Det är alltid stimulerande att träffa en eldsjäl, som Vahideh Firouzkouhi. Hon kom till Uppsala från Iran för 13 år sedan som ung, utbildad bibliotekarie.

I Sverige gick hon länge arbetslös. Under den tiden insåg hon det stora behovet av en mötesplats för äldre iranier och bestämde sig för att göra något åt det.

Hur startade Dagcentret Bozorgan?

  – När jag var arbetslös gick jag en utbildning till läkarsekreterare och praktiserade hos en läkare som talade persiska och som hade många äldre iranska patienter. Men ofta var patienterna egentligen inte sjuka utan sökte kontakt. Jag kände att jag ville göra en insats för att hjälpa de äldre till ett bättre liv, säger Vahideh Firouzkouhi.

  – Jag och min väninna Mahin Alizadeh tog initiativ till föreningen Bozorgan för äldre persisktalande som bildades 1996. Vi arbetade oavlönade med föreningen i tre år medan vi var arbetslösa.

  – Sedan fick vi 1,3 miljoner i projektpengar från Socialdepartementet för att starta och driva Dagcentret Bozorgan i några år, och därefter har Uppsala kommun betalat driften och våra löner. Idag är Mahin och jag heltidsanställda av kommunen.

  – Vi har verksamheten garanterad till och med juni i år, sedan ska den omprövas. Så vi lever från dag till dag! Men att lägga ned dagcentret skulle öka belastningen på försäkringskassa, vårdcentral. Vi har en nyckelroll i de äldres liv.

Hur många besöker Bozorgan?

  – Vi har omkring 100 mer eller mindre regelbundna besökare. Under åren har mer än 250 personer lärt känna varandra tack vare Bozorgan.

Du har också en ständigt öppen jourtelefon, varför det?

  – Många äldre iranier behöver råd och stöd i stort som smått. Någon ringer från optikern för att man inte förstår vad personalen säger. En annan ringer hemifrån för att få hjälp att förklara för hemtjänsten vilka behov man har. Flera gånger har jourtelefonen räddat liv för att vi fått ett nödrop och kunnat tillkalla ambulans snabbt.

Men du och Mahin kan ju inte räcka till för alla behov?

  – Det finns också självhjälpsgrupper som har bildats av våra besökare. De kan till exempel gå hem varje dag till någon som är sjuk eller ”sitta i sorg” på kvällarna med någon som förlorat en anhörig.

Varför är det så få män som besöker Bozorgan?

  – Det har flera orsaker. Äldre iranier är vana att dela upp sig i kvinno- och mansgrupper när man är utanför hemmet. Många av våra besökare är änkor och söker gemenskap med andra äldre kvinnor. Dessutom har de äldre männen lättare att själva motverka isolering, de går till caféet i köpcentrum och umgås.

Någon framtidsdröm?

  – Ja, ett seniorboende för äldre iranier i ett eget höghus här i Gottsunda med dagcenter på bottenvåningen!

Läs mer om dagcentret Bozorgan »