I Stockholm i juli arrangerades den största internationella Alzheimerkongressen hittills med över 2000 redovisade projekt. Professor Agneta Nordberg, Karolinska institutet, kommenterar de viktigaste bidragen och blickar framåt.

Intresset för Alzheimers sjukdom har ökat markant. Den åttonde internationella kongressen lockade 4000 forskare. Den anordnades i Stockholm i juli på initiativ av amerikanska Alzheimer's Association och med professor Bengt Winblad som svensk värd. Mer än 2000 projekt redovisades. Vid den första kongressen 1988 deltog 200 personer!

  Det berättar professor Agneta Nordberg, Karolinska institutet och geriatriska kliniken, Huddinge universitetssjukhus. Hon ingick i den vetenskapliga kommittén och var själv delaktig i flera av de projekt som presenterades.

Kongressens tyngdpunkt låg på bred grundforskning kring cellinjer, djurförsök och användning av bildtekniker. Den innehöll också inslag om epidemiologi, läkemedel, omvårdnad och psykologi.

Många länder drabbas

  – Det blir mycket tydligt på en kongress som denna att Alzheimer är en demenssjukdom som riskerar att i framtiden drabba många över hela världen, inte minst länder som Kina och Indien med stora befolkningar. Vi står inför en utmaning. Hur ska vi ta hand om dessa människor? Vad ska vi göra för att inte så många ska drabbas? säger Agneta Nordberg.

  Därför måste vi upptäcka sjukdomen tidigt, menar hon. Om vi ska behandla med läkemedel kan vi inte förvänta oss dramatiska effekter för patienter som har allvarliga minnesstörningar. Med dagens sjukvårdsstruktur har försämringen oftast pågått ganska länge när patienten kommer för utredning av sina minnesproblem.

Mycket av intresset riktades därför på tidiga former av sjukdomen och det förstadium som kallas mild kognitiv svikt (MCI). En del av dem som har den diagnosen utvecklar Alzheimers sjukdom. Forskarna försöker finna undersökningsmetoder som kan avgöra vilka som med stor säkerhet får sjukdomen.

Betaamyloid i fokus

Äggviteämnet betaamyloid stod i fokus. Det skapar så kallad plack i hjärnan och bidrar till nedbrytningen av hjärnceller. En forskargrupp från Uppsala universitet, PET-centrum, Karolinska institutet och universitetet i Pittsburgh, USA, presenterade en uppmärksammad studie. För första gången har forskarna med skiktröntgen (PET) kunnat visa förekomsten av beraamyloid i hjärnan hos levande Alzheimer-patienter och jämföra med friska personer.

  I den sjuka hjärnan förekom placken framför allt i pann- och tinningloberna och har betydelse för personlighet, minne, tal och abstrakt tänkande.

Agneta Nordberg, som för Karolinska institutets del ansvarat för studien, förklarar betydelsen:

  – Det är mycket lovande att vi nu kan mäta förändringarna hos dem som utvecklat Alzheimer. Då kan man säkert också visa förändringar i tidigare stadier. Vi vet från andra studier av familjer som bär på en genetisk mutation som leder till Alzheimer att det finns förändringar i hjärnans blodflöde 10-15 år innan patienten får symtom på sjukdom.

Hitta riskgrupperna

  – Nästa steg är att hitta riskgrupperna och jag tror att det är bra att starta med dem som har mild kognitiv svikt.

  Metoden kan också användas för att studera effekterna av läkemedel. Ännu återstår dock praktiskt utvecklingsarbete för att göra den effektiv och billig att använda.

  Agneta Nordberg konstaterar också att det är svårigheter att få tillstånd att göra sådana studier på människor på flera håll i världen, bland annat i USA där forskarna är omgärdade av juridiska restriktioner. Det är en styrka för Norden att ha den möjligheten, säger hon.

Inga helt nya läkemedel presenterades. Olika studier jämförde de tre så kallade bromsmediciner (cholinesterashämmare) som finns på marknaden: donepezil (Aricept), rivastigmin (Exelon) och galantamin (Reminyl). De hämmar nedbrytningen av acetylkolin, som tros ha betydelse för minne, tänkande och omdöme. Samtliga är avsedda för ett tidigt skede av Alzheimer och uppges ha måttlig effekt hos hälften av patienterna.

Nytt läkemedel godkänt

EU har nu godkänt ett fjärde läkemedel – memantin (Ebixa) – som är avsett för svårare Alzheimer. Det ska skydda nervcellerna i hjärnan från ett överflöd av glutamat som frisätts av skadade celler.

  – I Sverige har vi ingen erfarenhet av memantin. Resultat från New York redovisades på kongressen och tidigare har en studie utförd i Litauen publicerats. Det kan bli intressant att pröva en ny medicin och även kombinationer av memantin och tidigare läkemedel, säger Agneta Nordberg.

Även användningen av antiinflammatoriska läkemedel, östrogen, antioxidantia och kolesterolsänkande läkemedel diskuterades flitigt.

  – Det verkar som om personer som använt sådana läkemedel i flera år drabbas mer sällan av Alzheimer, men när man försöker behandla dem som redan har sjukdomen blir det inga påtagliga effekter. Det här är ett stort frågetecken. Ingen på kongressen har kunnat förklara detta. Det kan tyda på att man måste starta behandling mycket tidigt. Man måste göra många fler experimentella studier tror jag.

Kolesterol studeras

Den intressantaste presentationen på det här området handlade om kolesterolsänkande statiner, anser hon. Denna tyska studie visade att kolesterolhalten i hjärnan gick ner hos Alzheimer-patienter som behandlades med statiner i sex månader.

Minnet hos dem som behandlades försämrades inte under den tiden, men ingen förbättring skedde. Kontrollgruppen som inte fick statiner blev sämre hävdade forskarna. Man tror att det kolesterol som finns i hjärnan bidrar till bildningen av betaamyloid. Tanken är då att om halten sänks hos dem som har högt kolesterol skulle det inte bildas lika mycket betaamyloid, men detta är inte klarlagt tillräckligt ännu.

Även livsstilen, med låg fetthalt i maten och mycket frukt som innehåller antioxidanter samt aktiviteter framför allt för äldre, tilldrog sig stort intresse. Åtminstone betydelsen av sociala aktiviteter vill Agneta Nordberg ta med en viss nypa salt.

  – Det är många som utvecklar Alzheimer fastän de verkligen har ett aktivt och rikt liv. Tänk bara på deckarförfattaren Iris Murdoch och flera nobelpristagare!

Bakslag för vaccin

Det i djurförsök så lovande vaccinet mot Alzheimets sjukdom, AN 1792, fick ett rejält bakslag när det provades på människor. Flera råkade ut för inflammationer i centrala nervsystemet och vaccinet fick dras tillbaka.

  – I cellkulturer och i djurförsök med transgena djur går det att studera läkemedel som påverkar amyloidet, men när man går över till människa är det inte lika lätt. Det måste göras fler studier på människor.

Hennes främsta råd till praktiskt verksamma doktorer är: Sök tidiga tecken! Utred personer som söker för minnesstörning ordentligt och vänta inte. Man behöver inte göra omfattande studier på människor i hög ålder. Då man lätt kan konstatera symtom på demens bör de få möjlighet att prova de läkemedel som finns.

  Yngre, arbetsföra i 50-60-årsåldern ska utredas ordentligt. Det är fortfarande skillnad på hur läkarna ser på människor med minnesstörningar jämfört med dem som har hjärtbesvär, framhåller Agneta Nordberg.