Vårt minne förändras inte drastiskt när vi blir gamla – om vi får vara friska. Snarare handlar det om en långsam process som pågått i många år. Professor Lars Bäckman svarar på några av de vanligaste frågorna runt det åldrande minnet.

Vad händer med minnet när vi blir äldre? Den frågan är alltid lika aktuell. Måste vi bli glömska när vi blir gamla? Kan man göra något åt det, går det att träna och i så fall hur?

  – Det troliga är att många av dessa personer har ett minne som inte är sämre än en 35-årings. Det kanske till och med är bättre! Det säger Lars Bäckman som är professor i åldrandets psykologi vid ARC (Aging Research Center – Institutet för åldrandeforskning).

Lars Bäckman har i drygt 20 år forskat om minnesfunktioner i både det normala åldrandet och vid demenssjukdom. Det han och hans forskarkolleger studerar, är ofta det episodiska minnet, minnet för händelser där du själv varit med. Det är det minnet som först förändras under åldrandet.

  Men det är inte så att det börjar bli sämre bara för att man uppnått hög ålder och är gammal. Det börjar försämras redan i 20-30 årsåldern. Sedan är det en relativt liten försämring från medelåldern till livets slut. Om man får vara frisk.

  – Jag funderar ibland över varför människor tycker att det är så konstigt att minnet blir sämre i åldrandet, säger Lars Bäckman. Synen och hörseln förändras, liksom sexuella funktioner. Varför skulle hjärnan ha en exklusiv ställning? Det är ett organ som andra.

Behöver mer tid

Trots att ingen drastisk förändring sker i minnet i det normala åldrandet, sker ändå en gradvis försämring. Vi blir långsammare med åren, vi behöver mer tid på oss för att lära oss något och för att komma ihåg, och vi behöver lugn och ro vid inlärningen.

Om vi tar inlärning av en ordlista som exempel. Vi ser till att den äldre personen får gott om tid på sig och att det är lugnt omkring henne. Därefter testar vi henne för att se hur många ord hon kommer ihåg. I olika projekt av det här slaget har resultatet inte varit mycket annorlunda än en betydligt yngre persons.

Åtskilliga studier har visat att om någon form av stödkompensation ges, förbättras minnet påtagligt hos den äldre personen. Kompensationen kan vara just i form av längre tid och lugn miljö, men kan även vara ledtrådar som till exempel tips att organisera orden i listan.

Hittar egna knep

Orden kan kanske organiseras i kategorier som möbler, verktyg, färger och så vidare. Detta underlättar för att man sedan ska minnas vilka ord som fanns med i ordlistan. Man kan också visualisera orden, föreställa sig föremålen och se dem framför sig så att man nästan kan ta på dem.

Många människor har sina egna knep och strategier för att minnas. Ofta kan det gälla sifferkombinationer. I dagens samhälle är det en mängd koder vi ska komma ihåg, till exempel till  porten, bankomaten och ICA-kortet.

  Vi kanske sätter ihop bankomatkoden med två närståendes födelseår. Eller portkoden är bakvänt Gustaf II Adolfs dödsår. Eller helt enkelt ser att portkoden bildar ett T.

Studier med minnesträning har gjorts, bland annat när det gäller just siffror. Resultaten visar att personerna som lärt sig minnestekniken blir bättre på att minnas siffror.

  – Förbättringen håller i sig över längre tid också. Däremot förbättras inte minnet generellt.

Förbättras av träning

  – Utifrån våra projekt med minnesträning har vi sett att man blir bättre på det man tränar. Tränar man strategier för att komma ihåg nya ansikten blir man bättre på det, men inte ett dugg bättre på att komma ihåg siffror.

  På frågan om vi kan träna minnet, är svaret; ja det kan vi. Men någon minnesteknik som tränar upp minneskapaciteten generellt finns inte.

Lars Bäckman brukar prata om att hjärnan har en reservkapacitet som är väl bevarad genom åren. Studier har visat att olika sociala, fysiska och kognitiva aktiviteter har en positiv påverkan på denna reservkapacitet. Olika slags aktivitet är bra för hjärnan och minnet.

  – Det gäller allt från fysisk aktivitet till att lösa korsord. Även TV-tittande kan vara bra – om man inte bara passivt slötittar.

  – Sociala aktiviteter har också visat sig vara positivt för minnesfunktionen. Att fortsätta vara delaktig i vardagslivet och i samhället.

Förväntningar kan leda fel

Föreställningen att man blir glömsk när man blir gammal är alltså en sanning med modifikation. Frågan är vad förväntningarna på att det är så det är, kan ställa till med?

  – Det är självklart att negativa förväntningar kan påverka i fel riktning, säger Lars Bäckman. Slår jag mig till ro som pensionär och tror att det inte är någon idé att försöka lära mig något nytt – jag kommer ändå inte att komma ihåg – då får heller inte hjärnan någon stimulans och profetian blir relativt snart sann.

  – Men idag tror jag inte den risken är så stor. Jag tror snarare att risken är större att den äldre personen känner kravet att vara aktiv och därför lätt blir överaktiv.

  Man behöver inte ränna runt i motionsspåret och på flera möten per dag, för att vara aktiv. Det kan räcka med att i lugn och ro lyssna på melodikrysset, eller lösa dagens korsord i tidningen.