Idag ligger tusentals äldre färdigvårdade människor kvar på akutsjukhus på grund av bristande planering. Projektet Äldre i centrum på Huddinge universitetssjukhus har utarbetat ett system för att snabbt styra patienterna till rätt vårdnivå.

En färsk undersökning från Socialstyrelsen visar att två av tio sängplatser på landets medicinkliniker upptas av färdigbehandlade patienter. Några siffror för kirurgavdelningarna redovisas inte men problemet är sannolikt lika stort där. Att låta människor ligga kvar för länge på akutsjukhusen kostar stora summor varje år och är ofta ett resultat av bristande planering som leder till störningar i hela vårdkedjan.

För att försöka hitta en lösning på detta samhällsekonomiska problem startades Äldre i centrum – ett sjukhusövergripande projekt för genomförande av samordnad vårdplanering och informationsöverföring på Huddinge universitetssjukhus under våren 2001.

  Kemal Olin, ST-läkare i kirurgi, har varit en av de centrala projektledarna, med professor Johan Permert som handledare.

  – Tidigare fyllde antalet färdigbehandlade patienter nästan två hela vårdavdelningar här på Huddinge och därför fick jag uppdraget att göra en inventering för att undersöka var felet låg, säger Kemal Olin, som driver den äldrekirurgiska mottagningen på Gastrocentrum där huvuddelen av patienterna är över 75 år.

Kommun skyllde på platsbrist

Hans undersökning visade att drygt en fjärdedel av patienterna saknade en korrekt vårdplanering.

  – Vilken sten man än vände på hittade man ett problem. Det vanligaste var nog att kommunerna inte ansåg sig ha resurser att ta emot färdigbehandlade patienter utan ofta skyllde på platsbrist. Ett bristfälligt och komplicerat debiteringssystem bidrog till att sjukhuset ofta missade att ta betalt för medicinskt färdigbehandlade patienter av kommunerna.

  – Detta innebar att det blev dyrt för sjukhuset, att kommunernas incitament för att ta hem dessa patienter som vårdades gratis var lågt samt att akuta vårdplatser blockerades, säger Kemal Olin, som snart insåg att lösningen var att börja planera eftervården i mycket god tid, det vill säga så snart patienten kommit in på sjukhuset.

Planering i god tid

  – På den äldrekirurgiska mottagningen påbörjas planeringen av vad som ska ske med patienten efter operationen redan i samband med att diagnosen är klar. I god tid före operationen görs en multidisciplinär bedömning där även den sociala situationen kartläggs, förklarar han och berättar om Take Care, sjukhusets datoriserade journal, som utvecklats och numera innehåller en eftervårdsplan som lett till en klart förbättrad logistik.

När Greta får en remiss till Äldremottagningen från sin vårdcentral blir hon först ordentligt bedömd av ett helt vårdteam; kirurg, narkosläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, dietist med flera. Vid behov kontaktas primärvård och kommun för gemensam planering.

  Greta får dessutom svara på en mängd ickemedicinska frågor om hur hon bor, om hon klarar alla praktiska sysslor själv, om hon behöver hemtjänst, om hon har anhöriga etc.

  – På det här viset ser man till hela personen, inte bara till det sjuka organet. Då behöver man inte heller bli överraskad av att det kanske inte går att skicka hem Greta när hon är opererad och färdigbehandlad inom slutenvården. Detta är ett bra exempel på att det är bättre att agera än att reagera.

Slippa ramla mellan stolarna

Hela syftet med projektet Äldre i centrum är att förbättra samordningen med primärvård och kommun så att patienterna ska slippa ramla mellan två stolar, eller kanske snarare ligga kvar i ”fel” säng.

  Därför finns Take Care-journalen med alla uppgifter om ”Greta” hela tiden tillgänglig för samtlig vårdpersonal som är inblandad i ”Gretas” vård och eftervård.

  – Nästa steg är att exportera eftervårdsplanen till primärvård och kommun. På så vis hoppas vi kunna säkerställa en optimal vårdkedja där patienten hela tiden sätts i centrum, säger Kemal Olin och tillägger att man tack vare det nya sättet att arbeta har lyckats frigöra ungefär en och en halv vårdavdelning på sjukhuset, som tidigare blockerades av färdigbehandlade patienter.

Spridas till samtliga avdelningar

  – Nu ligger mellan tio och tretton färdigbehandlade patienter per dygn, mot tidigare 35 till 45. Det innebär att många fler platser kan användas till det de är avsedda för, nämligen akutsjukvård.

Det ursprungliga försöksprojektet avslutades i maj men anses så lyckat att sjukhusledningen har beslutat att permanenta det och sprida det nya helhetstänkandet till samtliga avdelningar där äldre vårdas.