Hemtjänstpersonal är mer långtidsfriska än den arbetande befolkningen totalt sett. Orsaken är det utbredda deltidsarbetet. Förbättringar krävs dock om personalen ska kunna orka arbeta heltid.

Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade inom hemtjänsten varierar stort i landet. Orsakerna finns både i organisationen, hos arbetsledningen och på individuell nivå. Den faktor som förklarar allra mest av skillnaderna är andelen deltidsarbetande.

En tredjedel av variationen kan förklaras av deltidsarbete. Ju fler i kommunen som arbetar deltid desto fler är friska. Samtidigt som det är hög förekomst av arbetsskador, sjukskrivning och förtidspensioneringar hos hemtjänstpersonalen är de också mycket långtidsfriska.
  83 procent av äldre- och handikappomsorgens personal är långtidsfriska och det är en hög andel jämfört med hela den arbetande befolkningen.
  – 73 procent av arbetskraften totalt är långtidsfriska visar opublicerad statistik från RFV, säger Lotta Dellve, chef för enheten för arbetshälsa vid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Särskilt starka kvinnor
Hon har i sin doktorsavhandling studerat hemtjänstpersonalens hälsa och arbetssituation. Avhandlingen är en del av ett större projekt om yrkesgruppen.
  Kvinnor i hemtjänsten har höga sjuktal, de är mer sjukskrivna och förtidspensionerade än männen och speciellt de äldre kvinnorna är mycket sjuka. Men när det gäller långtidsfriskhet finns varken åldersskillnad eller könskillnad. Hur kan denna paradox förklaras?
  – Det är särskilt starka kvinnor i vård och omsorg, säger Lotta Dellve. De som orkar fortsätta länge måste vara starka.

Det är lätt att komma in i yrket, också utan utbildning. Men många lämnar jobbet efter en tid och de som kan hantera fysiskt och psykiskt stora krav blir kvar. Detta är också en viktig del av yrkesstoltheten; att veta att man har ett tungt yrke som inte alla klarar.
  – För att få reda på vad det är som skapar en hållbar arbetsmiljö behöver vi ägna större intresse åt de långtidsfriska.

Arbetsmiljö har förbättrats
Många menar att utvecklingen under 1990-talet med besparingar, förändringar och mer vårdkrävande klienter lade grunden till dagens många långtidssjuka. Situationen är bättre idag men fortfarande återstår mycket att göra för att få en hållbar arbetssituation för personalen. Arbetet är till stor del så tungt att många inte orkar med att ha det på heltid. 
  – Det ideala vore om alla kan jobba heltid och orka det, säger Lotta Dellve. Men en slutsats från våra siffror är att man måste få bättre kompetens att hantera de känslomässiga kraven och minska de fysiska kraven med tunga lyft innan det blir möjligt.
  De psykiska påfrestningarna på personalen uppstår genom det nära förhållandet till de äldre och det starka beroendet av arbetskamraterna. Men närheten är också positiv, det är den som ger mening i arbetet.

Vissa saker är svåra att tala om eftersom solidariteten i gruppen är ett hinder. Dit hör de känslomässiga påfrestningarna i kontakten med de gamla och med arbetskamrater. Många saknar utbildning om hur man är professionell i arbetet och klarar förväntningarna. För dem kan det vara svårt att hantera relationerna och sätta gränser på rätt sätt.
  Det ”känslomässiga kontraktet”, som finns i relationen mellan vårdaren och de äldre, är både motiverande och belastande. Det innebär att vården ska ha kvalitet och uppfattas så av båda parter.

Vem är sjukast
Man bryter ”kontraktet” genom att stanna hemma för sjukdom eftersom en vikarie inte känner till de viktiga praktiska detaljerna och därför inte kan ge samma omvårdnad. Personalen vet att de behövs och ställer sig frågan: vem är sjukast?

Eftersom det alltid är vårdtagaren, går de ofta till jobbet trots att de är sjuka. Detta gör att personalen slits ut. Belastning blev extra stor när kommunerna sparade genom att inte sätta in vikarier under de första sjukdagarna och överlät ansvaret för att vården ändå skulle fungera till personalgruppen. Ett misstag som numera verkar ha rättats till.

Hemtjänstpersonalen är varandras arbetsmiljö och en annan viktig faktor för hälsan är arbetsgruppens betydelse, på gott och ont.
  – Vi måste lyfta fram medarbetarskapets roll och utveckla arbetsmiljöarbetet i grupperna. Att alla tar mer eget ansvar för sin hälsa och arbetsmiljö och att arbetsgruppen tar mer ansvar för varandra. 
  Många har värk och ont men arbetar ändå och när flera i en arbetsgrupp har dessa svårigheter påverkar det alla. Det finns viss tolerans för att tillfälligt ha lättare arbetsuppgifter. Men snabbt, redan efter några dagar, kommer kraven från gruppen: sjukskriv dig.

Svårt att få acceptans
  – Det är svårt att få acceptans för att ha olika tunga arbetsuppgifter, säger Lotta Dellve. Detta måste lösas av en arbetsledare som finns nära gruppen, sådant kan inte alltid lösas av dem själva. Medvetenheten om dessa frågor måste ner på en praktisk nivå för de kräver konkreta lösningar.

Ett arbetsmiljöproblem som beskrevs av de arbetande är konflikten mellan arbetsmiljökrav och kommunens krav på att ge vård och omsorg till vårdtagarna. De måste exempelvis gå hem också till en hotfull vårdtagare och lösa situationen där själva. 
  – Det är hemtjänstpersonalen som får ta smällarna när regleringar kolliderar mellan arbetsmiljö och kommunens ansvar för att ge service. De känner sig övergivna av arbetsledningen under de långa månaderna när ärendet utreds.

Det finns fler tillfällen där krav på arbetsmiljö och klientens omvårdnad kolliderar. 
  – Ibland kan den stora respekten för klientens hem tyckas obegriplig. Personalen städar med dåliga arbetsredskap eftersom de använder klientens egna och det kan i värsta fall betyda att moppa med gamla trosor.
  Då kan det ta månader att resonera och försöka övertyga klienten om att köpa en ny mopp och under tiden slits personalen i onödan.

Dessutom lyfter de ofta tungt med dåliga skor eller i strumplästen. Många lyft görs utan hjälpmedel och i olämpliga arbetsställningar. Alla har inte heller den kontinuerliga lyftutbildning de borde ha.

Saknar ergonomiska redskap
Kommunernas prioriteringar och dåliga ekonomi gör att hemtjänstpersonal arbetar utan ergonomiska kläder och redskap. Det kan också vara mycket bilkörning mellan klienter, i bilar som inte hinner bli varma under de korta sträckorna. Eftersom det är bråttom in till nästa vårdtagare är det lätt att knäcka till ryggen då man lyfter och samtidigt är avkyld.

Lotta Dellve menar att det finns en stor potential för att minska långtidssjukskrivningarna genom större rehabiliteringsinsatser. Studier visar att det är svårt att komma tillbaka till arbetet efter fyra veckor. Bara fem procent av hemtjänstpersonalen som varit sjuka mer än två veckor går tillbaka inom en månad. Trots att 20 procent av arbetsstyrkan är långtidssjukskrivna har bara två procent av dem fått rehabiliteringspenning. 
  – Det är påfallande lite som satsas på arbetsinriktad rehabilitering, även jämfört med andra kommunala kvinnodominerade yrken. Och det är särskilt få som får dyrare rehabiliteringsinsatser.