Hjälpberoendet skiljer sig inte nämnvärt mellan äldre i ordinärt boende och serviceboende. Ändå beviljas de senare genomgående mer insatser. Det framgår av den första rapporten från vårdsystemdelen av SNAC-K i Stockholm.

Rapporten, som i huvudsak är beskrivande, bygger på en så kallad baselineundersökning som omfattar 1477 personer, 65 år och äldre, bosatta på Kungsholmen och Lilla Essingen i Stockholm. Resultaten visar bland annat att forskningens gängse uppdelning av vårdtagare i ordinärt och särskilt boende inte alltid är den mest fruktbara.

Sett till vad de äldre klarar på egen hand, som av- och påklädning, städning och andra så kallade ADL-aktiviteter, är skillnaderna små mellan ordinärt boende och serviceboende som är en form av särskilt boende. I det förra är 6 procent av de äldre beroende av hjälp för samtliga ADL-aktiviteter, jämfört med 10 procent i serviceboendet.

  – Heldygnsomsorg inom det särskilda boendet är den boendeform som dramatiskt urskiljer sig. Här är över hälften av vårdtagarna beroende av hjälp för sina ADL-funktioner, säger docent Mårten Lagergren som leder SNAC-K:s vårdsystemdel vid Stiftelsen Äldrecentrum.

Inkontinens och kognitiv nedsättning – till exempel minnessvårigheter – uppvisar de största skillnaderna. Fem av sex avföringsinkontinenta personer har heldygnomsorg. Och nästan en tredjedel av dem med heldygnsomsorg har mycket svår kognitiv nedsättning som är högst ovanligt bland äldre i ordinärt boende och serviceboende.

Mårten Lagergren anser att rapporten lyfter fram anmärkningsvärda samband som närmare skall analyseras i kommande studier, bland annat att genomgående mer hjälp beviljas i serviceboende än i ordinärt boende, skillnaden är påfallande stor kvällar och nätter.

  – Detta kan knappast förklaras med större hjälpbehov eftersom skillnaderna i de äldres funktionsnedsättning är relativt små mellan dessa boendeformer.

  – Det här reser naturligtvis frågor om vilken roll serviceboendet spelar i äldreomsorgen.

Referens:
SNAC-K-rapport nr 1: Inventering av långvariga äldre vårdtagare på Kungsholmen per 1 februari 2001. Av M Lagergren, R-M Hedberg, L Lundberg och B Meinow. (Äldrecentrum 2002:3).