Det vi framför allt lärde oss är att man får väldigt mycket kunskap när många människor ser på samma problem ur olika perspektiv, säger kirurgen Erik Ohlsson som ledde projektet Mimers källa i Trelleborg.

Det låter som en önskedröm. Ett projekt utan något annat mål än en lite diffus vilja att förbättra samverkan mellan kommunen och sjukvården kring äldrevården.

  – När man inte kan bli besviken är det lättare att jobba. Har man bestämt sig för att åka till Aten och hamnar i Rom blir man besviken. Men om man bara kör och hamnar i Paris är det ju himla kul!

  Erik Ohlsson, kirurg och tidigare chefsläkare vid lasarettet i Göteborg, tror att just detta förutsättningslösa förhållningssätt är förklaringen till att Mimers källa blev så framgångsrikt. Han är inte helt säker på att projektet, som fick stöd av Socialstyrelsen och beskrevs som framgångsrikt i regeringens proposition om nationell handlingsplan för äldrepolitiken 1997, hade gått att genomföra i dag.

Kortsiktighet breder ut sig

Numera är kortsiktigt kvartalstänkande inte längre förbehållet näringslivet utan breder ut sig också i politiken. Men krav på snabba resultat leder inte alltid till de bästa lösningarna, de kan tvärtom hämma kreativiteten.

Projektets mål var att överbrygga det glapp mellan kommunens och sjukvårdens äldreomsorg som uppstod när Ädelreformen trädde i kraft 1992.

  – Vi ville helt enkelt att saker och ting skulle fungera bättre och det tyckte alla kändes meningsfullt, säger Erik Ohlsson.

  – Det var också viktigt att vi aldrig pekade ut syndabockar. Alla inblandade, kommunen, sjukvården och pensionärerna, såg saker som inte fungerade. Men vi var inte ute efter att hitta vem som gjorde felet, det hade blivit förfärligt laddat. Det viktiga var att identifiera defekta funktioner och se vad man kunde göra åt dem.

Fördomar försvann

  – Vi hamnade alltså inte i konflikt utan fick i stället respekt för varandras svårigheter. Dessutom tror jag att vi alla blev av med en mängd fördomar om ”dom andra”.

  Målet för de förbättringsförslag som projektets olika arbetsgrupper lade fram var att stärka hela vårdkedjan, inte bara enskilda länkar i den. En namngiven och ansvarig distriktsläkare på varje äldreboende och en äldrevårdens ”hot line”, en fast telefontid för kommunens och sjukvårdens handläggare, är några av de ganska enkla förslag som haft stor effekt.

Andra exempel är de två nya informationsdokument som togs fram, kontaktkort och utskrivningskort. Kontaktkortet ges till pensionären vid första kontakten med kommunens äldrevård och innehåller bland annat telefonnummer till vård- och omsorgsansvariga.

Värdefull checklista

Där finns också en checklista för in- och utskrivning från sjukhus samt ADL-status. Inte minst det sistnämnda kan vara värdefullt för jourhavande läkare på natten, särskilt om den äldre är förvirrad.

Utskrivningsdokumentet, som inte är en journalhandling, innehåller en kortfattad sammanfattning av vilken vård som givits, vad som planeras och hur den som är ansvarig kan nås. Erik Ohlsson kan inte komma på någonting som gick på tok med projektet, vars namn hämtats från fornnordisk mytologi och syftar på vishetens källa; den som Oden drack ur när han skulle fatta svåra beslut.

Kunde inte göra fel

  – Nej, vi kunde ju inte göra fel eftersom vi inte hade något tryck på oss att åstadkomma något särskilt, säger han. Projektet genomfördes parallellt med våra vanliga arbetsuppgifter och var därmed väldigt billigt. Det vi framför allt lärde oss är att man får väldigt mycket kunskap när många människor ser på samma problem ur olika perspektiv, menar Erik Ohlsson.

  – Det är som med elefanten, det är visserligen samma elefant, men om många beskriver den ur olika vinklar blir det en annan bild än om en enda bara ser snabeln.

Efter tre år avslutades projektet 1997 men allt som bedömdes som bra i det har behållits. Och fortsättningen på Mimers källa, Mimers hus, har förverkligats, även om det inte blev riktigt som idékläckaren själv, tänkt sig.

  – Jag ville ha en mellanform, en sluss, mellan sjukhuset och hemmet för dem som var lite för friska för att vara på sjukhus men lite för sjuka för att klara sig hemma.

  – Men jag ville också ha en öppen hållning där vi prövade oss fram och med hjälp av forskare kom fram till bland annat hur kostnaderna skulle fördelas mellan kommun och sjukvård.

Saknar forskningsmedverkan

Riktigt så blev det inte, bland annat på grund av sammanslagningen av landstingen i Skåne. Erik Ohlssons idé togs upp några år senare, dock i en annan form. Han beslöt sig då för att lämna projektet.

  – Det var inget lätt beslut att fatta eftersom jag var så engagerad. Men jag är glad över att det ändå blivit av även om jag helst sett den forskningsmedverkan som fanns i den ursprungliga planen.