Hur dricker man kaffe när handen darrar? Hur känner man sig trygg när minnet sviktar? Att ge svar på dessa och andra, ännu inte uttalade, frågor är syftet med ett nytt forskningsprogram vid Lunds Tekniska högskola.

  – Vi ska försöka ställa oss hos den äldre människan och därifrån titta åt designhållet och dess möjligheter, säger Bodil Jönsson, professor i fysik och en av initiativtagarna till det tvärvetenskapliga projektet Äldre och design.
  Hon tror inte så mycket på särskilda prylar för äldre, i alla fall inte de som får en tydlig äldre-stämpel på sig. Försök som gjorts med att råda bot på gamla människors bristfälliga näringsintag genom att ta fram burkmat à la barnmat, fast för äldre, har till exempel misslyckats totalt.
  – Tekniktrötta är vi ju ganska många som är. Därför tror jag mer på enkla mobiltelefoner, bilar eller fjärrkontroller för oss som inte har lust att läsa manualer utan bara vill att det ska fungera.

Ändra så lite som möjligt
Det antagna sjupunktsprogrammet toppas av ”Ändra så lite som möjligt”, ett förhållningssätt som kan tillämpas oavsett om man ska bo kvar i sitt hem eller måste flytta.

För att ett kvarboende ska fungera krävs många typer av specialdesign. Det handlar om allt från toalett, matlagning och möjlighet att komma utomhus till trygghet. Hur ska man känna sig säker på vem man släpper in? Hur ska man kunna manövrera lås bättre än i dag?
  Än viktigare är att kunna bibehålla de viktigaste mänskliga kontakterna. I dag är fysisk beröring en bristvara. I Japan används konstgjorda djur, programmerade att svara på tilltal samtidigt som de är mjuka och gosiga.

Syntetiska katter sköna i knäet
Sådana finns (ännu) inte i Sverige men professor Barbro Beck-Friis, pensionerad professor i geriatrik och designprogrammets beskyddare, har enbart goda erfarenheter av katterna på Silviahemmet, en dagverksamhet för dementa.
  – Vi har två, en vit och en svart, med syntetisk men mycket verklighetstrogen päls och en varm kudde i magen som gör att de känns sköna att ha i knäet. När de gamla sitter och klappar våra katter minns de ofta sina egna. På köpet får de en dos av det så viktiga må-bra-hormonet oxytocin

Barbro Beck-Friis ser stora möjligheter att hitta nya lösningar med ljud, doft och färg som kan hjälpa den som glömt vem hon är att känna både glädje och trygghet i livet.
  Kanske kan det som Bodil Jönsson döpt till ”sweet memory channel” vara en av dessa. Tanken är att använda sig av bilder, gamla och nya.
  – Den som nästan tappat minnet kan få hjälp att komma ihåg genom att se en bild på vad hon gjorde alldeles nyss. Gamla bilder kan också väcka minnen till liv.