I Nordmaling ledde projektet med förebyggande hembesök till högre livskvalitet och mindre vårdbehov. Besparingarna översteg kostnaderna för insatserna.

Under två år har en slumpmässigt utvald grupp pensionärer i västerbottniska Nordmaling fått förebyggande insatser. Alla var över 75 år och bodde hemma utan hemtjänst. De fick två besök per år av distriktssköterska och hemtjänstassistent.

Vid hembesöken som varade mellan två och fyra timmar talade man om konkreta problem. Ett syfte var att minska vardagliga risker i hemmet, som att halka på lösa mattor eller att ramla ner från stegen för att ett vanligt föremål är olämpligt placerat, kanske högt upp i ett köksskåp.

Ett annat av målen med besöken var att motivera till influensavaccinering. Det gav god effekt, jämfört med en kontrollgrupp.

Lönsamt förhindra influensa
  – Från min egen tid som sjuksköterska i äldreomsorgen vet jag att många äldre som haft influensa aldrig hämtar sig helt, säger projektledaren Klas-Göran Sahlén, doktorand i hälsoekonomi vid Umeå universitet. 
  – Det är känt från andra studier att dödlighet och behovet av akutvård och eftervård minskar om man kan förhindra äldre från att få influensa.

Inkontinensproblem togs också upp – det gav tydliga förbättringar för kvinnorna. Ett annat ämne var vanliga åldersrelaterade sjukdomstillstånd för att sprida kunskap om vilka förändringar som hotar hälsan och att exempelvis kunna känna igen tecken på åldersdiabetes.

Besökarna berättade om kommunens föreningsliv och lämnade konkreta tips på sådant som kunde passa i det enskilda fallet. De inspirerade också till stavgång och enkla gymnastikprogram som kan göras i hemmet.

De äldre fick skatta sin livssituation vid första besöket. Vid projektets start uppgav cirka åtta procent att de ofta eller ständigt var oroliga. När projektet avslutades var andelen noll. För nedstämdhet blev det också en tydlig minskning. 30 procent av männen och 40 procent av kvinnorna skattade att de ofta eller ständigt har ont. Efter två år hade andelen sjunkit till cirka 20 procent för bägge kön.

Trygghet minskade smärta
  – Den personliga kontakten gjorde att många av de äldre kände sig tryggare och därför minskade också upplevelsen av smärta och oro, säger Klas-Göran Sahlén.
  Han har studerat projektdeltagarna och en kontrollgrupp beträffande vårdkonsumtion och andra insatser från kommun och landsting. Det fanns ingen skillnad mellan grupperna beträffande planerade vårdinsatser, kontakt med distriktssköterska eller arbetsterapeut. Men det var tydlig skillnad för akuta sjukvårdsbesök och behov av hemtjänst.
  Projektet ledde till minskade kostnader för slutenvård genom färre vårddagar, färre akuta läkarbesök och mindre behov av hemtjänst.

Projektet kostade cirka 1,5 miljoner att genomföra och besparingarna uppgick till samma summa. Dessutom finns en del effekter som ännu inte är ekonomiskt bedömda, som mindre behov av inkontinensskydd och läkemedel och hur anhörigas situation påverkas.