De senaste tio åren har det hänt mycket inom forskningen om Alzheimers sjukdom och det är fantastiskt att få vara med i den här utvecklingen. Det säger professor Lars Lannfelt som har siktet inställt på att ta fram ett vaccin mot sjukdomen.

Är Alzheimers sjukdom en västerländsk sjukdom? Nej, svarar Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, sjukdomen finns i alla undersökta befolkningsgrupper.

Eftersom sjukdomen främst drabbar äldre människor ökar den i Sverige och i andra länder där andelen äldre av befolkningen ökar. Av människor över 65 år har fem procent Alzheimers sjukdom, av dem över 80 år är det 20 procent och bland 90 år och äldre lider uppåt 50 procent av sjukdomen. Är vi alltså programmerade att få Alzheimers sjukdom om vi blir tillräckligt gamla?

  – En intressant fråga som vi inte vet svaret på idag. Men det är inte osannolikt att om alla människor blev 130 år så skulle också alla få Alzheimers sjukdom, svarar Lars Lannfelt.

Fördröjer förloppet

Alzheimers sjukdom är vår vanligaste demenssjukdom; man beräknar att omkring 80 000 svenskar har sjukdomen. Det finns ärftliga inslag men exakt hur stor roll ärftlighet spelar kan man ännu inte säga. De som får sjukdomen i hög ålder har ofta en blandform av Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (störd blodtillförsel, till exempel efter blodpropp).

Idag finns mediciner som bromsar Alzheimers sjukdom. Medicinerna ges till patienter som har lätta till måttliga symtom, och hos 30–40 procent av patienterna har man kunnat fördröja sjukdomsförloppet med upp till ett år. Men Lars Lannfelt forskar om framtida, mycket kraftfullare behandling. Hans framtidsvision är ett vaccin som ska kunna både bota och förebygga sjukdomen.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar hjärnan. Hos många Alzheimersjuka sker en abnorm ansamling av små klumpar – plack – i hjärnan som hämmar hjärnans funktioner.

Nervceller skrumpnar

Nervcellerna skrumpnar och nervcellstrådarna som ska skicka ut och ta emot meddelanden från andra nervceller bryts ned och dör. Halten av flera så kallade signalsubstanser, som behövs för att nervcellerna ska kunna kontakta varandra, sjunker drastiskt.

Alzheimers sjukdom har fått sitt namn efter en upptäckt år 1906 av den tyske läkaren och psykiatrikern Alois Alzheimer. Han studerade hjärnan hos en kvinna i 50-årsåldern som avlidit i svår demens och upptäckte små runda klumpar i hjärnan som han förstod hade samband med hennes sjukdom.

  Klumparna bestod av proteinet amyloid. Men det dröjde ända till mitten av 1980-talet innan forskarna kunde beskriva proteinets uppbyggnad och gav det namnet beta-amyloid. Det uppstår när två enzymer klyver ett annat stort protein i hjärnan och ”klipper ut” beta-amyloid som är olösligt.

Som vi snart ska komma fram till finns det också ett väl så intressant förstadium till beta-amyloid, ett förstadium som spelar en huvudroll i Lars Lannfelts forskning och i förhoppningarna att kunna framställa ett vaccin.

Två viktiga upptäckter

Lars Lannfelt är ett internationellt välkänt namn inom Alzheimerforskningen, och han har bland annat gjort två upptäckter som vid första anblicken kan tyckas vara motstridiga.

År 1992 kunde han och hans medarbetare berätta för världen om vad som nu kallas ”den svenska mutationen”. Genom att studera Alzheimers sjukdom hos en släkt i Mellannorrland, där sjukdomen var starkt ärftlig och kom tidigt i livet, såg forskarna att en mutation i en gen – en förändring av ett arvsanlag – på kromosom 21 gav en överproduktion av amyloid i hjärnan.

  Det var första gången Alzheimers sjukdom bevisligen kunde kopplas till överproduktion av amyloid. Genom att forskarna kunde peka ut exakt vilket arvsanlag som driver på överproduktionen har man också kunnat föra in det arvsanlaget i möss.

  Det har gett mycket bättre möjligheter att studera produktionen av amyloid i (mus)hjärnan och testa olika sätt att bromsa produktionen. ”Den svenska mutationen” används nu världen över i cellkulturer och djurförsök.

Övertygad om amyloid

Men alla Alzheimersjuka har inte stora mängder av amyloid i hjärnan. Och ännu märkligare – mängden amyloid i hjärnan behöver inte ha samband med hur långt sjukdomen har framskridit. Ändå är Lars Lannfelt och många andra forskare övertygade om att det är amyloid som driver på sjukdomsprocessen. Hur hänger det egentligen ihop?

Ett svar kom genom en ny upptäckt av Lars Lannfelt och hans medarbetare som kallas ”den arktiska mutationen”. En annan släkt i övre Norrland har också ärftlig och tidigt debuterande Alzheimers sjukdom utan att ha onormalt höga nivåer av amyloid. Däremot har de stora mängder av ett förstadium till amyloid.

  Det innebär, menar Lars Lannfelt, att amyloiden troligen inte är den stora boven i sammanhanget utan den rollen ska ges åt dess förstadium, som består av mer lösliga ”trådar” som sedan klistras ihop till skikt av så kallade fibriller.

Mot bakgrund av dessa och andra upptäckter som gjorts skisserar Lars Lannfelt tre möjliga vägar att få fram läkemedel som hejdar bildningen av amyloid.

Angripa förstadiet

Ett sätt är att angripa förstadiet till amyloid. Det har gjorts lyckade försök att i provrör hämma bildningen av fibriller, men när man provat samma ämne på försöksdjur krävs avskräckande höga koncentrationer av ämnet för att få effekt.

Ett annat sätt är att hindra enzymerna som klyver den stora modermolekylen till beta-amyloid. Att ta fram sådana enzymhämmare har man stor erfarenhet av inom läkemedelsindustrin sedan arbetet med läkemedel mot aids, och inom läkemedelsbolagen finns nu intresse att jobba utifrån enzymperspektivet.

  – Ett tredje sätt, som jag tror snabbast kan resultera i behandling mot Alzheimers sjukdom, är immunbehandling med vaccin, säger Lars Lannfelt.

  Han berättar om experiment som gjorts i USA där ”Alzheimermöss” vaccinerades med amyloid så att de kom att bilda antikroppar mot amyloid. Resultatet blev häpnadsväckande bra, amyloiden försvann hos mössen!

  Sedan provade man att vaccinera 400 patienter som hade Alzheimers sjukdom. Även detta såg mycket lovande ut men försöken avbröts eftersom 18 patienter fick hjärnhinneinflammation.

Undvika biverkningar

  – Nu arbetar vi med problemet hur man ska undvika biverkningar. Min teori är att man inte ska vaccinera mot amyloid utan istället vaccinera mot dess förstadium, säger Lars Lannfelt som hoppas att hans forskargrupp ska bli först i världen med ett sådant vaccin.

Som nämndes tidigare finns det redan mediciner som kan fördröja sjukdomen. Dessa mediciner ökar nivåerna i hjärnan av signalsubstansen acetylkolin.

Lars Lannfelts forskning innebär ett helt nytt sätt att angripa sjukdomen, och detta nya synsätt dominerar nu också forskningsfronten i internationell forskning om Alzheimers sjukdom.

  – Att signalsubstanserna minskar är ju mer en effekt av sjukdomen, inte en orsak. Vi försöker undersöka vad som verkligen orsakar att nervcellen dör, säger han.

Att kunna vaccinera sig mot Alzheimers sjukdom låter som en önskedröm men Lars Lannfelt tror det kan bli verklighet inom en inte alltför avlägsen framtid, kanske om 10–15 år.

  Till en början har man siktet inställt på att ge immunbehandling med vaccin till dem som redan är sjuka. Om det blir framgångsrikt kan vaccineringen utvidgas till människor i riskzonen för sjukdomen, till exempel dem med många fall av tidigt debuterande Alzheimers sjukdom i släkten.

  – Målet är att stoppa sjukdomen så tidigt som möjligt, helst förebygga den. Om vi kommer att kunna behandla förstadier till Alzheimers sjukdom blir det ännu viktigare med en tidig diagnos för att hitta de patienter som är i riskzonen.