I Sverige är Ädelreformen åter på tapeten. Danmark och Finland prövar olika valfrihetsmodeller. I Norge har stat och kommun slutit ett unikt samarbetsavtal. Här följer ett axplock av nationella initiativ från fyra nordiska länder.

Ädel analyseras i Sverige

1 juli 2003 gavs klartecken för en ny organisationsform som kan förbättra samverkan runt äldre människor. Lagen om gemensamma nämnder gör det möjligt för svenska kommuner och landsting att bilda gemensamma nämnder som fattar avgörande beslut om vård- och omsorg för äldre.

  Bristande samordning mellan sjukhus, primärvård och kommunal hemtjänst har konstaterats i snart sagt varje uppföljning efter Ädelreformen. Effekterna av reformen, som genomfördes 1992, analyseras nu av en särskild utredare. Uppdraget, som omfattar en total översyn av äldrevård och -omsorg, redovisas 31 mars 2004.

Tillsyn och privatiseringar följs upp

Privata entreprenörer har det senaste decenniet blivit allt vanligare inom svensk äldreomsorg. Vilken betydelse har detta haft för omsorgens kvalitet och kostnader? Frågan ska besvaras av Socialstyrelsen i ett regeringsuppdrag som redovisas i sommar. Socialstyrelsen följer även upp effekterna av den ökade satsningen på tillsynsverksamheten som bland annat lett till att närmare 100 äldreombudsmän anställts vid länsstyrelserna.

Icke-verkställda beslut utreds

Äldre människor får inte plats i särskilt boende, trots att de har rätt till det enligt domstol. Problem med icke verkställda beslut håller på att analyseras. I höst kommer utredare med förslag på hur den enskildes rättssäkerhet kan stärkas.

  Kompetensförsörjningen är en av de stora framtidsfrågorna. Staten överväger nu hur möjligheterna att få tillräckligt med personal med rätt kompetens kan förbättras. Regeringen har givit nio myndigheter i uppdrag att i samråd utarbeta en gemensam plan som kommer att presenteras under våren.

Kvalitet i fokus efter norsk handlingsplan

I Norge har Handlingsplan for eldreomsorgen genomförts de senaste åren. Med statliga medel har kommunerna byggt drygt 20 000 omsorgsbostäder och anställt närmare 13 000 nya årsarbetare inom hemtjänsten (Läs artikel »). En kvantitativt ambitiös satsning, alltså. Nu riktas fokus på kvalitet.

  Från och med 1 juli 2003 gäller nya föreskrifter för kvalitet inom kommunal sjukvård och socialtjänst. Rättssäkerheten stärks för boende på sjukhem (med heldygnsomsorg) genom att den vård- och omsorg som ges ska specificeras i varje enskilt fall. Detta ska bland annat underlätta för den enskilde att överklaga.

Samarbetsavtal mellan stat och kommuner

Redan de gamla föreskrifterna, från 1997, slog fast att kommunerna ska ha egna kvalitetssystem. Sådana saknas dock fortfarande på många håll. Uppföljningar visar också på väsentliga skillnader i kvalitet mellan kommunernas äldreomsorg. Det är bakgrunden till det treåriga samarbetsavtalet mellan staten och Kommunernas Sentralforbund (KS).

  I detta åläggs kommunerna att bedriva systematisk kvalitetsutveckling. Samtidigt ska staten se över regelverket för att se om det är möjligt att förenkla för kommunerna att bedriva vård och omsorg.

Inom ramen för samarbetsavtalet har ett nätverk med 200 norska kommuner bildats. Genom benchmarking och andra metoder ska man dra lärdom av varandra och utbyta erfarenheter, allt för att vidareutveckla vård- och omsorgstjänsternas innehåll. KS samarbetar även med norska socialstyrelsen för att ta fram kvalitetsindikatorer för äldreomsorgen.

Harmonisering av lagar

Lagarna som styr norsk äldreomsorg – lov om helsetjenesten i kommunene och lov om sosiale tjenester – är föremål för en översyn. En statlig utredning ska lägga fram förslag på hur de kan harmoniseras.

Privatiseringar het potatis i Danmark

Mest omdebatterat inom dansk äldreomsorg är den borgerliga regeringens privatiseringsreform. Hemtjänst har tidigare varit med några undantag en kommunal angelägenhet. 1 januari 2003 genomfördes en lagstiftning som ålägger kommunerna att erbjuda de äldre även privata alternativ. På så sätt ska valfrihet och effektivitet befrämjas. Ett allvarligt intrång i det kommunala självstyret, anser kritikerna. Utvärdering av reformen pågår.

Rätt att byta kommun

Den nya tvingande lagstiftningen berör endast hemtjänsten. Rätten att flytta till en annan kommun som infördes 1 januari 2003 gäller däremot även äldreboendet. Till skillnad mot i Sverige är det den kommun man flyttar från som ska betala kostnaderna för vård och omsorg i den ”nya” kommunen. Även denna reform följs upp.

Danmark är unikt för sina uppsökande hembesök i stor skala. Lagen infördes 1998 och omfattar samtliga medborgare som är 75 år och äldre (se artikel »). I år kommer en statligt finansierad vetenskaplig utredning att redovisa effekterna av verksamheten.

Stimulans till demensprojekt

Äldre som ”faller mellan stolarna” är ett problem inte bara i Sverige. Tydligare ansvarsgränser mellan sjukhusvård och kommunal hemtjänst inom rehabiliteringsområdet stakades ut i dansk lag för några år sedan. Idag pågår många lokala projekt mellan berörda huvudmän, bland annat för att förbättra samarbetet runt dementa. Finansieringen sker delvis med statliga stimulansbidrag.

Kompetens och rekrytering är frågor som får allt större utrymme i debatten. Socialministeriet har bland annat, tillsammans med Kommunernas Landsforening och de offentliganställdas fackförbund, arrangerat konferenser i ämnet.

Finland granskar närståendestödet

Valfrihet är på tapeten även i Finland. I år infördes Servicesedeln, en reform som ska göra det möjligt för äldre att välja mellan olika privata tjänsteföretag (läs artikel »).

  Även stödet till anhöriga är aktuellt (läs artikel »). En utredare kommer inom kort med förslag på hur närståendevårdarens ställning kan stärkas lagstiftningsvägen. Enligt socialvårdslagen är finska kommuner skyldiga att ställa upp med avlastning och på annat sätt stödja näståendevården. Men flera utredningar visar att denna vårdform ändå inte utvecklats på önskvärt sätt.

Instrument för bedömning utreds

På gång är också bestämmelser som skapar större klarhet om den tidsrymd inom vilka äldres servicebehov bedöms. Statliga forskningsinstitutet STAKES utreder de olika instrument som idag används för att bedöma äldres funktionsförmåga.

  På grundval av denna utredning ska social- och hälsovårdsministeriet ge rekommendationer som kan standardisera kommunernas praktik.

2001 enades social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund om kvalitetsrekommendationer för vård och service till äldre. Uppföljning och utvärdering av dessa gör av STAKES.

Plan för att möta äldreboom

Hur ska samhället förbereda sig på ett ökande antal åldringar? Den frågan har blivit föremål för en regeringsplan som ska innehålla strategiska åtgärder av olika förvaltningsområden. Planen koordineras av social- och hälsovårdsministeriet.