Äldres hälsa allt sämre, stod det att läsa i Dagens Nyheter i mitten av november. Kan det stämma? Hitintills har vi bara hört motsatsen, att vi visserligen blir fler äldre men samtidigt håller oss friska allt högre upp i åldrarna. I dagens rådande ekonomiska klimat är det ju självklart att resultat om bättre hälsa mottas med större entusiasm. Men om det är med sanningen överensstämmande kan man alltså inte vara säker på.

Att olika studier får olika resultat är inget konstigt i sig. Då inser varje seriös forskare att här gäller det att studera vidare för att sedan kunna jämföra och se om man kan komma närmare något som liknar sanningen.
  Hur man mår på äldre dar ska bland annat den nu tre år gamla studien SNAC (Swedish National study of Aging and Care) på sikt kunna ge information om. Om den nu får en chans? Regeringen har (i skrivande stund) ett förslag på att skära ner 65 procent av det statliga bidraget inför nästa år. Det gäller ”bara” för nästa år, säger man. Men 6,5 miljoner kronor är inte ”bara” när det gäller kontinuitet i forskning.

Tankarna bakom SNAC är att man, under lång tid och över landet, ska följa omkring 9000 människor över 60 år. En viktig del är att se vilka faktorer som kan bidra till bättre hälsa. Men man vill också se vilka är behoven hos individen av vård och omsorg, och hur är den befintliga omsorgen och vården anpassade till dessa behov?
  En sådan här satsning borde ses som en investering och inte som en kostnad. Kunskapen ska ju kunna användas av kommun och landsting för att de bättre ska kunna planera för värdig vård och omsorg för äldre människor. Det måste även ligga i statens intresse.

Det finns en röd tråd i det drygt 1600 sidor långa slutbetänkandet (inklusive bilagor) som den parlamentariska utredningen Senior 2005 kom med nu i höstas – Äldrepolitik för framtiden. De vill göra något åt rådande negativa attityder till åldrande och äldre människor.

Ett sätt måste vara att vi allmänt lär oss mer om vad åldrandet innebär. Det kan vi bland annat göra genom att även fortsättningsvis, i strukturerade studier, över lång tid följa äldre människor. Med ökad kunskap om livslopp, äldres behov och hälsa (se om hälsan blir sämre eller bättre), får vi möjlighet att förstå varandra över generationer och kan eventuellt på sikt få bort ålderismen.

När hjärnan sviktar är temat den här gången. Orsakerna till svikt kan vara många. Demenssjukdom kan vara en, urinvägsinfektion en annan, läkemedel en tredje, förvirring en fjärde och så vidare.
 
Under det senaste året har jag fått samtal från några av mina närmaste vänner.
  – Nu är det kört för mamma (eller pappa), fram tills nu har hon varit helt klar, men nu är hon totalförvirrad och vimsig. Hon har plötsligt blivit dement.
  Det har rört sig om äldre föräldrar som har ramlat och brutit sig. De har blivit intagna på sjukhus och reagerat på omgivningen med bland annat svårigheter att känna igen de sina. Har inte förstått var de har varit. Har upprepat konstigheter och överlag agerat mycket förvirrat.

Men demenssjukdom var det inte fråga om. Mamman eller pappan drabbades troligen av förvirringstillstånd – konfusion – på grund av den påfrestning ett fall och ett benbrott kan vara på den äldre kroppen. Och på själen. Ett förvirringstillstånd går över, vilket det också gjorde för dessa föräldrar.

En vanlig orsak till förvirring är läkemedel, vilket jag har sett på nära håll. För en hel del år sedan bodde en äldre dam granne med mig. Hon suckade när hon visade mig alla olika mediciner hon hade på nattduksbordet. Hur ska jag komma ihåg att ta allt det här, sa hon. Jag vet att jag frågade om det verkligen var meningen att hon skulle ta alltihop. Jo, det hade hon nog uppfattat att läkaren sagt…
  Det hela slutade med snudd på katastrof. Jag hittade henne mitt i natten oklädd i farstun. Hon hade ingen aning om var hon befann sig, men som väl var fick hon god hjälp på sjukhuset och återhämtade sig ganska snart.
  Det är inte bara blandning av mediciner som kan orsaka förvirring, utan även enstaka läkemedel. Upp till 600 olika läkemedel kan orsaka förvirring hos en äldre person!

När hjärnan sviktar påverkas förstås minnet. Det gäller inte minst vid en demenssjukdom. Däremot om vi får vara friska i kropp och själ kan även minnet fungera bra högt upp i åren. Fast visst påverkas hjärnan i åldrandet. Också. Varför skulle den vara ett undantag från resten av kroppen?

Sist vill vi nu skryta lite. Äldre i Centrums upplaga har i år ökat med 25 procent! Tack alla nya och gamla prenumeranter. Med det vill vi önska alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!