inte känner till vilket stöd som finns och därför inte vet vad de ska fråga efter. Även stöd för anhöriga efterlyses.