Försök inte skylla ditt försvagade minne på tilltagande ålder. Din biologiska ålder har bara ytterst lite med saken att göra. Problemet är att din hjärna troligen är otränad, för att inte säga ovårdad och misskött.

Precis som alla andra kroppsdelar kan – och bör – hjärnan tränas och utvecklas. Särskilt med tanke på att vi som har turen att leva nu förmodligen kommer att leva betydligt längre än våra förfäder. Och eftersom vårdresurserna inte lär öka så gäller det att hålla sig både fysiskt och mentalt aktiv så länge som möjligt.

Det finns faktiskt inget som hindrar att du kan lära dig ett nytt språk vid 90 års ålder, börja plugga vid 70, skaffa nytt jobb på 63-årsdagen eller memorera dikter när du har passerat 80. Det tar bara lite längre tid än när du var yngre.
  Visst sviktar minnet lite med åren, precis som ryggen, benen och armarna, men med rätt träning kan hjärnfunktionerna hållas intakta nästan hur länge som helst. Ny forskning har nämligen visat att nya nervceller kan bildas långt upp i 70-årsåldern.

Dessa och många andra uppmuntrande fakta presenteras i den nya boken "Gym Intelligence" (intelligensgympa), skriven av den franska forskaren Monique Le Poncin, som har ägnat mer än 30 år åt att studera vårt mest komplicerade organ.

Hjärngympa blev bestseller
I slutet av 80-talet skrev hon boken "Gym Cerveau" (Hjärngympa) som blev en internationell bestseller. Förra året kom uppföljaren som inriktar sig mer på att utveckla det vi kallar för intelligens, det vill säga en blandning av inlärningsförmåga, minneskapacitet samt förmåga att lösa problem. Under åren har hon utvecklat flera egna metoder för inlärning och memoreringsteknik.

Sedan några år driver hon ett institut i centrala Paris där hon bland annat tar emot patienter med olika typer av hjärnskador, minnes- och inlärningsproblem. Denna passionerade forskare har vigt sitt liv åt att få oss att bry oss mer om våra hjärnor och hon upphör aldrig att förvåna sig över hur dåligt vi behandlar detta kroppens viktigaste styrinstrument.
  – Eftersom ingenting i kroppen fungerar utan hjärnan borde vi vara väldigt rädda om den. Den har rätt att få ordentlig vård, säger hon med beskyddande ömhet i rösten.

Rikare liv med träning
  – Om den behandlas väl ger den allt tillbaka, ökad harmoni och högre livskvalitet. Och kom ihåg att hjärnans funktion inte bara är att minnas och lära sig saker. Det är ju med hjälp av hjärnan vi upplever saker med alla våra sinnen. Vi får med andra ord ett rikare liv om vi tränar den på rätt sätt, fortsätter hon.

Tyvärr finns inga mirakelmediciner som på ett kick kan få hjärnan att bli mer effektiv. Precis som när det handlar om att bygga upp musklerna i kroppen handlar det om hårt, dagligt arbete. Och om en bra och aningen komplex blandning av vila och stimulans. Hjärnan vilar nämligen som bäst när den aktiveras, den mår absolut inte bra av att "stängas av".
  – Det finns ingen direkt motsvarighet till "armhävningar" för hjärnan, men däremot är regelbunden kroppslig motion A och O för en välfungerande hjärna som ju behöver syre, fastslår hon.

Att stress är hjärnans fiende nummer ett är knappast någon nyhet. När vi bombarderar den med för många nya intryck, starka ljud eller bilder reagerar den med trötthet, minnes- och koncentrationsproblem och till slut utbrändhet.
  Och efter att ha inhämtat Monique Le Poncins regel nummer ett för god hjärnhälsa är det definitivt dags att sluta håna en man som inte klarar av att göra flera saker samtidigt. Han gör nämligen precis rätt.

En sak i taget 
  – Jag har valt att kalla denna metod "stop – action". Det innebär att man alltid ska avsluta en sak innan man tar itu med nästa. Hjärnan är inte gjord för att göra mer än en sak i taget, säger hon bestämt och får därmed väldigt många kvinnors överseende leenden att slockna snabbt.
  Vi kvinnliga "bläckfiskar" som så länge har trott att det är jättebra och kreativt att ha minst tio bollar i luften kan nu skamset konstatera att ett sådant beteende i själva verket kan rubriceras som hjärnmisshandel.

Men i vår tid, när allt ska gå så fort, är det verkligen möjligt att bara sitta och göra en fjuttig sak i taget, när man kan prata i telefon, anteckna, läsa ett brev på datorn, lyssna på radion och ögna igenom dagstidningen samtidigt?
  – Ja, men det kräver daglig träning och det tar minst några månader att vänja sig av med detta beteende, säger hon och hävdar bestämt att det inte finns någon anatomisk skillnad mellan mäns och kvinnors hjärnor.
  Däremot löser vi problem på olika vis.

Naturligtvis lever denna hjärnans apostel precis som hon själv lär. Om hon till exempel pratar i telefon när någon knackar på dörren, avslutar hon samtalet innan hon ber personen komma in.

Mot reglerna
Att i likhet med undertecknad genomföra en intervju som ju innebär att man både lyssnar och antecknar är egentligen "mot reglerna", påpekar hon milt, men förklarar samtidigt att det fungerar ändå tack vara yrkesrutinen som gör att man antecknar nästan automatiskt.
  För en som inte har detta yrke blir inlärningen däremot mer effektiv om man bara lyssnar under en föreläsning och först efteråt skriver ned sina anteckningar.

Många års träning har slipat madame Le Poncins förmåga till fokusering och koncentration. Det händer aldrig att hon glömmer vad det var hon skulle hämta i ett rum och hon behöver aldrig en inköpslista när hon ska handla.
  – Om man tänker på vilka ingredienser som behövs till det man ska laga så kommer man ihåg vad som ska köpas.
  Lättare sagt än gjort för oss som bor i ett land där man brukar storhandla en gång i veckan...
  – Då kan man göra så att man skriver en lista där man grupperar de olika varorna efter en självvald logik, läser igenom listan noga och sedan lämnar den hemma, föreslår hon raskt.

Hjärnan avskyr stress, men också rutin. Den behöver dagliga, nya utmaningar men eftersom hjärnan inte är dum är det viktigt att de är meningsfulla. I de båda böckerna finns en uppsjö av olika mer eller mindre svåra minnesövningar som bör utföras dagligen.

Tungt att komma igång
Det är ingen överdrift att säga att det är mycket tungt att komma igång med denna hjärngymnastik. Å andra sidan gäller detta även vanlig fysisk träning.
  – Dessutom bör man ge hjärnan en helt ny uppgift varje dag, till exempel memorera en dikt, lära sig några nya meningar på ett främmande språk eller flera nya användbara telefonnummer.
  – Det räcker inte att leva ett normalt socialt och kulturellt aktivt liv för att hålla hjärnan igång. Den behöver aktiv specialmotion för att fungera maximalt, konstaterar hon bestämt.

Många av dagens tekniska framsteg utgör ett stort hot mot vår minneskapacitet och är egentligen björntjänster. Genom att programmera in kortnummer i telefonen hindrar vi hjärnan i dess nödvändiga memoreringsarbete.
  – Den språkförslappning som breder ut sig på grund av allt SMS:ande innebär på sikt en fara för vår förmåga att uttrycka oss verbalt. All informations- och funktionsstress, att man måste lära sig nya tekniska saker jättesnabbt är också skadligt, liksom nedsmutsad luft som gör hjärnan trött, varnar hon vidare.

Förutom att kräva god sömn, pauser under arbetet, aktiv stimulans och allmänt vänligt bemötande vill hjärnan också ha speciell mat för att må bra. Monique Le Poncin presenterar en rad olika recept på bra "hjärnmat" i sin bok. Framför allt är det viktigt med B-vitamin och kolhydrater.

Somna inte in med problem
Precis som när man vill bevara en ungdomlig hy gäller det att undvika vissa saker för att hålla hjärnan fräsch och pigg. Förutom stress och monotoni bör man även akta sig för att avsluta dagen på ett negativt sätt genom att se en sorglig film eller läsa något tungt eller skrämmande.
  – Man bör försöka låta bli att somna in med en massa olösta problem i huvudet. Då blir hjärnan tvungen att jobba nattskift istället för att få sin nödvändiga vila, säger Monique Le Poncin som tråkigt och ofranskt nog även hävdar att alltför starka passioner bör undvikas eftersom de stjäl för mycket hjärnenergi och bara skapar onödig stress.


Artikeln har tidigare varit publicerad i tidningen PS 2003.

Fotnot:
Monique Le Poncin är neuropsykolog. Hennes första bok – Träna din hjärna som utkom 1989 på Svenska Dagbladets förlag – har utgått men bör finnas på biblioteken.