Jag tror att både individens egenskaper och den kulturella bakgrunden har betydelse. Själva migrationen och integrationsprocessen i det nya samhället är viktiga faktorer. Det säger läkaren Sonja Pudaric.

I sin avhandling Elderly Immigrants, Socio-economic Status and Health, tar Sonja Pudaric upp riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, försämrad rörlighet och självskattad hälsa. I tre delstudier har Sonja Pudaric, använt data från SCB:s ULF-undersökning av levnadsförhållanden i Sverige. I hennes material ingår 13 929 personer i åldrarna 55-74 år som blev intervjuade något av åren 1986-1993. De svarade då på frågor om hälsa, ekonomiska resurser, sysselsättning, arbetsmiljö, utbildning och boende.

Den första delstudien undersökte om det finns något samband mellan födelseland, utbildning och dålig hälsa, definierad som nedsatt arbets- och rörelseförmåga. De utlandsfödda delades in i grupper: finländare, västerlänningar, sydeuropéer (arbetskraftsinvandrare från Grekland, forna Jugoslavien, Italien, Spanien och Portugal) samt övriga länder (flyktingar från östra Europa, Afrika, Asien och Latinamerika).

Resultatet blev att personer födda i Finland, Sydeuropa och övriga länder löpte större risk att ha dålig hälsa i jämförelse med jämnåriga svenskfödda personer. Detta kunde inte förklaras av ålder, kön eller utbildning.

Fem riskfaktorer granskades

Den andra delstudien granskade fem riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar: rökning, övervikt, fysisk inaktivitet, diabetes och högt blodtryck. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader i livsstilsfaktorer – rökning, fysisk aktivitet på fritiden och body mass index (BMI) – mellan utlandsfödda som stor grupp och svenskfödda personer.

De som var födda i Sverige och de som hade högre socioekonomisk status (här inkomst) rapporterade mera fysisk aktivitet, mindre rökning och hade lägre BMI. Däremot gick det inte att visa samband mellan födelseland och förekomst av diabetes och högt blodtryck. Låg socioekonomisk status hade starkt samband med alla fem riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar.

Den fjärde delstudien tog upp födelselandets betydelse för IADL (Instrumental Activities of Daily Living), det vill säga förmågan att laga mat, handla och sköta hemmet. Även självskattad generell hälsa kontra födelseland undersöktes. De som var födda i Sydeuropa, Östeuropa och Finland skattade sin hälsa som dålig i mycket större omfattning än svenskfödda. Utlandsfödda personer, särskilt från Sydeuropa, Finland och övriga länder, hade också större risk för nedsatt IADL jämfört med födda i Sverige.

Ger inget svar på orsaken

Inget av dessa samband kunde förklaras med ålder, kön, födelseland, civilstånd, socioekonomiska faktorer eller socialt nätverk.

  Amerikanska data användes i delstudie 3. Den visade ett klart samband mellan sjuklighet, födelseland och självupplevd etnisk tillhörighet/ras som inte kunde förklaras med ålder, kön, utbildning, ekonomiska resurser, civilstånd eller socialt nätverk.

Sonja Pudaric förklarar att hennes material bygger på prevalensen, alltså förekomsten av till exempel dålig självskattad hälsa i en viss population vid en viss tidpunkt. Det ger inget svar på anledningarna utan ger en bild av situationen som den är. För att säga något om orsakerna måste man göra så kallade longitudinella studier.

Hon kom själv som flykting till Sverige från krigets Bosnien 1992:

  – Jag tror att både individens egenskaper och den kulturella bakgrunden har betydelse. Själva migrationen och integrationsprocessen i det nya samhället är viktiga faktorer. Vi har bland annat visat att socioekonomisk status, oftast definierad som utbildning i våra studier, har samband med dålig hälsa.

Balans mellan gammalt och nytt

  – Det handlar om att få någon slags balans mellan det ”tidigare livet”och det man har i det nya landet. Man måste behålla en del av det gamla och acceptera en del av det nya. Då, tycker jag, finns det bra förutsättningar att lyckas med integrationsprocessen. De som bara accepterar det nya och vill bli av med det gamla har ofta känslan att något är fel. De lyckas sällan hitta den inre balansen och välbefinnandet. Det är förstås inte alltid så lätt.

Hon framhåller att självskattad hälsa handlar om mycket mer än bara fysisk hälsa. Det handlar om hur man mår och trivs med livet.

Hon tror att både den äldre invandraren själv och samhället måste anstränga sig mer för att förbättra situationen. Det är en komplex problematik och några snabba och enkla lösningar finns inte. Det vore till exempel bra från samhällets sida med mer information om sjukvårdssystemet och om hur man vänder sig till olika institutioner. Den skulle vara anpassad till äldre och på deras språk.

Referens:

Sonja Pudarics avhandling, Elderly Immigrants, Socio-economic Status and Health, lades fram vid medicinska fakulteten, Lunds universitet, hösten 2002.