Kvinnor är bättre på att komma ihåg bröllopsdagen och andra personliga minnen. Männen har ett övertag när det gäller orienteringsförmåga. Sambanden är väl dokumenterade men docent Åke Wahlin kan presentera forskning som kastar nytt ljus över könsskillnaderna.

Könsskillnader i kognitiva förmågor är väl dokumenterade. I korthet ser de ut så att kvinnor har bättre episodiskt minne och bättre verbal förmåga än män, medan män är bättre på vissa visuospatiala uppgifter, såsom att för sitt inre kunna rotera tredimensionella föremål (se t.ex. Herlitz, Airaksinen, & Nordström, 1999; Herlitz, Nilsson & Bäckman, 1997).

Det finns olika förklaringar till varför vi ser dessa skillnader. Såsom oftast är fallet finns det dock ingen slutgiltig och entydig förklaring. Forskarna är ganska överens om att var och en av dessa förklaringar, eller mekanismer, är korrekta men utgör inte något fullständigt svar på frågan varför män och kvinnor är olika bra i de avseenden som nämns ovan.
  En inriktning säger att skillnaderna kan förklaras med variationer i nivån av könshormoner (testosteron och östrogen). En annan att de har att göra med proportionerna grå och vit substans i hjärnan, eller kanske skillnader i lokaliseringen av språkförmågor. Sociokulturella förklaringsmodeller hävdar att det beror på skillnader i livserfarenheter eller på sociala förväntningar.

Skillnader i hälsa
I den här artikeln presenteras ytterligare en förklaring. Den har att göra med olikheter i medicinsk hälsa. Intressant nog tycks hälsa betyda olika saker med avseende på kognitiva effekter, beroende av om män eller kvinnor studeras.
  Jag vill gardera mig för att det tills vidare bara finns två studier, men båda två är populationsstudier och baserar sig därmed på stora dataunderlag.

Den första studien ”PATH Through Life Project” publicerades i början av året (2004) och utgick från Canberra i Australien med 7485 deltagare i åldrarna 20-24 år, 40-44 år, respektive 60-64 år. Studien (Jorm, Anstey, Christensen, & Rodgers, 2004) visade i korthet att när de kognitiva testresultaten korrigerades för olikheter i hälsa och livsstil, försvann könsskillnaderna i de test där män verkade prestera bättre.
  Däremot ökade skillnaderna i prestation till kvinnors fördel i de uppgifter där kvinnorna redan presterade bättre utan att livsstil och hälsa beaktats.

Tusen personer deltog
Den andra studien som presenteras här, baserar sig på deltagare i Betulaprojektet (se Nilsson et al. 1997), en svensk populationsstudie baserad i Umeå (se artikel »). Vid det första undersökningstillfället, som ägde rum mellan 1988 och 1990, deltog 1000 personer varav hälften var män och hälften var kvinnor. Man undersökte 100 personer i var och en av de tio åldersgrupperna 35 år, 40 år, 45 år...80 år. I varje grupp deltog 50 män och 50 kvinnor.

Alla deltagare utfrågades bland annat om den egna hälsan med hjälp av ett strukturerat protokoll och alla fick genomgå tester med ett kognitivt testbatteri. För syftena med studien jag berättar om här, analyserades testresultaten från testen av episodiskt minne, verbal förmåga, och visuospatial förmåga.
  I dessa uppgifter visade det sig som förväntat att kvinnorna presterade bättre med avseende på episodiskt minne och verbal förmåga, medan männen lika förväntat presterade bättre på test av visuospatial förmåga.

Allvarliga diagnoser
När det gällde de medicinska diagnoserna, valde vi ut de mer allvarliga diagnoserna som vi också redan visste påverkar kognitiva förmågor. De var i huvudsak sjukdomar som har med cirkulationssystemet att göra, till exempel hjärtsjukdom, tidigare stroke, högt blodtryck eller diabetes.
  Därpå korrigerades för var och en av deltagarna den kognitiva prestationen statistiskt med avseende på om personen hade en eller flera av dessa diagnoser. Sedan jämförde vi den okorrigerade prestationen med den korrigerade prestationen, uppdelat på män och kvinnor var för sig.

Viktigt i sammanhanget är att vi fann samma resultat oberoende av hur gamla dessa män och kvinnor var. Vad visade då resultaten?
  Vid test av episodiskt minne blev prestationsskillnaderna till kvinnors fördel större, när vi korrigerat för ohälsa i cirkulationssystemet. Med andra ord verkar det som att kvinnor i själva verket är ännu bättre än män på test av episodiskt minne än vad det till synes verkar. Ohälsan maskerar en del av könsskillnaderna. Samma resultat fann vi när verbal förmåga testades.

Könsskillnader försvann
Beträffande visuospatial förmåga suddades könsskillnaderna ut när vi tog hänsyn till ohälsa i cirkulationssystemet. Visserligen kvarstod ett övertag till männens fördel men detta var litet och dessutom inte statistiskt signifikant.
  Med andra ord verkar det som att ohälsa förklarar könsskillnaderna i de uppgifter där män presterar bättre. Män och kvinnor är i själva verket lika bra på denna typ av uppgifter.

Resultaten kan tyckas lite provocerande och även om de stämmer mycket väl överens med vad man fann i studien från Australien, så bör det påpekas att vi här inte hade tillgång till information om nivåer för testosteron och östrogen, än mindre några data över proportionen grå/vit substans i hjärnan eller data för de sociala förväntningar som deltagarna i studien upplevt under sina liv.
  Framtida studier får avgöra om alla dessa hypoteser tillsammans med medicinsk ohälsa kanske kan förklara hundra procent av könsskillnaderna i kognitiva förmågor.

Inga skillnader i diagnoser
Resultaten förklaras inte heller som man kanske skulle kunna tro av att kvinnorna hade fler sjukdomar än männen. Vi hittade inga skillnader i hur många diagnoser de båda könen rapporterade.

Däremot kan det vara så att kvinnornas sjukdomar tenderade att vara allvarligare än männens. Ett generellt mönster är att kvinnor i högre grad lever längre än män med samma sjukdomar som män dör tidigt av. Därför kan det vara så att de män som deltog i studien hade mindre allvarliga diagnoser. Framtida studier får utvisa om detta är förklaringen.
 

Referenser:
Herlitz A, Airaksinen  E, & Nordström E (1999). Sex differences in episodic memory: The impact of verbal and visuospatial ability.
Neuropsychology, 13, 590-597.

Herlitz A, Nilsson L-G & Bäckman L (1997). Gender differences in episodic memory.
Memory and Cognition, 25, 801-811.

Jorm A F, Anstey K J, Christensen H & Rodgers B (2004). Gender differences in cognitive abilities: The mediating role of health state and health habits.
Intelligence, 32, 7-23.

Nilsson L-G, Bäckman L, Erngrund K, Nyberg L, Adolfsson R, Bucht G, Karlsson S, Widing M & Winblad B. (1997). The Betula Prospective Cohort Study: Memory, health, and aging.
Aging, Neuropsychology, and Cognition, 4, 1-32.