Svensk geriatrik har organiserats om och rustats ned. Ändå omfattar den betydligt fler kliniker, specialister och professorer än i övriga Norden. Där hoppas man å andra sidan på utbyggnad.
Geriatriken i Sverige har genomgått stora förändringar och ser idag mycket olika ut i landet. Få medicinska specialiteter har så stora skillnader i innehåll och utformning. Vissa landsting, som Värmland och Blekinge, har ingen geriatrik alls.
Geriatriken är framför allt ett storstadsfenomen. Den är mest välutvecklad i Stockholm, Göteborg, Linköping och Umeå. Även Malmö och Lund ligger väl framme fast i en annan form.
Ute i landet har det varit svårt att rekrytera läkare, flera specialistkliniker har lagts ner. Geriatriken har överförts till medicin- eller rehabiliteringsklinikerna. Uppdelningen i geriatrik, rehabilitering och invärtes medicin har övergått i en allmän internmedicinsk vård, där rehabiliteringen sköts så gott det går.
Den sammanfattningen gör Åke Rundgren, verksamhetschef vid geriatriska kliniken, Östra sjukhuset i Göteborg.
Återväxten oroande
Kårens medelålder är hög och han oroar sig för återväxten, speciellt om Socialstyrelsens förslag om att ta bort geriatriken som specialitet går igenom.
Själv huserar han i lokaler som inte är ändamålsenliga för verksamheten, trots att det är den modernaste kliniken i området. Det är en sjukhusbyggnad för 1960-talets patienter. Självgående personer som låg inne för utredning eller operationer.
Hans klinik låg tidigare på gamla Vasa sjukhus, där det fanns gott om utrymme för träning. Genom omorganisation och rationalisering fick geriatriken flytta in i akutsjukhusets lokaler. Rummen är så små att det knappt ryms en stol mellan sängarna och en rollator får inte plats på toaletten.
Vårdplatserna efter Ädelreformen har minskat mest inom geriatriken; sju procent per år mot tre procent för kirurgi och medicin. Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset har tillsammans 200 vårdplatser för geriatrik – 500 färre än vid Ädels införande.
Geriatrik blev mellanvård
De borttagna platserna återfinns nu som kommunal mellanvård i Göteborgs stadsdelar. Av dem är ungefär en tiondel acceptabla rehabiliteringsplatser, anser Åke Rundgren.
– Resten får mat och tak över huvudet i väntan på att de ska bli bra.
En gammal människa återhämtar sig inte fortare efter en operation idag än för tio år sedan. Studier visar att man inte vinner på att påskynda träningen. Idag är medelvårdtiden 17 dagar på Åke Rundgrens klinik.
– Om jag kunde behålla patienterna längre skulle de kunna komma hem direkt eller till ett äldreboende utan mellanstation.
Göteborgs kommun har visserligen ett 10-tal geriatriker anställda, men de avlastar distriktsläkarna i hemsjukvård och äldreboenden. De arbetar inte med rehabilitering, enligt Åke Rundgren.
Nu diskuterar politikerna i Västra Götaland nya omorganisationer med nedläggning av akutmottagningar på mindre sjukhus. Då får Östra sjukhuset fler akuta patienter och han befarar ytterligare krympning av vårdplatserna för geriatriken.
Han konstaterar att utvecklingen är internationell. Även i England, geriatrikens ursprungsland, ökar mellanvårdsplatserna och specialisterna är oroliga för kvaliteten.
Trots denna utveckling – eller snarare avveckling – är geriatriken i Sverige betydligt mer utbyggd än i de övriga nordiska länderna. I Sverige finns 24 geriatriska kliniker, ett 20-tal sektioner, närmare 700 specialister och ett 15-tal professorer.
Internmedicinsk gren i Norge
Norge har knappt 80 specialister, tre heltidsprofessurer och ett fåtal geriatriska kliniker, bland annat på Akers sjukhus och på Ullevål i Oslo. Geriatriken är en gren inom den internmedicinska kliniken och det finns avdelningar i de flesta fylken.
Geriatrikerna arbetar också konsultativt på sjukhusens övriga avdelningar. Något som verkar fungera där, men inte lyckats bra i Sverige. På flera håll har man även mobila team.
I Norge måste läkaren först bli specialist i invärtes medicin (5 år), sedan specialist i geriatrik (2 år). Man har diskuterat att göra geriatriken till en egen specialitet – det har stött på hårt motstånd från internmedicinarna.
Det har i sin tur med joursystemet att göra. Geriatrikerna ingår i medicinjouren och förväntas kunna ta hand om skiftande åkommor.
Enligt Åke Rundgren har de norska geriatrikerna mycket kontakt med varandra. Staten understödjer också en fortlöpande distansundervisning via dator. De norska kollegerna tror på en fortsatt utveckling av geriatriken men anser att utbildningen är en bromskloss.
Respekterade i Danmark
Danmark har drygt 70 geriatriker och en professor i geriatrik. Ytterligare två professurer är dock på gång. Organisationen är ungefär densamma som i Norge. Man har ett par geriatriska kliniker i Köpenhamn och i övrigt geriatriska avdelningar på medicinkliniken vid huvudsjukhuset i de flesta amt (län, red anm).
Även de danska läkarna blir först specialister i internmedicin innan de går vidare till geriatriker. Totalt tar utbildningen 6,5 år (5 år i Sverige).
– Danskarna brukar framhålla att fördelen med den medicinska bakgrunden är att de känner sig mer respekterade, säger Åke Rundgren.
Han anser att innehållet i den danska geriatriken är ganska likt det svenska, det vill säga även ortoped- och kirurgipatienter tas omhand, medan norrmännen är mer inriktade på invärtes medicin.
Även de danska kollegerna tror att geriatriken kommer att stärkas och att det ska bli fler specialister och vårdplatser. De vill också arbeta mer med prevention och öppenvård.
Jordnära forskning i Finland
Den finska hälso- och sjukvården är helt kommunal utan mellannivå. Större städer sköter allt själva. Mindre kommuner har gemensamma sjukvårdsdistrikt för sjukhusvården. Finland har ett 100-tal geriatriker och fyra professorer i ämnet.
Det finns geriatriska konsulter och mottagningar på de flesta sjukhus, men bara ett fåtal har geriatriska vårdavdelningar.
I en enkät för några år sedan sade sig de flesta geriatriker vara nöjda med sin specialitet. Flertalet tyckte att de skulle fungera som överläkare eller samordnare för åldringsvården i kommunerna.
Finland har lång erfarenhet av rehabilitering genom omhändertagandet av krigsveteranerna. Åke Rundgren anser att den geriatriska kliniska forskningen är intressant och jordnära.
Ingen isländsk utbildning
Island har 17 geriatriker, en professor och en klinik fördelad på två sjukhus i Reykjavik. Det finns ingen specialistutbildning på Island. Läkarna vidareutbildar sig antingen i de skandinaviska länderna eller i USA. Eftersom flertalet väljer Sverige liknar den isländska geriatriken den svenska.