Strunta i nya organisationsförändringar – lägg istället krutet på att skapa ett bra klimat i arbetsgrupperna. Slutsatsen dras av två forskare från Socialhögskolan i Lund som studerat konsekvenserna av 1990-talets olika systemskiften.

Arbetsgruppen är helt avgörande. Det säger två forskare i Lund som undersökt organisationsförändringar, arbetsmiljö och omsorgskvalitet i hemtjänsten under 1990-talet. Då blåste förändringsvinden stundtals med orkanstyrka inom hemtjänsten. Men resultatet av privatiseringar och köp-sälj-modeller blev inte det utlovade:

  Det blev inte effektivare. Det gav inte ökad valfrihet. Det ledde inte till bättre kvalitet.

  – Vi har inte kunnat finna några vetenskapliga bevis för att omorganisationerna ger de fördelar man talat om, säger Eric Olsson, docent i socialt arbete, och Bengt Ingvad, doktorand vid Socialhögskolan i Lund.

Otrygga av omorganisationer

De har undersökt organisationsförändringar, arbetsmiljö och omsorgskvalitet i hemtjänsten under 1990-talet och resultatet kan ses som en svidande kritik av ett ogenomtänkt systemskifte. Rapporten Köp, sälj och platta till! visar att många äldre känner sig otrygga av ständiga omorganisationer och att arbetsmiljön för vårdbiträdena på vissa håll försämrats.

Sammanlagt ingick sju distrikt, 500 vårdtagare och 130 vårdbiträden i studien (se faktaruta). Dessa har följts genom enkäter, intervjuer, observationer och fallstudier vid tre olika tillfällen, 1993, 1995 och 1997.

  Resultatet visar att den bästa kvaliteten finns i distrikt med små arbetsgrupper med nära anknytning till arbetsledningen. Där personalen har ett verkligt medinflytande och ett gott arbetsklimat är pensionärerna som nöjdast.

Sämst i platt organisation

Sämst kvalitet fanns inte i de privata distrikten utan i dem med stora arbetsgrupper och platt organisation där arbetsledarna tagits bort.

  – Dålig vård såg vi ingenstans, det är viktigt att påpeka, säger Bengt Ingvad. Pensionärer har en tendens att vara nöjda och så är det också här. Men det är ändå stor skillnad mellan distrikt där upp till 25 procent av vårdtagarna uttryckte kritik och de där ingen var kritisk.

Flest förändringar genomfördes i ett distrikt i Malmö där privata Partena Care övertog vården 1993. 1996 bytte man till en annan privat vårdgivare, Curatus Senior. Fyra år senare var det dags för nästa skifte. Då återgick vården till kommunen. Personal och vårdtagare fick alltså vara med om att byta huvudman tre gånger på sju år.

  – Även om det sista bytet ligger utanför vår studie är resultatet mycket tydligt. Denna snabba förändringstakt är av ondo. Både personalen och pensionärerna upplevde en otrygghet, säger Eric Olsson.

Privat vård bra i början

Ingenstans har forskarna funnit belägg för att den privata vården skulle vara bättre. Men heller inte för motsatsen. Partena Care hade inledningsvis den bästa vården, med mycket hög kontinuitet. Många pensionärer hade bara ett enda vårdbiträde dagtid under vardagar.

  – Vår känsla är att man i inledningsskedet drev verksamheten med förlust. Det var alltså mycket bra i början. Därefter sjönk kvaliteten för varje mätning vi gjorde därför att man successivt rationaliserade och sänkte kostnaderna, säger Eric Olsson.

Mönstret upprepades när Curatus kom in bilden. Men inte omedelbart, förändringarna skedde inte förrän efter ett år. Då drogs arbetsledare in, grupperna förändrades och en del pensionärer fick byta vårdbiträde.

I den uppföljning som Eric Olsson och Bengt Ingvad påbörjat ser man inga förbättringar i distriktet. Pensionärerna upplever vården som sämre även efter det sista bytet av huvudman. Orsaken vet man ännu inte. Det kan bero på att vården blivit tyngre men kan också vara en konsekvens av förändringen i sig.

  – Vi kan inte slå fast några absoluta sanningar. Men vi kan peka på samband och diskutera sannolika orsaker, säger Eric Olsson och lyfter fram några incidenter från den privata vården som saknar motsvarighet i den kommunala.

Skillnad i konfliktlösning

Den första inträffade hos Partena Care när en arbetsledare togs bort på halvtid. Det blev uppror bland personalen. Konflikten löstes snabbt genom att gruppen lades ned och vårdbiträdena fördelades bland de andra grupperna.

  – Det var en snabb lösning, genomförd uppifrån med makt och tvång, säger Bengt Ingvad. Något liknande har vi inte sett i offentlig vård.

En annan händelse, nu hos Curatus, inträffade när en anhörig framfört kritik som också tagits upp i media.

  – Ledningen kom ut till personalen med tårta, inte för att diskutera om det låg något i kritiken utan för att trösta. Det upplevde vi som mycket märkligt.

  – Curatus var också det enda ställe där vi nästan inte fick in några svar på den enkät vi skickade ut till personalen. Nu, när vården återgått till kommunal drift, har vi inte problem med detta i samma omfattning.

Sedan den första studien avslutades har samtliga kommuner övergått till beställar-utförarmodellen, trots att bevis saknas för att denna på något sätt gynnar vårdtagarna.

Rättssäkerhet blir inte bättre

Det fanns en idé om att modellen skulle ge bättre rättssäkerhet genom att särskilt kvalificerade personer gör biståndsbedömningarna.

  – Men det kan vi inte alls se. Den uppföljning av bistånd man försöker med fungerar inte så bra i de stadsdelar i Malmö som vi undersökt.

  – Många vårdtagare blir förvirrade. De förstår inte de olika funktionerna och vet inte vem de ska klaga hos. Konsekvensen blir att vårdbiträdet får ta emot kritiken, vilket faktiskt inte är meningen, säger Eric Olsson.

  – Vi är också kritiska mot hur uppdragen överförs från biståndsbedömare till vårdbiträde. Det sker i de undersökta distrikten ofta enbart genom fax som inte sällan är svårtolkade. Det är svårt att förstå hur detta ska anses rättssäkert.

Att det blev just hemtjänsten som undersöktes beror på att den är så genomorganiserad. Alla som arbetar där tillhör en arbetsgrupp. Och om det finns någon slutsats som Eric Olsson och Bengt Ingvad vill betona så är det just arbetsgruppens betydelse.

  – Den är helt avgörande. Om vi får göra en enda rekommendation så är det denna: Strunta i all förändring och lägg krutet på att skapa ett bra klimat i arbetsgruppen. Det handlar om arbetsledning, om träning i samarbete, om medinflytande och tid för möten och reflektion.

Bra klimat i Lessebo

I en enda kommun, Lessebo fanns detta goda klimat. Där hade arbetsgrupperna fått en utbildning i att jobba i arbetslag.

  – Många tror att det beror på individerna hur en arbetsgrupp fungerar. Men här har vi tre olika grupper som alla fungerar på ett likartat sätt. Resultatet står sig dessutom år efter år.

Förutom uppföljning av förändringsstudien pågår flera andra forskningsprojekt kring hemtjänsten vid socialhögskolan i Lund. Bengt Ingvad och Eric Olsson har just startat ett treårsprojekt om anhörigas upplevelser av hemtjänsten och samspelet mellan hemtjänst och anhöriga.

  Snart lägger också Bengt Ingvad fram sin doktorsavhandling om relationen mellan vårdbiträdet och vårdtagaren. Den visar att vårdbiträdena i högre utsträckning än vårdtagarna upplever relationen som nära och varm.

  – Det kan vara ett sätt att få bekräftelse på sitt arbete. Organisationen är ofta dålig på att tala om för vårdbiträdena att de gör ett bra jobb. Då kan belöningen, det som skapar mening i arbetet, vara att vårdtagaren blir nöjd med insatsen.

Besviket vårdbiträde

Om det inte sker, om pensionären är likgiltig eller negativ kan följden bli besvikelse hos vårdbiträdet, en högst mänsklig reaktion.

  – Och den blir ännu mer påtaglig när arbetsplatsen är ett hem, ett privat område som är speciellt laddat med emotionella kvaliteter, säger Bengt Ingvad.

  Ett sätt för vårdbiträdet att hantera konflikten är att tilldela den gamla egenskaper eller roller som förklarar hennes beteende.

  – Det blir lättare att klara jobbet om man till exempel förklarar den gamlas beteende med att ”hon är ju så ensam” eller ”han är precis som ett barn”. Ett annat sätt är att idealisera situationen; ”hon är så fantastisk”.

Också för pensionärerna är det viktigt med goda relationer. De upplever oftare relationen som vänskaplig eller rationell än vad vårdbiträdena gör.

  – Det kan vara ett sätt att försäkra sig om en trygg vårdsituation.

Referenser:

Eric Olsson och Bengt Ingvad har publicerat följande arbeten om hemtjänsten:

Olsson, E,lngvad, B & Hansson, K (1995) Arbetsorganisation och gruppklimat i hemtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift, 2:3, 227-248

Ingvad, B & Olsson, E (1999) Det känslomässiga utbytet och omsorgskvalitet i hemtjänsten. Socialvetenskaplig tidskrift, 6: 1,3-26

Olsson, E & Ingvad, B (2000) Köp, sälj och platta till! Organisationsförändringar, arbetsmiljö och omsorgskvalitet i hemtjänsten under 1990-talet Meddelanden från Socialhögskolan 2000:7. Lunds universitet, Socialhögskolan

Olsson, E & I ngvad, B (2001) The emotional climate of care-giving in home-care services. Health & Social Care in the Community, 9:6, 454-463

Olsson, E, Ingvad, B & Bondesson, K (2001) The frail elderly, family network and public home help services. A pilot study of the parties' perception of the help and their reciprocal relationships. Working-paper 2001:2. Lund University, School of Social Work