Ibland undrar jag vad Pippi skulle ha sagt – eller gjort – om hon hade arbetat med gamla människor. Dagens Nyheter hänvisade häromdagen till Pippi Långstrump i ett helt annat ämne och påstod att Pippi sagt att "den som är mycket stark måste också vara mycket snäll". Det var Bamse som gjorde detta uttalande till sitt.

Min Pippi skulle aldrig ha sagt något sådant. Hon var liksom snäll i det tysta, ända tills hon blev riktigt förbannad. Hon gjorde aldrig något väsen av att hon faktiskt kunde fixa allt. Men när en orättvisa dök upp då blev hon arg, och då märktes det!

Vårdbiträdena och undersköterskorna i Luleå har nog lite av Pippi i sig. I mitten av mars beslutade kommunen att helgersättningen skulle tas bort inom äldreomsorgen. I praktiken skulle det innebära en minskning av den redan låga lönen med omkring en tusenlapp. Då fick man nog i Luleå. Den vanligen tysta och ofta beskedliga personalen inom äldreomsorgen sa ifrån. Med besked. Och kommunen fick ge sig – för den här gången. Helgersättningen blir kvar ett tag till.
  Varför har inte riksmedia tagit upp detta? Som första nyhet! Är det inte härligt att denna lågstatusgrupp äntligen slår näven i bordet?! I Luleå visade de att tillsammans är de starka.

Men när skall personalen få tid att tala sig samman? Diskutera sitt arbete, ventilera alla känslor som uppstår i relationen med den äldre personen? Att få tid till reflektion – på arbetstid – är ett krav som går som en röd tråd i det här numret. Arbetet inom äldreomsorgen måste synliggöras. Ett sätt är att de som arbetar med äldre, själva reflekterar över vad de faktiskt gör.

De arbetar hela dagarna (och nätterna) med människor. Träffar olika personligheter med olika behov, viljor och bakgrundshistoria. Blixtsnabbt måste personalen ställa om från en situation till en annan. De bör vara specialister i bemötande, det vill säga på att hantera svåra möten. Äldreomsorgspersonalen bör idag också ha gedigna kunskaper inom hälso- och sjukvård, till exempel i läkemedelshantering, psykiska sjukdomar, demenser, rehabilitering. Kort sagt de har krav på sig att ha kunskap om det mesta. Ofta utan möjlighet till fortbildning.

Istället för att erbjuda relevant utbildning pratar man om hur nödvändig vårdbiträdets erfarenhetskunskap är. Självklart är det viktigt att ha begåvning att möta människor, men det räcker inte. Det räcker inte i andra professioner som arbetar med människor, till exempel läkare, psykologer. Hur skulle det då kunna räcka i detta svåra yrke? Det är ett under att de flesta vårdbiträden ändå räcker till och gör ett bra arbete. Hatten av för dem!

Behandlingen av den 90-åriga damen i Gislaved väckte avsky. Med all rätta. Men blev någon förvånad? Att behandla en människa så får inte hända, men det kan ske ändå. Personalen inom äldreomsorgen lämnas ofta väldigt ensam. De har ingen att diskutera sitt arbete med. Personalen har i de flesta fall heller inte fått någon kunskap i konflikthantering. Då kan det rinna över, trots att det inte ska få göra det.
  Chefen sitter långt ifrån själva verksamheten och kanske heller inte har tid att stödja personalen. Vårdbiträdet eller undersköterskan är bara människa och behöver bekräftelse på det hon gör – oftast är det en hon, drygt 90 procent är kvinnor inom äldreomsorgen.
  Återigen, tid för reflektion behövs. Få tid att lyssna på och lära av varandra. Först då kanske ett galet beteende blir synligt.

Mycket har hänt inom äldreomsorgen de senaste tio åren. Stora förändringar har skett som effekt av till exempel ädelreformen och handikapp- och psykiatrireformen. På en del ställen har kommunerna hängt med i utvecklingen. De har genom satsning på bland annat utbildning av personal och arbetsledning också fått fungerande enheter, både inom särskilda boenden och inom hemtjänsten. Det finns gott om goda exempel, och gott om studier som visar på konkreta förslag om hur man skulle kunna få en välfungerande äldreomsorg.

Pippis "mamma" Astrid Lindgren var, om jag har hört rätt, mycket nöjd med den hemtjänst hon hade. Äldreomsorgen är ju så speciell genom att den bygger på möten. Dessutom sker detta möte på en arbetsplats för personalen och i ett hem för den äldre människan. För att få det att fungera krävs betydligt mer än talang och organisering.

Vårdbiträden och undersköterskor i alla kommuner – förena er! Kräv tid för att träffas, kräv tid för mötet med den äldre personen och kräv den utbildning ni behöver. Ta fram Pippi inom er!
  Pippi hade fajtats både för sig och sina kollegers arbetsmiljö, och för de gamlas rätt att ha det bra. Hon skulle inte ha låtit chefen eller politikern stoppa henne. Men så hade hon ju sin egen kappsäck med gullpengar.