Lena Kilander, överläkare vid länsgeriatriska kliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Området har blivit överväldigande expansivt med högkvalitativa studier numera. Intresset är stort för olika livsstilsfaktorer. Flera studier pågår om antioxidanter och kolesterolsänkande statiner. Förhoppningarna är dock väl högt ställda. En studie om statiner, nyligen redovisad i tidskriften Lancet, med 20 000 patienter och med huvudinriktning på hjärt-kärlsjukdomar visade ingen effekt av statiner vid demens.

Själv presenterade jag en poster om en observationsstudie med lång uppföljningstid. Den visade inget samband mellan antioxidanter och kognitiva funktioner 25 år senare. Fiskfettsyror visade inte heller någon positiv effekt.

  Däremot såg vi att ett stort intag av mättat fett innebär risk för kognitiv försämring. Det är väl i linje med vad vi vet från hjärt-kärlsjukdomar och vissa former av cancer. När man ska ge folkhälsoråd kan man inte skapa en diet enbart mot Alzheimers sjukdom. Det som är bra för hjärnan är nyttigt för kroppen i övrigt också.

Vi tror att oxidativ stress är inblandad, men det verkar inte så enkelt att man bara kan äta ett tjog tabletter av vitaminerna C eller E. Många livsstilsfaktorer hänger ihop. Det är alltid samma sak när man tittar på olika studier. De som är högutbildade och har det gott ställt röker mindre, har mindre övervikt, är mer fysiskt och mentalt aktiva och äter mer fisk och grönsaker.

  Det är väldigt svårt att ta ut en enskild faktor och säga att just det betyder att de blir mindre dementa och sjuka i övrigt.

Lars Gustafson, prof, psykogeriatriska kliniken, Lunds universitetssjukhus:

Jag är imponerad. Bredden och vitaliteten i forskningen lovar gott för framtiden. Samtidigt finns en viss ensidighet i pressens rapportering och ett oroande avstånd mellan forskningen och den kliniska vardagen.

  Differentialdiagnostiken är viktig, det vill säga att kunna skilja tidig demens från depression, psykoser och andra sjukdomar som kan ge liknande symtom. Där har vi inte kommit tillräckligt långt.

  Man lockas att göra demens till ett enfrågeproblem. Många utmärkta föredrag visade emellertid att det vi idag kallar Alzheimers sjukdom troligen är en heterogen grupp av sjukdomar.

”Livsstil” som orsak till demens blir lätt ett missbrukat begrepp. Skulden läggs på den sjuka individen, som inte varit tillräckligt aktiv eller inte ätit rätt föda. Nästan ingen forskning rapporterar om inverkan av den yttre miljön, det vill säga substanser och fysisk påverkan som kan finnas i vår omgivning, till exempel i arbetsmiljön.

Kongressen innehöll många intressanta nyheter, bland annat om förhållandet mellan Alzheimer, LBD (Lewy Body Demens) och Parkinsons sjukdom. Det är också glädjande att det nu pågår så mycket forskning om frontallobsdemens över hela världen.

  Dessutom var det mycket roligt att professor Agneta Nordberg och Lundaforskaren Arne Brun fick ärofull uppskattning – Lifetime Achievement Award – från Alzheimer's Association.

Lars Gustafson deltog i flera presentationer på kongressen, bland annat frontallobsdemens och familjär Alzheimer.