Skräddarsydd teknik i hemmet kan komma att ersätta äldreboenden. I Kortedala i Göteborg utrustas lägenheter med ledljus, persiennstyrning, brand- och fuktlarm med mera. Dokumentation sker på plats och alla parter har tillgång till samma information.

Teknikutrustade hem för äldre. Fälla eller möjlighet till självständigt boende? Det finns förstås inget enkelt svar men ett är säkert: Det skulle spara mycket pengar åt kommunerna.

Vi besöker Asta Teiffel som numera bor ensam sedan mannen flyttat till ett demensboende. Än så länge har hon bara fått fjärrstyrning till lamporna. Asta demonstrerar vilka lampor som är kopplade. 
  – Jag är väldigt nöjd med att kunna tända dem så här.
  Resten kommer snart, som dörren med motorlås. Men Asta säger att hon inte vill ha all teknik. Det viktigaste är kontakten med omvärlden.
  – Det är väldigt ensamt, säger Asta. När man bott ihop med mannen i 35 år känns det förstås tomt.

Stadsdelschefen Lars Brickzén har startat Kortedalaprojektet runt årsskiftet. Tillsammans med resultatenhetschefen Carin Strandberg talar han sig varm för teknikutrustade hem:
  – I och med att ålderspyramiden blir alltmer topptung och äldreboendeplatserna försvinner i rask takt så måste det till andra lösningar.

Ekonomin spelar in
  – Vi ska förstås inte sticka under stol med att det finns ett ekonomiskt incitament med tekniken. Med installation går den på cirka 33 000 kronor för varje lägenhet. Att jämföra med ett äldreboende som kostar 400 000 kronor per år. Men det viktigaste elementet är ändå ökad livskvalitet.

Tekniken har byggts in i en enkel låda från IKEA som placeras i hallen. Systemet är trådlöst.
  I baspaketet ingår rörelseaktiverat ledljus. Behöver den äldre gå på toaletten mitt i natten så tänds ljuset genom en rörelsesensor hela vägen och ända in i badrummet. På så sätt förhindrar man att personen ramlar och skadar sig vilket är vanligt vid just nattliga toabesök.
  Vidare ingår inaktivitetslarm. Följer den äldre inte de överenskomna rutinerna, eller att ingen rört sig i lägenheten under ett antal timmar, utlöses ett larm.
  Ett elektroniskt dörrlås visar exakt klockslag när någon kommer och går. Det går även att låsa upp via en fjärrkontroll som den äldre har.

Även scenariestyrning ingår. Den boende kan komma med önskemål om vad denne vill ska hända och när. Vid ”God morgon”-läge kan till exempel lampan tändas, persiennerna dras upp och kaffekokaren sättas på.

Spisvakt ett tillval
  – Dessutom går det att välja till brand- och fuktlarm och spisvakt, förklarar Lars Brickzén. Vi har också tänkt på möjligheten att ha en webbkamera kopplad till TV:n så att den som har svårt att röra sig ändå ska kunna se vem som kommer.
  – Denna kan användas som kommunikation mellan den äldre och de anhöriga. Det är ju samma teknik som vid videokonferenser.

Alla larm går med sms-meddelande till främst omsorgsteamet och vid behov till anhörig. Svarar inte vårdtagaren åker personal direkt till lägenheten.

I Kortedalaprojektet ingår egentligen två tekniksystem. Det första gäller boendet, det andra är ett datasystem för dokumentation som de boende och omsorgspersonal har gemensam tillgång till. 100 vårdtagare ingår.
  – När projektet startade lades fokus på hur hela omsorgskedjan ser ut. Vi ville även involvera personalen i denna, förklarar Lars Brickzén.
  – Vi har vanligtvis ett verksamhetssystem som går till så att biståndsbedömaren skriver en arbetsplan för hand som skickas till arbetstagaren. Om något förändrats hos vårdtagaren måste informationen tillbaka till biståndsbedömaren för nytt beslut. Det tar tid och är krångligt, tillägger Carin Strandberg.

Handdator i hemtjänsten
Dessutom, menar hon, finns det ett glapp mellan kommunens hemtjänst och hemsjukvården. De för journaler i olika datasystem. Detta har nu ändrats. All hemtjänstpersonal bär med sig en handdator i tjänsten. Genom denna går man in i samma system.
  Dokumentationen som förs på plats kan omedelbart nås av biståndsbedömare, enhetschef, hemtjänsten och hemsjukvården. Carin Strandberg:
  – Nu går det att följa vårdtagaren på ett annat sätt och besluten kan tas direkt. Det blir inga glapp på upp till en vecka som förr.
  – Alla larm som går till personalens mobiltelefoner loggas även i datasystemet. På så sätt kan vi kontrollera om någon svarat på larmet.

I baspaketet ingår också ett anhöriggränssnitt. Närstående kan med den äldres medgivande erbjudas att gå in på en hemsida på Internet för att följa vad som utförts och se vilka tider som besökare öppnat och stängt ytterdörren. Lars Brickzén:
  – Vi måste möta framtiden på flera sätt och tekniken är ett. Denna används alldeles för lite inom de mjuka områdena ännu. Fast här ska den ju bara vara ett komplement, inte ta över personalens arbete.

Otrygghet driver
Kortedala har 26 200 invånare, 18 procent är över 65 år. Antalet äldre ökar ständigt och äldreboendeplatserna minskar. Enligt Socialstyrelsen försvinner 13 500 fram till år 2005.

Lars Brickzén pekar på flera undersökningar, däribland kommunförbundets, som visar att drygt 80 procent vill bo kvar hemma. Han menar att när någon söker äldreboende är det oftast otryggheten som driver. Inte sällan är det de anhöriga som är oroliga för sin gamla mamma eller pappa.
  Har man inget socialt nätverk är det förstås ett bekymmer att bo kvar hemma, menar Carin Strandberg:
  – Men om kontaktnätet fungerar och tekniken höjer trygghetsaspekten så önskar vårdtagaren ofta stanna i sin invanda miljö.
  Båda hävdar att de som vill komma till ett boende för att ha folk omkring sig inte skulle trivas med de sjuka som finns där. Den äldre blir snabbt institutionaliserad och passiviserad för att personalen tar över.

Projektet följs av forskaren Bengt Sandblad på Uppsala universitet. Han ska göra en utvärdering om tekniken är bra för personalen.
  Det är ännu oklart vad som ska ske med den gemensamma dokumentationen efter projekttidens slut i början av 2005. Tekniken blir troligtvis kvar i lägenheterna om vårdtagarna önskar det.

Vill behålla ljusstyrningen
Asta vill så klart ha ljusstyrningen också fortsättningsvis, så även persiennstyrningen som hon ännu inte fått. Anhörigsidan på Internet ska dottern snart börja använda.
  – Det känns bra för jag träffar ju henne inte så ofta, säger Asta Teiffel.
Hennes väninna hälsar på och hjälper till med mycket. Ändå kommer en oro krypande på kvällarna.
  – Blir det för jobbigt så får du förstås larma Trygghetsjouren, säger Carin Strandberg.