Det finns stora hälsoskillnader både mellan olika etniska grupper och mellan svenskfödda och vissa etniska grupper. Det visar Födelselandets betydelse, en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige (2002:29) från Statens Folkhälsoinstitut.

Ansvarig för rapporten är professor Jan Sundquist vid Allmänmedicin Stockholm, Karolinska Institutet och chef för MigraMed – Centrum för migrationsmedicinsk forskning. Data är tagna från forskningsdatabasen MigMed samt undersökningen av levnadsförhållanden (ULF) och Socialstyrelsens invandrarundersökning 1996. Rapporten är inte speciellt inriktad på äldre. Åldersspannen varierar i olika register.

Rapporten tar upp hjärt-kärlsjukdomar, cancer och psykisk hälsa samt levnadsvanor och arbetsmiljö. Hjärt-kärlsjukdomar och kranskärlssjukdomar redovisas för män och kvinnor i åldersgruppen 35-74 år från åren 1997-98. Det är insjuknandet (incidensen) som anges, det vill säga att en person registrerats med en viss diagnos i sluten sjukvård.

Oftare hjärt-kärlsjukdom

Män från Finland, Polen, Bosnien, Turkiet, Östeuropa och före detta Sovjetunionen insjuknade oftare i hjärt-kärlsjukdomar än svenskfödda. Latinamerikanska, afrikanska och iranska män visade lägre frekvens i insjuknandet än män födda i Sverige.

Högriskländerna för kvinnor liknade männens men även kvinnor från Sydeuropa, Irak och andra arabisktalande länder hade förhöjd risk att insjukna jämfört med svenska kvinnor. Nivåerna för kvinnor från Bosnien och Irak var också betydligt högre än för männen från samma länder. Kvinnor från Latinamerika, Asien och Afrika hade lägre risk för insjuknande än svenskfödda kvinnor.

Resultat tolkas försiktigt

Jämförelsen av cancerrisker bygger på data från 1991-1998 för personer födda 1882-1970 och bosatta i Sverige 1990. Rapporten är en av de första i Sverige där förekomsten av cancer i några stora invandrargrupper jämförs med den svenskfödda befolkningen.

Författarna påpekar att resultatet bör tolkas försiktigt. En ökad eller minskad cancerrisk för invandrare kan bero på ofullständig och bristande cancerrapportering och registrering i ursprungsländerna. Ålderspyramiden har också betydelse. Vissa invandrargrupper har jämförelsevis låg ålder medan cancersjukdomarna ofta kommer senare i livet.

Risken för bröstcancer är betydligt lägre bland många invandrargrupper jämfört med kvinnor födda i Sverige. Kvinnor födda i Finland och övriga OECD-länder, Sydeuropa, Polen och övriga Östeuropa visar samma risk som svenskfödda kvinnor.

Lägre risk för prostatacancer

Samtliga invandrarmän löper lägre risk för prostatacancer jämfört med män födda i Sverige. Män födda i Iran, Turkiet och Irak visar den allra lägsta risken. Enligt rapporten skulle det delvis kunna förklaras av en mer intensiv screening bland svenska män och därför större upptäckt.

Invandrarkvinnor födda i Finland och OECD-länder har 40-50 procent högre risk att insjukna i lungcancer. Män födda i Bosnien har nära tre gånger högre risk för lungcancer än svenskfödda män. Risken är dubbelt så hög för män från OECD-länder, Finland och Sydeuropa. Den är också högre för invandrarmän från Östeuropa, Turkiet och Polen jämfört med svenskfödda.

Låg utbildning, avsaknad av nära vänner och brytning med familjen är starka riskfaktorer för psykisk ohälsa enligt rapporten. Det gäller också ekonomiska problem, låg känsla av sammanhang och svårigheter i ackulturationen – alltså att förena ursprungskulturen med det nya livet.

Kvinnor sämre psykisk hälsa

Flera invandrargrupper, speciellt kvinnor, hade sämre psykisk hälsa utifrån flera mått. Finska invandrare hade klart sämre psykisk hälsa än svenskfödda. Inläggning för alkoholberoende var mycket ovanligt i de flesta grupper av invandrare utom från Finland.

  Invandrare från OECD-länder gjorde oftare självmordsförsök än svenskfödda. Kvinnor från OECD-länder, Finland och Polen hade högre självmordstal än kvinnor födda i Sverige.

Invandrarnas psykiska ohälsa ger allvarliga följder. Den försämrar anpassning och integration i samhället, påverkar hela den övriga familjens hälsa och medför även samhällsekonomiska konsekvenser. Därför behövs det mer kunskap om problemen och strategier att behandla och förebygga psykisk ohälsa, enligt rapporten.

Avsnittet om levnadsvanor berör åldrarna 27-60 år. Sonja Pudaric har dock skrivit en avhandling som handlar om äldre personer och som också bygger på data från ULF-studien (se artikel »).

Oroande fakta

Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren skriver i förordet:

”Det som kanske är mest oroande är att flera av våra stora invandrargrupper har en markant ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt en större psykisk ohälsa jämfört med svenskfödda.

Många av de förklaringar som lyfts fram finns på en samhällelig nivå. En av de allra viktigaste faktorerna är den låga sociala position som många av våra invandrargrupper får i Sverige oberoende av vad de har haft med sig i form av utbildning och arbetserfarenheter. Många blir diskriminerade på den svenska arbetsmarknaden. Därutöver spelar olika levnadsvanor in.

Det innebär att de faktorer som tycks ha en avgörande roll till den sämre hälsa vi finner bland vissa etniska grupper är påverkbara. Det är därför möjligt att utjämna de hälsoskillnader som finns mellan olika etniska grupper. För att minska de stora skillnader som finns idag måste det dock ske kraftfulla insatser från samhällets sida.”

Referens:

Födelselandets betydelse, en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige,

Statens Folkhälsoinstitut (2002:29).