Det är inne med sex, lust och kärlek! Frågespalterna står som spön i backen och jag som var med på 1960-talet minns Inges och Stens alla spaltmeter om olika sätt att få orgasm. Informationsfilmen Kärlekens språk gjordes och diskuterades, och tidigare i år kom en ny version som blev minst lika omdiskuterad.

Som tonåring uppfattade jag det som att det var till mig och min generation man riktade sig. I dag som drygt medelålders tycker jag fortfarande att det mesta som rör sex, kärlek och relationer har just ungdomen för ögonen. Ytterst sällan tas äldres sexliv upp, trots Viagra och debatt om östrogen.

Hela det här numret visar att kärlek, lust och sexualitet har ingenting med ålder att göra. ”Visst kan problem uppstå, men då tycker jag att det äldre paret ska prata om det och söka hjälp – för hjälp finns ofta att få”, säger en gynekolog som träffar många äldre patienter. De par som har ett bra sexliv har det ofta även fortsättningsvis, det är ingenting som tar slut, säger hon.

Min mormor blev ensam tidigt och hon ansågs vara karltokig. Det var så det hette, inte att hon hade karltycke, att hon var attraktiv, sexig och charmig så att männen drogs till henne. Hon hade ju passerat de 60 med råge och var dessutom mormor, inte kunde väl hon vara attraktiv för män?! Och inte kunde väl hon vara intresserad av att göra det där? Gamla männskan!

Som ung tyckte jag att tisslet och tasslet var mer än pinsamt, i dag funderar jag över varför vissa ting aldrig riktigt förändras. Vare sig det gäller synen på kvinnans sexualitet eller hur vi reagerar på äldre människors lust. Det vilar fortfarande något tabubelagt över äldres sexliv. I det här numret är vi flera som erkänner våra om inte chockerade reaktioner så i alla fall förvånade.

Min sedan länge frånskilda granne Elsa (75+) berättade gärna om sina eskapader och vilka män i grannskapet som hon tände på. Gulp, sa det inne i mig. Inte kan väl…? Joo då och det var underbart att höra henne berätta. Det gav hopp om livet! Lusten och glöden tar inte slut bara för att man blir gammal.

När jag letade bilder till det här numret fann jag ett foto på ett äldre par. Varför reagerar jag med avståndstagande när jag ser dem stå nakna med armarna om varandra på stranden? Om de njuter av varandra behöver de väl ändå inte visa upp sig…? Reagerar jag på samma sätt mot alla de bilder som visar ung kärlek och unga kroppar? Knappast, det är ju vardagsmat.
  Är det ovanan att se en naken äldre kropp? Eller är bilden tagen med en extra känslokall iakttagande kameralins, eller är det det kalla ljuset i bilden som bidrar till mitt avståndstagande? Nej, det är nog fråga om tabut kring kärlekens låga på äldre dar.

En i Äldre i Centrum återkommande skribent arbetar även inom äldreomsorgen. Hon berättar bland annat hur hon och övrig personal reagerade på en äldre kvinna som brukade onanera. De kallade det att kvinnan ”hade kliat sig” eller använde andra omskrivningar. Hon skriver att i efterhand förstår hon hur obekväm hon och de andra var inför begreppet onani.

Onani tar den kända sexologen Maj-Briht Bergström-Walan också upp: ”Hur är det egentligen på äldreboenden, knackar verkligen personalen på dörren innan de går in? Hur ska man som boende annars kunna känna sig trygg att onanera?”. (Läs intervjun med Maj-Briht Bergström-Walan »)

Den lite tabubelagda synen på kärlek och sex mellan äldre människor, är det tecken på ålderism? I de senaste numren av Äldre i Centrum har begreppet ”ålderism” debatterats. I förra numret ifrågasätts begreppet av Birgitta Odén, framför allt hur det användes i den stora parlamentariska utredningen Senior 2005.

I det här numret blossar debatten upp ordentligt i tre genmälen som i olika grad protesterar mot Odéns inlägg. Det är en viktig debatt där begreppsdefinitionen måste få ta plats. Vi i redaktionen är glada över att Senior 2005 över huvud taget debatteras! Slutbetänkandet Äldrepolitik för framtiden är ute på remiss nu men var är den offentliga debatten? Hoppas att den uppstår när remisserna har kommit in! För inte får det väl vara så att fyra års gediget arbete bara ska falla i glömskans byrålåda.

Undertiteln till slutbetänkandet är 100 steg till trygghet och utveckling med en åldrande befolkning. Viktiga steg men frågan är HUR ska de förverkligas? Det blir något att bita i för den nya vård – och äldreomsorgsministern Ylva Johansson.