Personer med demens bör få hjälp av hemtjänstgrupper med speciellt intresse och kunskaper. Dessa behöver i sin tur stöd och handledning. Det anser Kerstin Sjöström, demenssamordnare i Lidköping.

Den här utvecklingen av hemtjänsten är i sin linda, även här i Lidköping, säger Kerstin Sjöström som, vid sidan av tjänsten som kommunens demenssamordnare, är ordförande i Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård. Hon ingår även i Fammis – Familjemedicinska institutet – nätverk för sjuksköterskor i primärvården.

Som demenssamordnare har hon koncentrerat sig på personalen i Lidköpings sex gruppboenden för dementa. Hon ger själv handledning var tredje vecka till vårdbiträden, undersköterskor och skötare. Under en och en halv timme varje gång får de möjlighet att reflektera över situationer i sitt arbete.

  Varje år kan 30 anställda få en fortbildning på 30 timmar i demens. Vår och höst ges också en fördjupning med två dagar på internat, framför allt till personal i gruppboende.

All vård- och omsorgspersonal som möter demenssjuka har möjlighet att få ett halvdagsseminarium om demens varje år. Föreläsare tas då utifrån.

  – Det är vad vi kan erbjuda. Utbildning är ingen prioriterad del i kommunernas ekonomiska läge, konstaterar hon.

Krav på diagnos

Hon tycker ändå att Lidköping, med 36 500 invånare, kan ge stöd till demenssjuka och deras anhöriga förutsatt att det finns en diagnos:

  – Ingen som inte har en diagnos eller åtminstone en påbörjad utredning får dagverksamhet hos oss. Därför är det så viktigt att distriktsläkarna kan sätta tidiga diagnoser, även med tanke på bromsmedicinerna som kan lindra symtomen hos den som är drabbad av demenssjukdomen.

Detta diskuteras i det nätverk som finns i Lidköping och där bland annat primärvården ingår. Läkarna anser själva att de behöver mer kunskaper, enligt Kerstin Sjöström. Vidareutveckling av vårdprogram är på gång.

  Primärvården rapporterar också varje demensdiagnos till henne, förutsatt att de anhöriga godtar det. Det ger bättre möjligheter att planera för framtiden. Hon bidrar också till att en ensamstående demenssjuk får en god man.

  Anhöriga får själva bestämma i vilken takt de vill ha hjälp, några vill ha det genast. Då ringer hon upp och föreslår ett hembesök där hon berättar om det stöd kommunen kan ge.

Avgiftsfri avlastning

Förutom dagverksamheten, där personen med demens hämtas och skjutsas hem i taxi, finns det också annat stöd för anhöriga. De har rätt till tio timmars avgiftsfri avlastning i månaden. Då kommer en undersköterska eller ett vårdbiträde hem under tiden.

  – Tio timmar låter kanske inte så mycket, men det kan vara gott att få gå och klippa sig i lugn och ro eller bara ta en promenad och känna sig trygg, säger hon.

  Det finns också anhörigcirklar och två distriktssköterskor som arbetar med anhöriga. Andra anhöriga vill att distriktssköterskan ska bli underrättad och ytterligare andra vill höra av sig själva efterhand. Vid demensutredningen i primärvården får alla en första skriftlig information om vilka stödinsatser kommunen kan erbjuda. 

Hemtjänsten i Lidköping har prövat att generellt låta några vårdbiträden enbart gå hem till demenssjuka, men det har inte slagit väl ut. Nu är man inne på att låta dem som själva är intresserade få en sådan uppgift.

Stort utvecklingsområde

Hittills har man inte kommit så långt att det finns särskilda grupper som bara arbetar hos demenssjuka. Det kan vara ett par personer i varje område som går hem till dementa, men de arbetar även hos andra. Idealet är att få fram speciellt intresserade och kunniga hemtjänstgrupper anser Kerstin Sjöström. De ska dessutom ha stöd av demensteam som också kan ge handledning.

  – Det här är ett stort utvecklingsområde. Hemtjänsten har ju arbetat utifrån ett socialt synsätt, men de demenssjuka har ofta också andra sjukdomar och det behövs specifik omvårdnad där sjuksköterskor kan hjälpa till och handleda, säger hon.

Hon är väl medveten om hur otillfredsställande det kan kännas för ett oförberett vårdbiträde att komma hem till en demenssjuk:

  – Hemmet är kanske helt i oordning och den sjuke går omkring oklädd. Vårdbiträdet måste gå till någon annan om 20 minuter. Vad väcker det mötet för känslor hos vårdaren och vårdtagaren?

Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård har ännu inga riktlinjer för detta. I Lidköping finns ett demensteam för övergripande frågor. Där ingår Kerstin Sjöström, två distriktssköterskor, en sjuksköterska i gruppboende samt en adjungerad psykolog.

Övergripande demensteam

Utvecklingen av arbetssättet och kunskaperna om demens i hemtjänsten är en övergripande fråga som måste vidareutvecklas. Andelen äldre ökar och därmed risken att få demens. Det första mötet med en myndighet för en person med misstänkt demenssjukdom är ju oftast hemtjänsten som kommer hem till bostaden.

Riktlinjer behöver utvecklas i hemtjänsten för att den demenssjuke ska få ett bra bemötande och en vård och omsorg av god kvalitet, säger Kerstin Sjöström.