För lite sömn ger sämre motståndskraft mot infektioner. Professor Torbjörn Åkerstedt är övertygad om att sömnbrist även kan leda till demenssymptom och vissa förvirringstillstånd.

Inget tyder på att sömnbehovet minskar med stigande ålder, ändå sover äldre människor ofta sämre och kortare tid än yngre. Det primära problemet är tidigt uppvaknande men det är också vanligt med flera uppvaknanden under natten.

  Sömnen och varför vi sover är fortfarande till stor del ett outforskat område. Visserligen har sömnens betydelse för vårt välbefinnande på senare år uppmärksammats och det har konstaterats att nutidsmänniskan ofta sover för lite.

  Diskussionen har dock mest handlat om stressade yrkesverksamma personer mitt i livet men troligen är sömnrubbningar vanligare hos äldre.

Torbjörn Åkerstedt, professor i beteendefysiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, har ägnat en stor del av sin forskning åt just sömnen. Han menar att äldres dåliga sömn beror på att den biologiska klockan är starkare än sömnmekanismen när man kommit upp i åren. Ämnesomsättningen stiger på natten och sömnen regleras av ämnesomsättningen.

Ytligare sömn med åren

  – Det finns en direkt linjär relation mellan ålder och sömnbesvär. Sömnen blir svagare och ytligare med åren och man blir mer lättväckt. Man vaknar tidigt utan att vara utsövd, vilket förstås resulterar i kvällströtthet.

  – Det klassiska är att man somnar framför TV:n när man närmar sig pensionsåldern, det gör inte 20-åringarna.

Bristfällig sömn kan på sikt ge allvarliga medicinska konsekvenser, både fysiskt och mentalt. Sover man för lite får man sämre motståndskraft mot infektioner. Torbjörn Åkerstedt är övertygad om att en del demenssymptom och vissa förvirringstillstånd beror på sömnbrist.

  – Men egentligen vet man lite om detta, det är svårt att genomföra relevant forskning. Det är inte etiskt försvarbart att utsätta äldre människor för den här typen av prövningar – studier som görs i sömnlaboratorium utförs på unga, friska personer. De försöken visar att grava problem uppstår hos individen efter två veckor med bara fyra timmars sömn per natt.

Runt åtta timmar sover försökspersoner som stängs in i mörka, tysta rum och får sova tills de vaknar av sig själva. De flesta kan lära sig att sova effektivare och klarar sig då med sex timmar men mindre än så bör varken ung eller gammal sova.

Negativa effekter uppvägs

Sömnmedel bör man vara restriktiv med, men det är farligare i längden att inte sova än att äta sömntabletter.

  – Sömnmedel slår ut lite av den naturliga sömnen men ger ändå sömn. Rätt många av de negativa effekterna uppvägs av att man får sova. Så man bör inte neka en 80-åring som har svårt att sova sömnpiller, även om hon helst inte bör ta dem varje kväll.

  – När det gäller äldre människor måste man också vara extra noggrann eftersom de ofta äter andra mediciner, dessutom bryter de ner tabletterna långsammare.

Ett alternativ till sömnmedicin är kognitiv beteendeterapi, där också avslappning ingår. 60–70 procent av dem som prövar denna typ av terapi mot sömnbesvär blir hjälpta.

  – Man ska också försöka vara fysiskt och intellektuellt aktiv, ju mer man använder hjärnan desto bättre djupsömn får man. Positiv stress förbättrar sömnen, det är när stressen blir ohanterlig som sömnen störs.

Sjukdom och medicinering kan orsaka sömnproblem. Sömnen påverkas av bland annat urindrivande medel och medicin mot hjärt-kärlsjukdomar. Även antidepressiva mediciner kan ha negativ inverkan på sömnen.

En annan väsentlig faktor för god sömn är tillräckligt med dagsljus, något som inte alltid så lätt på våra breddgrader. Desto viktigare då att under vinterhalvåret se till att tillgodogöra sig det lilla dagsljus som finns.

För lite dagsljus

  – Äldre är ofta ”mörkermänniskor”, säger Torbjörn Åkerstedt. Det finns studier som visar att många får för lite dagsljus. Detta ger den biologiska klockan en törn, kroppen måste ha både mörker och ljus. Det kan hjälpa om man på kvällen vrider upp ljuset kraftigt och under dagen ser till att gardinerna är fråndragna.

  – Egentligen är vi människor nog menade att leva med tolv timmars ljus och tolv timmars mörker, helst skulle vi alla bo vid ekvatorn.

En tupplur under dagen är för många ett sätt att kompensera dålig nattsömn, och det är inte alls dumt enligt Torbjörn Åkerstedt.

  – Tuppluren är fyra till fem gånger effektivare än morgonsömnen men man minskar trycket på nästa ”huvudsömn”, så man får testa sig fram till hur mycket man kan sova på dagen utan att spoliera nattsömnen.

  Vila och pauser är bra för återhämtningen men kan dock aldrig jämställas med sömn.