En jätteupplevelse, jag har sett aspekter som jag inte funderat på tidigare. Så säger en av sex undersköterskor som intervjuat pensionärer i Västergötland, ett projekt som ÄldreVäst Sjuhärad genomfört med stöd från Högskolan i Borås.

Sex undersköterskor och en vårdlärare har intervjuat 400 äldre över 65 år i Västergötland. Intervjuerna har utgått från tre vida frågor: Hur ser livet ut idag? Vad är kvalitet i det dagliga livet? Vad är kvalitet i vård och omsorg?

  De flesta tyckte att de hade ett gott liv, även de som hade värk eller nedsatt syn och hörsel. Några få ansåg att livet var trist och långsamt. Ensamhet var naturligt för många, de trivdes med det. Andra saknade sina avlidna anhöriga.

Många hade dagliga telefonkontakter med barnen. En 98-årig man ringde sin ena syster varje dag och besökte ofta den andra. Generellt satt människor över 80 år och väntade på att någon skulle höra av sig, medan yngre själva tog kontakt med barn, barnbarn och vänner.

  Vardagar och helger tenderade att bli likadana. Många blev bortbjudna på helgerna, men tyckte att de hörde för dåligt eller att det var för besvärligt med rollatorn i hus utan hiss.

Livskvalitet kan vara mycket

Livskvalitet omfattade många olika saker: Hälsa. Klara sig själv. Bo kvar hemma. En livskamrat. Barn och barnbarn. En uppgift i livet. Meningsfulla dagar. Vistas utomhus. God ekonomi. En tro. Lägga sig när man vill. En gammal demenssjuk kvinna tittade ömt på sin vårdande make och sade om livskvalitet: ”Det är att leva med dig Gustav.”

De flesta var nöjda med kvaliteten på vården och omsorgen. Det var viktigt att bli sedd och respekterad. Att inte bli bortglömd och ha någon som frågar hur man mår, få en klapp på kinden eller en kram. Det var negativt att bli ovänligt bemött, misstrodd, utsatt för ständiga personalbyten och att inte bli respekterad för den man är. Svårast var när människor pratade över ens huvud.

De tyckte att personalen oftast var duktig och snäll, men hemtjänsten skulle ha mer tid. ”Vårdpersonalen är stressad och jäktad, de är för få och har för bråttom.” Det hände att den gamla avstod från det hon skulle få gjort därför att hemhjälpen inte hann. Det var också besvärligt att vårdbiträdet hade telefon och fick springa ifrån för att ta hand om andra. Det var viktigare att få hjälp av samma person än att ha samma tid.

Litar på doktorn

Flertalet hade stor tillit till doktorn, men kände inte någon delaktighet i den medicinska vården. ”Jag litar på doktorn och bryr mig inte om vad han gör” var en vanlig kommentar. Det negativa var när doktorn inte lyssnade och inte svarade på frågor.

  Samtalsgrupper av den typ som finns för dementa efterlystes också för stroke och diabetes.

  Dagverksamheter betyder mycket för ensamma och för dem som bor på servicehus och har svårt att ta sig ut på egen hand.

  Arbetet med intervjuerna har varit en stor upplevelse intygar undersköterskorna. Pia Rylander:

Positiva upplevelser

  – En jätteupplevelse! Jag har sett aspekter som jag inte funderat på tidigare och inser att jag haft en del fördomar. På rehabenheten har vi försökt få de äldre att komma ut och träna. Många vill istället att vi ska komma hem till dem. Nu har jag förstått att de kanske inte orkar så mycket.

  – Jag är också förvånad över att så mycket vård sköts i hemmet. Stora, tunga bitar. Man kan sköta sina anhöriga 20 timmar om dygnet!

Marie-Louise Ring:

  – Jag har lärt mig mycket om hur äldre lever och har det och förstått hur mycket arbete de anhöriga gör. Oftast känner de inte till att man kan söka anhörigstöd. Det är olikheter i vård och omsorg mellan både kommuner och kommundelar. Det har också varit intressant att se andra äldreboenden.

Annika Linhard:

  – Jag har arbetat 25 år i äldreomsorgen på institution. Nu har jag träffat många friska som bor i hemmet och klarar sig bra. Livet kan se så olika ut. Jag har blivit mer lyhörd och fått många erfarenheter som jag kan dela med mig av till mina arbetskamrater.

  – Helt fantastiskt. Det är en stor förmån att få åka hem till en människa, ha tid, sitta ocb lyssna. Jag skulle vilja bli kunskapsambassadör! Jag vill veta mer om reglerna och hjälpa till att hitta rätt i djungeln, säger Mona Neumann.

Ing-Marie Lindberg, lärare, komvux, tidigare hemtjänstassistent:

  – Jag har saknat mötet med de äldre. Nu har jag mött en livshistoria och fått mycket bekräftat från teorin. På en institution tror man att det är så att bli äldre. Man tror inte att den som är 92 år kan spela golf.

Gå vidare med analysen

Projektledaren Lennart Magnusson kommer att gå vidare med analysen av materialet. Han vill lyfta fram olikheterna mellan kommuner och kommundelar och framhåller att äldre är dåligt informerade om sina rättigheter.

  – Stressen i hemtjänsten måste man göra något åt. Pensionärerna ska inte avstå från hjälp för att personalen är jäktad och stressad och inte ens hänger av sig kläderna. Städningen måste också ses över. Ensamheten bland nyblivna änkor och änklingar, speciellt de som inte har barn och barnbarn, är en annan sak att ta fasta på, säger han.