Här presenteras tio IT-lösningar som Ewa Ställdal anser borde bli vardag i äldrevård och -omsorg.

• Action i Borås är ett projekt inom äldreomsorgen för dem som vårdas i hemmet och deras anhöriga. Via dator och bildtelefon får de professionell hjälp och kontakt med andra familjer i samma situation. De kan direkt kontakta ett särskilt call center med undersköterskor och också nå biståndsbedömarna. ”Orken och livskvaliteten höjs hos anhörigvårdarna. Trycket på kommunens vård minskar”. (se artikel »)
  
  
• Handdatorer för hemtjänstpersonal. Kan användas i verksamhetsplaneringen för scheman, arbetsmöten och aktuell information om de gamla. Beslutsstöd kan också ges via handdatorn samtidigt som hemvårdaren har tillgång till en samordnad journal mellan primärvården och kommunen. ”Kan ge högre kvalitet, större säkerhet och mer tid för det direkta arbetet. Ska absolut inte användas för arbetsgivarkontroller och tidsstudier!”
  
  
• Avancerad sjukvård i hemmet. Exemplet kommer från Astrid Lindgrens barnsjukhus men kan också utvecklas för vården av äldre. Mobila vårdteam sköter svårt sjuka barn i deras hem. Med IT-stöd i form av rörliga bilder (3G-mobil) och digital mätutrustning får teamen rådgivning och provsvar direkt från sjukhuset. Ett annat exempel finns i Östergötland och Skåne där mobila vårdteam använder digitala smärtpennor. ”Det krävs både teknik i hemmet, kommunikation via tekniken och en organisation som gör det möjligt”.
  
  
• Datorspel i terapisyfte. Hittills mest inriktat på barn, men kan även utvecklas för äldre. På neuropediatriska kliniken vid Astrid Lindgrens barnsjukhus finns datorspel för behandling av ADHD-barn. Studier med magnetkamera har visat att överaktiva barn har vissa inaktiva delar i hjärnan. Dessa delar stimuleras med datorspel som bland annat gör barnen lugnare och ökar förmågan till koordinering. Datorn i hemmet är direkt kopplad till sjukhusets datorer. Geriatriker har visat intresse för att upprätthålla minnesfunktioner hos demenssjuka äldre med samma metod.
  
  
• IT-baserad behovsbedömning. ”En riktig omsorgsbyråkrati utvecklas i kommunerna. Större delen av behovsbedömningen hos en gammal människa går åt till att fylla i ett helt blankettbatteri för hand med penna. Rena bilbesiktningen! Sedan får biståndsbedömaren sitta på kontoret och göra beräkningar av hjälpbehov och kostnad. Man kan hitta ett system där datorn räknar ut det där och ge biståndsbedömaren mer tid för den gamla vid besöket”. Försök pågår och Nacka kommun lär ha kommit längst.
  
  
• IT-baserade trygghetstjänster. Enkla larm att trycka på har funnits länge. Nu finns en ny typ av larm i form av sensorer som kan fästas i kläderna eller på kroppen, i madrassen eller i dörrmattan. Rörelsemönstret mäts och om något avvikande inträffar går en signal till larmstationen. Kan användas både i hemmet och på institution. ”En etisk prövning måste ingå. Både personen och anhöriga ska tillfrågas innan larmet tas i bruk”.
  
  
• IT-baserad vårdplanering vid utskrivning från sjukhus. Med videokonferens med bildöverföring kan både parterna i vården, patienten och anhöriga medverka. Det finns användarvänlig teknik av hög kvalitet. Denna metod används i Västerbottens läns landsting.
  
  
• Specialistnätverk/expertplattformar. Finns många exempel och kan utvecklas över hela världen. Det går lika fort att skicka bilder inom som utom Sverige. Det finns brist på specialister inom bland annat radiologi och patologi. Ett exempel är Sollefteå lasarett som samarbetar med specialister i Barcelona. Sjukhuset skickar till exempel bilder från magnetkamera och får dem tolkade i Spanien. Carelink, ett svenskt nätverk för kommunikation i vården, hjälper till att utveckla sådana nätverk och ta fram avtal.
  
  
• E-recept. Elektroniska recept drivs i ett stort projekt av Apoteket. Receptet läggs ut på nätet och medicinen kan hämtas på vilket apotek som helst. Metoden har mött störst intresse i Norrland och minst i Stockholm.
  
  
• Andra konsultationer på distans. Ett specialistnätverk kan vidareutvecklas på många olika sätt. En mottagning med hudspecialister vid Norrlands universitetssjukhus kan bistå en vårdcentral på en liten ort så att en patient med en hudskada slipper resa så långt. Utvärderingar har visat att patienten måste ha stöd av personal som hjälper till att tolka och som kan ge omvårdnad. Att bara sätta sig ensam vid en apparat och visa upp skadan har inte fungerat. I Skåne finns andra exempel med sårvård i hemmet med distanskonsultation.