Det kom ett EU-direktiv om att vi måste betala detta tillägg, inte bara som tidigare till fast anställda, utan även till timanställda. Det blev för dyrt för oss.

Så förklarar kommunens personalchef Lars Näsvall för Norrländska Socialdemokraten varför avtalet om helgersättning sades upp.

  1993 infördes varannanhelgsersättning till de anställda inom äldrevården. Det gav 700 kronor extra för en heltidsanställd. I fjol sas det avtalet upp och istället fick alla 20,25 kronor mer i timmen vid helgarbete, vilket innebar ungefär samma slutsumma för den enskilde.

Men så i vintras sas plötsligt det nya avtalet upp till 1 maj. Lokala avtal går att säga upp med tre månaders varsel. Förklaringen till att avtalet sas upp var att socialförvaltningen inte hade budgeterat för denna extra utgift varken för 2001 eller 2002 och att underskottet i budgeten skulle bli för stort.

Men nu började de anställda inom äldreomsorgen att protestera. I medierna fick politiker och höga tjänstemän frågan om de, för att rädda kommunens ekonomi, var beredda att avstå en procentuellt lika stor del av sin lön, som de som riskerade att förlora sitt helgtillägg skulle få göra.

  Det var de inte.

Gun Olsson som är anställd som personlig assistent i Luleå gjorde en jämförelse med vad andra som arbetar obekväm arbetstid tjänar.

  – En järnverksarbetare har ett skifttillägg på 3600 kronor, dessutom ett tillägg på 48 kronor i timmen när de jobbar helg. Inom handeln får de som jobbar helg 100 procent i påslag och Byggnads medlemmar har ett helgtillägg på 90 kronor i timmen.

Två veckor innan avtalet gick ut ändrade sig kommunen och lät helgersättningen vara kvar.

  – De tordes inte annat. Hade kommunen tagit bort helgtillägget, hade det slutat med någon form av konflikt, sa flera anställda inom äldrevården i Luleå.

  – Det blev känsligt politiskt. Det gjordes politiska utspel omkring det här, så vi lät avtalet fortsätta, säger Lars Näsvall.

  Och tillägger att det aldrig var meningen att tillägget skulle tas bort, bara omförhandlas.

  – Syftet med att vi förra året gjorde om den fasta helgersättningen till en timersättning, var att stimulera fler att vilja arbeta obekväm tid. Ställer man inte upp på time caresystemet – som innebär att de anställda själva väljer när de vill arbeta och antecknar sig på en lista – får vi ser över helgersättningen igen.

Lars Näsvall tycker inte att de som jobbar inom vården är dåligt betalda.

  – Snittlönen är 16 600 i månaden och med 34 timmars helgarbete kommer de upp i 18 600 kronor i månaden. Det finns många inom kommunen som tjänar sämre, säger han.

  Många som arbetar inom äldrevården känner dock fortfarande en bitterhet över att kommunen värderar deras jobb så lågt att de vill sänka deras lön.