Det började som ett EU-projekt. Från USA hämtades en modell för att motverka ensamhet. Numera ingår Action, IT-stödet till anhörigvårdare, i Borås stads ordinarie utbud av äldreomsorg.

Torsdagen den 18 mars i år var en bra dag för Lennart Magnusson, sjuksköterska och universitetsadjunkt vid institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås. Då beslutade kommunfullmäktige i Borås att införa Action, ett IT-stöd för anhörigvårdare, i stadens ordinarie utbud inom äldreomsorgen.
  Då hade teamet kring Action och projektledaren Lennart Magnusson vandrat en lång väg från det EU-projekt som startade 1997 och var upptakten till det hela. Vid den tiden hade dåvarande vårdhögskolan i Borås ett samarbete med universitetet i Sheffield i England.

Där fanns sjuksköterskan Mike Nolan, professor i gerontologisk omvårdnad. Han hade utarbetat en teori om anhörigvårdaren som expert på sin egen situation. Därför borde stöd och hjälp ges i ett partnerskap mellan familjen och vården.

Modell från USA
Från USA hämtades Prep-modellen med telefonstöd för att motverka ensamhet och isolering och minska behovet av vård och omsorg. Mike Nolan har senare tillsammans med ÄldreVäst Sjuhärad utvecklat en generell modell för brukarmedverkan.

Tillsammans utgör detta den teoretiska grunden för det forsknings- och utvecklingsarbete som i nära samarbete med anhörigvårdare och äldre bedrivits i olika faser av Action.
  Action är alltså ett sätt att med modern informationsteknik ge stöd, information och utbildning för äldre och deras anhörigvårdare. Syftet är att de ska kunna behålla oberoende och livskvalitet.

Tro på förmågan viktigast
Dator, multimediaprogram om vård och omsorg, Internet, e-post och bildtelefon ingår. Men tekniken är inte viktigast, säger Lennart Magnusson.
  – Att tro att äldre och anhöriga har förmåga att klara sin situation är viktigast. Det behövs egentligen ganska små insatser för att de ska känna sig sedda, stöttade och bekräftade. Det öppnar också möjligheter till kontakt med andra människor i samma vårdsituation.
  I det svenska Action-projektet utvecklades också ett stöd i form av ett bemannat informationscenter (se artikel »).

Action utgör också ämnet för Lennart Magnussons kommande doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
  Av resultaten framgår att äldre personer och deras anhörigvårdare tycker att det går bra med ny teknik. Förutsättningen är att den är enkel att använda, lätt att lära sig, lätt att förstå och att de har direkt nytta av den i vårdsituationen.

Anhörigvårdarna kände sig mer säkra och kompetenta i sina vårdinsatser när de kunde använda Action. Äldre och deras närstående kände sig också mindre isolerade och utvecklade informella stödnätverk med andra familjer.
  Det har också visat sig att familjerna har störst nytta av IT-stödet om de får det så tidigt som möjligt i den nya vårdsituationen. Man måste också tänka på att placera utrustningen i hemmet så att den inte stör integritet och sekretess. När datorn och bildtelefonen står på kan man se direkt in i hemmet.

Under projektens gång har totalt 80 familjer använt Action, varav ett 40-tal i Sverige.
  Borås kommunfullmäktige har alltså fattat beslut om att ta in Action i äldreomsorgens ordinarie utbud, men det är ändå kommundelsnämnderna som avgör och intresset varierar.

Kommundelar avvaktar
Beräkningar av erfarna biståndsbedömare har visat att Action inneburit en besparing på nära 100 000 kronor per år och familj när omkostnaderna är avräknade. Orsaken är att flytten till särskilt boende kunnat uppskjutas. Ändå vill flera kommundelar avvakta med hänvisning till den ekonomiska situationen.

Morgan Hjalmarsson, kommunalråd (FP) med ansvar för äldreomsorgen, är mycket positiv till Action. Han har ett förflutet i tryckeribranschen och har varit med om datoriseringen där. Han ser tjänsten som ett bra komplement.

Den tekniska utrustningen får familjen låna av kommunen. Enbart en månadsavgift som motsvarar larmtjänsten ska tas ut. För närvarande är den 210 kr per månad.

Ett problem just nu är att kommundelar, som till exempel Viskafors, bara delvis har bredband ännu. Men utbyggnaden pågår och endast ett 40-tal familjer i hela kommunen bor så avlägset att de varken får tillgång till bredband eller 3G, enligt Morgan Hjalmarsson.
  Kommunen ska göra en utvärdering av Action 2005.

Passar inte alla
Lennart Magnusson gör bedömningen att omkring 500 familjer med anhörigvårdare i Borås skulle ha nytta av IT-stödet. Det passar inte för alla och alla vill inte ha det.

Trandareds informationscenter kan ta hand om 50 familjer, men det är inga problem att starta fler centra, säger han. Det finns kunnig personal som deltagit i projektet.
  På sikt tror han på en kombinerad bemanning med frivilliga. Teknisk support kommer att ges på distans. Hela Action-paketet med utbildning erbjuds nu också till andra kommuner.

Fotnot:
Lennart Magnusson, projektledare, kommer att disputera på forsknings- och utvecklingsarbetet i Action vid Göteborgs universitet. Två artiklar är publicerade:

Magnusson L m.fl. (2002): Supporting family carers through the use of information technology – the EU project ACTION.
International Journal of Nursing Studies 39 (4), 369-381.

Magnusson L m.fl. (2003): Ethical issues arising from a research, technology and development project to support frail older people and their family carers at home.
Health and Social Care in the Community 11 (5), 431-439.