På Ersta diakonisällskap bedriver två engagerade verksamhetschefer ett systematiskt utvecklingsarbete inom demensvård. Metoderna Validation och Reminiscence skall bidra till att ge en så bra livskvalitet som möjligt.

Det är inte bara den yttre miljön som är vacker på Ersta diakonisällskap, som ligger på en av Stockholms vackraste utsiktsplatser. Den inre miljön är minst lika vacker, för här finns en 150-årig tradition av hängivet socialt arbete på kristen värdegrund.

De nyckelord som genomsyrar hela verksamheten återfinns i ordet diakoni som på Ersta uttyds så här: delaktighet, integritet, ansvar, kärlek, omsorg, närhet, initiativ.

  – Detta fundament vilar vi fortfarande på. Vårt sociala arbete omfattar människor i alla åldrar och däri ingår äldreomsorgen som en naturlig del, säger Lotta Burénius, verksamhetschef för Mariahemmet, ett äldreboende för cirka 60 pensionärer.

Kompletterar varandra

Lotta Burénius har lång erfarenhet som ålderdomshemsföreståndare och vårdlärare och kom till Ersta för tre år sedan. Hennes namne och samarbetspartner, Lotta Isacs, är verksamhetschef för Villa Cederschiöld som har dagverksamhet för cirka 20 personer och ett mindre gruppboende för personer med demenshandikapp. Hon har en bakgrund som arbetsterapeut och har arbetat här sedan 1991.

  – Vi kompletterar varandra bra. Lotta är duktig på att organisera och administrera medan jag är en utpräglad praktiker, säger Lotta Burénius.

Tillsammans har de i flera år bedrivit ett omtalat utvecklingsarbete med stöd av de ännu inte vetenskapligt utvärderade metoderna Validation – baserat på amerikanskan Naomi Feils teorier – och Reminiscence, som bygger på vikten av tradition, miljö och historia.

  – Vi strävar efter att skapa så levande miljöer som möjligt där de boende kan känna igen sig, eftersom det ger stimulans och inspiration, förklarar Lotta Isacs och visar runt i dagverksamhetslokalen som är fylld av gamla möbler, prylar och kläder.

Inga institutionsmöbler

  – Här finns allt möjligt från den tid då pensionärerna växte upp; gengaständstickor, gamla kaffeburkar, personliga fåtöljer, roliga syattiraljer och till och med en gammaldags hårtork.

  Inte en institutionsmöbel så långt ögat kan se, bara en fin, ombonad och mycket hemtrevlig miljö som skapar trivsel och lugn hos daggästerna.

På gruppboendet för omkring tretton personer med demenshandikapp arbetar man efter samma principer.

  – Vi använder nästan inga lugnande mediciner där, tillägger hon.

  Drivkraften för de båda verksamheterna är att ge en så god människovård som möjligt, att hjälpa de gamla att leva ett gott liv. Det låter kanske som klichéer, men här arbetar man aktivt hela tiden för att utveckla nya metoder baserade på den speciella etiska grundsyn som är Erstas kännetecken.

  – I vår vårdfilosofi ingår att försöka hitta det som ger var och en mening i livet och därefter stödja dem i att förverkliga det, understryker Lotta Burénius. Ett litet exempel är att vi brukar hjälpa en dam som är konstnär att ordna vernissager då och då.

Bra bemötande av såväl de boende som de ovärderliga anhöriga samt en varm och tillåtande atmosfär är andra nyckelbegrepp. Det verkar onekligen nästan för idylliskt alltihop och det går inte att låta bli att undra hur det kan finnas tid för att arbeta så här.

  – Faktum är snarare att vi varken har tid eller råd att låta bli att jobba så här. Vi tjänar tid på att ge tid, konstaterar de båda med en mun.

Låg personalomsättning

Den låga personalomsättningen är ytterligare ett bevis för att äldreomsorgen på Ersta tycks vara ett undantag från en annars ofta problemtyngd verksamhet.

  – För oss är det självklart att ge utbildning och handledning. För att kunna ha modet att tala om existentiella frågor krävs utbildning i andlighet, säger Lotta Burénius, som tror mycket på att ge personalen kreativ frihet och låta dem göra det de är bra på.

Som ett led i detta finns planer på att erbjuda de anställda, på Mariahemmet och Villa Cederschiöld, att få syssla med någon form av utvecklingsarbete under 25 procent av arbetstiden.

  – Det är viktigt att ge påfyllning och det här skulle fungera som ett slags växelbruk, säger de båda och berättar att man nyligen också inrättat en gemensam socionomtjänst med uppgift att utveckla det sociala arbetet inom äldreomsorgen.

Intresserade av forskning

Intresset för forskning är starkt hos de båda verksamhetscheferna och de har också ett nära samarbete med Ersta Sköndal högskola. På sikt hoppas man att ett särskilt FoU-center för alla personalkategorier ska kunna startas och att verksamheten vid Mariahemmet/Villa Cederschiöld så småningom ska bli modellskapande.

  – Det finns en föreställning om att det räcker med lite sunt förnuft för att arbeta i äldreomsorgen, men för att kunna göra ett bra jobb krävs metoder, teorier och strukturer, betonar Lotta Isacs och nämner att det till exempel skulle behövas forskning på de okända områdena andlighet och demens samt åldrande och sexualitet.