Så länge man är frisk och har sina sinnen i behåll spelar åldern mindre roll. Många sköter sin diabetes exemplariskt långt upp i åren. Anhöriga kan assistera när försämrad syn och skakiga händer gör injektionsnålar och tabletter krångligare att hantera.

  – Visst får många svårare att sköta sin diabetes ju äldre de blir men verkligt problematiskt brukar det bli först när intellektuella svårigheter tillstöter, till exempel vid demens eller stroke.

  – Den som glömmer när han tagit sin medicin eller när det är dags att äta kan inte längre ta ett eget ansvar för sin behandling, säger geriatriker Lars Kärvestedt som arbetar på en doktorsavhandling om komplikationer vid diabetes typ 2.

Många olösta frågor

Diabetes typ 2, ofta kallad åldersdiabetes, är den mest utbredda diabetesformen. Liksom vid diabetes typ 1 spelar hormonet insulin en avgörande roll men på ett mer komplicerat sätt och där många frågor ännu är olösta.

  Insulin produceras i bukspottskörteln och ser till att muskler, lever och fettvävnad tar upp glukos (blodsocker) som bildas när vi äter. En orsak till diabetes typ 2 är att insulin produceras i otillräckliga mängder i förhållande till behoven.

  En annan orsak är att insulinet inte klarar av att utföra sitt jobb på grund av att vävnadens receptorer inte är tillräckligt känsliga för insulin, så kallad insulinresistens. Båda orsakerna samverkar, mer eller mindre, så att blodsockret stiger.

Riskfaktorer för diabetes typ 2 är framför allt övervikt, inaktivitet och ålder. Efter 40 ökar insjuknandefrekvensen för varje år och av landets 75-åringar beräknas uppemot 10 procent ha diabetes typ 2. Den exakta andelen är okänd på grund av höga mörkertal.

  – Tyvärr är det ju så att många får sin diagnos alldeles för sent. De lever i åratal ovetande om sin sjukdom och vi kommer i kontakt med dem först när de fått komplikationer av sin diabetes, säger Lars Kärvestedt.

  Som senkomplikation räknas till exempel ögon- och njurskador, fotsår och hjärt-kärlsjukdom.

Riktlinjer gäller yngre

Att ställa individuella prognoser för sjukdomsförloppet är, ännu så länge, inte möjligt. Till diabetessjukdomens olösta gåtor hör att vissa tycks kunna vara mindre noggranna med både kost och behandling utan att få kroniska besvär. Andra kan drabbas av bensår och njurskador trots att de skött sin behandling minutiöst.

Beträffande diabetiker som grupp vågar man säga betydligt mer om framtidsutsikterna. Forskarna är eniga om att risken för kroniska komplikationer minskas vid en behandling som ger en blodsockernivå så nära normalvärdena som möjligt, det vill säga runt 6,5 mmol/l. Det är också vad som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetes. Men detta gäller först och främst för yngre och medelålders personer, betonar Lars Kärvestedt.

  – Idag finns ingen konsensus bland läkare och forskare om vad som är en lämplig nivå för 80- och 90-åringar. Här måste man i praktiken göra en bedömning från fall till fall.

Dämpar behandlingstrycket

  – Hur ser risken ut för att utveckla senkomplikationer jämfört med risken för akuta komplikationer i form av låga blodsockervärden på grund av behandlingen? Hur ser förutsättningarna ut för nästa vårdgivare? Har primärvården möjlighet att komma så pass ofta att patienten kan ges insulin två gånger per dag eller är en gång per dag rimligare?

  Behandlingens förutsättningar ser givetvis annorlunda ut om man får diabetes vid sidan av en rad andra åkommor än om man för övrigt har god hälsa. I vilken utsträckning anhöriga finns till hands betyder mycket. De blir ju ofta experter på diabetes, säger Lars Kärvestedt.

  – Generellt sett dämpar man behandlingstrycket och tillåter högre blodsockernivåer hos äldre. Att konsekvent tillämpa de nationella riktlinjerna för våra äldsta diabetessjuka skulle kunna leda till smärre katastrofer genom att det som vi verkligen är rädda för, hypoglukemierna, skulle bli vanligare.

Hypoglukemi inträffar när för mycket insulin tillförts i förhållande till behoven. Blodsockerhalten sjunker då till för låga nivåer med symtom som hjärtklappning, koncentrationssvårigheter och – i allvarliga fall – medvetandeförlust och risk för hjärnskada som följd.

Vätskebalans kan rubbas

Hyperglukemi, förhöjda nivåer av blodsocker kan inträffa dels vid insjuknandet då sjukdomen är odiagnostiserad dels vid för låg behandlingsintensitet i förhållande till behovet. Långvarig och relativt uttalad hyperglukemi kan bli allvarlig bland annat på grund av rubbningar i vätske- och saltbalans som kan leda till uttorkning med medvetandepåverkan och i värsta fall död. Att tillståndet leder till dödsfall är något som blivit mycket ovanligt, åtminstone inom geriatriska kliniker.

Orsaken till att man accepterar högre blodsockerhalter hos äldre är dock inte bara för att förhindra hypoglukemier. En 80-åring som saknar tecken på njurskador eller andra långsiktiga komplikationer löper helt enkelt mindre risk att drabbas av sådana under sin livstid jämfört med en diabetessjuk 50-åring.

  Samtidigt finns ny forskning som skulle kunna tala för att äldre människor inte ska behandlas med så vida ramar som vi gör idag, säger Lars Kärvestedt och refererar bland annat till en studie som gjorts vid en belgisk intensivvårdsavdelning.

Nytt forskningsfält

  – Studien omfattar intensivvårdspatienter med förhöjda blodsockervärden. De fick insulin för att ligga så normalt som möjligt i sina blodsockervärden. Detta ledde till en rad positiva effekter som ledde till minskat vårdbehov, till exempel minskade deras antibiotikakonsumtion, behov av blodtransfusioner minskade och de tillfrisknade och utskrevs snabbare.

Lars Kärvestedt varnar för att dra förhastade slutsatser av resultaten från Belgien när det gäller den dagliga behandlingen av typ 2-diabetes hos äldre. Ytterligare studier behövs.

  – Men studien tillför tveklöst ett nytt intressant forskningsfält som i förlängningen kan påverka vår syn på blodsockernivåer hos äldre.


Referens:

Intensive insulin therapy in critically ill patients. Greet Van den Berghe et al. N Engl J Med, Vol.345, No 19 1359-1367.

Flera orsaker till att diabetes ökar. Läs artikel »

Andra artiklar i serien om diabetes typ 2:
Diabetes kan påverka minnet »

Underbehandling bottnar i föråldrade attityder »