Intresset för kundval inom äldreomsorgen ökar i Norden. Hur ser konsumenternas situation ut i de olika modeller som prövas? Frågan sysselsätter en grupp forskare vid Socialhögskolan i Lund och Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

I de nordiska länderna diskuteras införandet av olika former av kundvalsmodeller. Därför är det angeläget att få en samlad bild av kunskapsläget och av hur olika modeller fungerar och påverkar brukarna. 
  Detta är bakgrunden till ett forskningsprojekt som bedrivs vid Socialhögskolan i Lund i samarbete med Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE). Projektledare professor Per Gunnar Edefalk.
  Från IHE deltar forskaren Marianne Svensson. I en referensgrupp ingår deltagare från Danmark, Finland, Norge och Island.

Många studier i ämnet har utgått från producenternas perspektiv. Man har analyserat konkurrensens och driftsformens betydelse för kostnad och kvalitet. Den här studien koncentrerar sig på konsumenterna.

Graden av valfrihet varierar
Kundval innebär att en vårdtagare, efter ett särskilt beslut, får en fordran på viss omvårdnad och service. Ofta används begreppet voucher för denna fordran. Graden av valfrihet avgörs av hur den är utformad.

Om vouchern motsvarar ett visst belopp – ”en öronmärkt peng” – kan vårdtagaren bestämma utförare, vad som ska utföras och mängden insatser. Om den uttrycks i antal hemtjänsttimmar är omfattningen bestämd, men valet av utförare är fritt liksom vilka sysslor som ska utföras inom den angivna tiden. Om vouchern anger antalet sysslor kan den enskilde bara välja utförare.

Några av de frågor forskarna vill ha svar på är:

• Vilka motiv och drivkrafte ligger bakom tillkomsten av kundvalssystem?
• Hur ser valmöjligheterna ut?
• Har medborgarna tillgång till nödvändig information för att kunna göra val?
• När kan man tala om verklig valfrihet? Hur skiljer det sig mellan olika brukargrupper – utvecklingsstörda, demenssjuka, arbetande fysiskt handikappade, äldre ensamstående med och utan socialt nätverk?

Läget i de nordiska länderna

Sverige
Den senaste sammanställningen över valfrihet i äldreomsorgen gjordes av Svenska kommunförbundet 2002. Den presenterades i rapporten Äldreomsorgens styrning.
  Då hade nitton kommuner infört äldrepeng eller kundval inom hemtjänsten i ordinärt boende. Tio kommuner hade infört system även för hemtjänst i särskilt boende. 53 kommuner hade viss service som kunde utnyttjas utan behovsbedömning.
  Nacka och Linköping nämns ofta som föregångare.

En stor majoritet av kommunerna bedrev verksamheten i egen regim. Privata utförare förekom framför allt i storstadsområdena. Stockholm, Malmö, Göteborg, Västerås och Nacka hade fler än tio utförare.

Utrednings- och statistikkontoret (USK) i Stockholm presenterade nyligen en enkätstudie till ett urval äldre och funktionshindrade som har hemtjänst. 2002 införde Stockholm hemtjänstpeng. Två tredjedelar tyckte att det var viktigt att kunna välja och allra viktigast att kunna påverka innehållet.

I en rapport från Handelshögskolan intervjuas beställarna i Stockholms stadsdelar samt kommunala och privata utförare. Bland bristerna med hemtjänstpengen nämns högre administrationskostnader, dålig uppföljning och otillräcklig information till vårdtagarna. Många kände inte alls till att de kunde välja.

Danmark
Från 1 januari 2003 har Danmark lagstiftning om fritt val i hemtjänsten. Det gäller både praktisk hjälp och personlig omvårdnad. Kommunerna är skyldiga att erbjuda privata alternativ till utförande i egen regim.

Finland
Finland införde 1 januari 2004 en servicesedel i hemservicen. Lagstiftningen är förberedd för att fler delar, till exempel hälsovårdsservice, ska kunna ingå efterhand när erfarenheterna av servicesedeln utvärderats. Den nya modellen omfattar alla – inte bara äldre.

Det är kommunen som avgör behovet och lämnar ut servicesedeln. Dess värde kan variera mellan 5-20 euro (ungefär 45-180 kr) per timme. Serviceproducenten fakturerar kommunen. 2004 har kommunerna fått en engångsersättning för på tio miljoner euro.

Norge
Försök med kundval i hemtjänst pågår i några kommuner, bland annat Oslo.