Akut förvirringstillstånd – konfusion – orsakas nästan alltid av något  fel i kroppen. Rätt behandling kräver att sjukvården förstår de bakomliggande orsakerna, säger Gunilla Björlin, överläkare Huddinge sjukhus utanför Stockholm.

Alla har vi någon gång sagt att vi känner oss förvirrade. Vi kanske säger det när vi är trötta, är stressade och ursäktar oss för att vi glömt något. Då har det nog inte varit fråga om det som läkarna kallar ”äkta förvirring” eller konfusion.

Hjärnan kan svikta när det händer något i kroppen. Till mer än 90 procent orsakas förvirring av fysisk sjukdom eller direkta effekter av läkemedel.

  – Att kalla en demenssjuk person för förvirrad är fel, även om den demente kan vara förvirrad också. En psykotisk patient kan verka förvirrad utan att lida av konfusion. En deprimerad person kan känna sig förvirrad utan att det är ett äkta förvirringstillstånd – men det kan också vara det.

  Gunilla Björlin är geriatriker, psykiater och internmedicinare vid Huddinge sjukhus. Hon var med och startade konfusionsavdelningen på samma sjukhus för snart åtta år sedan.

  – I början kom alla äldre som betedde sig annorlunda till oss, säger hon. Allt som verkade udda antogs vara förvirring.

Inte ett socialt beteende

Det kunde vara deprimerade människor som uppträdde konstigt. Eller äldre personer med återkommande psykotiska problem, vilka ofta förändras i åldrandet. Eller människor med personlighetsstörningar, som de mer eller mindre alltid har haft. Eller dementa personer. Och till sist de som verkligen hörde till konfusionsavdelningen, de med ”äkta förvirring”.

Konfusion är inte ett socialt beteende utan ett medicinskt tillstånd som måste behandlas. Ett förvirringstillstånd som har ett snabbt skede. Det kommer plötsligt, det kan fluktuera under dygnets timmar och det går ofta snabbt över – om orsakerna behandlas.

  – Per definition får tillståndet inte pågå längre än sex månader, säger Gunilla Björlin. Ofta går det dock över betydligt fortare.

  – Patienten mår väldigt dåligt under förvirringstillståndet, därför är det viktigt att ställa diagnosen så fort som möjligt för att sätta in behandling. Risken att bli institutionaliserad på grund av fel diagnos bör uppmärksammas!

Kriterier för konfusion

Kriterier för konfusion är här hämtade ur DSM IV som är ett diagnostiskt instrument:

• Patienten har en medvetandestörning (d.v.s. grumlad förmåga att uppmärksamma omgivningen) med minskad förmåga att kunna fokusera.
• Patienten visar på försämrat minne, desorientering, språkstörning. Eller störning i varseblivningen som inte är en begynnande demenssjukdom.
• Störningen utvecklas under kort tid (vanligen timmar eller dagar) och tenderar att fluktuera under dygnets lopp.
• Läkarundersökning, laboratorieresultat eller liknande kan visa att störningen är en direkt följd av fysisk sjukdom eller skada.

Alla kan råka ut för konfusion, men risken ökar med ökande ålder.

   – Den äldre hjärnan är mer sårbar och känsligare för sjukdomar, kroppsliga och psykosociala förändringar, säger Gunilla Björlin.

  Vad som exakt händer i hjärnan vet man inte. Man vet dock att detta förvirringstillstånd är mycket obehagligt för patienten. Även efter det att förvirringen har upphört kan det vara ångestladdat. Personerna kommer ofta ihåg vad som har hänt, hur de har reagerat och agerat under konfusionen.

Riskfaktorer för att utveckla konfusion är hög ålder och demenssjukdom. En stor del av de äldre personer som fått konfusion har en demenssjukdom. Men det finns också de som är helt klara i huvudet både före och efter. Risken ökar även vid syn- och hörselnedsättning, samt om man har haft tidigare konfusionsepisoder och, inte minst, högt läkemedelsintag.

Effekt av läkemedel

Effekter av felaktiga och/eller många olika mediciner är en av de vanligaste orsakerna till förvirringstillstånd.

  – Jag skulle kunna räkna upp en lång lista med vanliga läkemedel som orsakar förvirring – inte minst hos äldre människor där den åldrande kroppen reagerar annorlunda på medicinen än vad en yngre skulle göra.

  – Upp till 600 läkemedel kan orsaka konfusion!

Det här borde numera vara känd kunskap inom sjukvården, menar Gunilla Björlin.

  – Därför är det obegripligt att till exempel de ”gamla” tricykliska antidepressiva läkemedlen fortfarande skrivs ut till gamla människor, eftersom det är välkänt att dessa mediciner lätt orsakar förvirring.

  Andra vanliga orsaker till konfusion är trauma som operation eller fall. När en gammal person faller och bryter sig kan det i sig orsaka förvirring, men ofta ligger andra sjukdomar bakom fallet. Dessa kan vara olika infektioner och hjärtsjukdom, liksom en hjärnskada som stroke och epilepsi.

Samspel kropp och själ

  – Vi vet att ofta är orsakerna till förvirringen flera. Multisjuklighet är en riskfaktor. Personen kan ha lunginflammation, fått en liten propp och har under en tid tagit många olika läkemedel. Alla dessa orsaker måste vara en otrolig press på en gammal kropp och själ. Dödligheten ökar markant då sjuklighet åtföljs av förvirringstillstånd.

  – Konfusion eller delirium som det ursprungligen heter, är mitt hjärtebarn, säger Gunilla Björlin. Dessa patienter verkar dock vara svåra för sjukvården. Det är helt enkelt för många faktorer att tänka på för att komma rätt.

  – Men man måste komma ihåg samspelet mellan kroppen och själen. Det kan låta som en självklarhet, men ibland verkar det som om man måste påminna om att hjärnan sitter inte för sig själv.