Gerdt Sundström, professor, Institutet för gerontologi, Hälsohögskolan i Jönköping
Nyckelord: Anhörig, Hemtjänst och social verksamhet, Organisation och lagstiftning
Det är tänkvärt att Kommunförbundet (läs artikel ») också inser anhörigvårdens stora och växande betydelse: jag ville egentligen inte i mitt inlägg leta elände eller vara grinig, hängde bara upp mig på vad jag såg som (onödigt) moraliserande.
I grunden är vi nog överens om färdriktningen! Jag är väl medveten om och har skrivit om (redan 1989) de stora lokala olikheterna, i anhörigstöd och – värst – i hjälp till hemmaboende gamla. Det är för övrigt ett indirekt anhörigstöd. Den senare andelen kan variera från ca 50 procent av budgeten (Norrköping) till ca 15 procent (Jönköping), för att ta exempel jag råkar känna till. En del kommuner klarar inte ens att beräkna andelen!
Men att den krympt på många håll, det vet både jag och Kommunförbundet. Och det är inte bra, eftersom det strider emot både vad folk vill ha och officiellt knäsatt politik. Jag misstänker att ganska litet av ökningen på 2,4 procent är anhörigstöd?
Acceptera nya lösningar
Sedan tror jag att vi kanske måste acceptera nya lösningar i framtiden och ”se om vårt hus” i tid, som Kommunförbundet föreslår. Många föreslår en vårdförsäkring, mer konkret kan vara att stödja mångfald, till exempel seniorboende – inte avvisa det som halvmesyrer, som i dåvarande Socialvårdskommitténs kritik av hjälp till gamla i pensionärslägenheter (SOU 1946:52). Och hur skall vi ställa oss om många börjar anställa svart (troligen utländsk) arbetskraft? Småannonserna tyder på att det redan förekommer.
Filippinska sköterskor
Kontakt med Arbetsförmedlingen Utland visar att detta inte är enkelt om man skall följa reglerna, för en au-pair däremot betydligt smidigare. I till exempel EU-landet Italien finns redan många gamla som vårdas av till exempel filippinska sköterskor. Varför går det inte i Sverige? Det kan Af ej svara på.
Jag föreslår inte att vi skall införa detta, utan vill bara peka på att utvecklingen tar sina egna vägar om överheten vägrar att skåda sanningen i vitögat. Och jag tror att vanliga människor ser både forskare och Kommunförbund som den sortens fågel. (Många vet inte ens skillnaden på kommun och landsting och annat offentligt.)