Lukters förmåga att aktivera svunna minnen är mytomspunnet. Det luktaktiverade minnet är framför allt relaterat till händelser långt tillbaka i tiden. Docent Maria Larsson förklarar varför.

Självbiografiska minnen utgör en aspekt av den episodiska minnesfunktionen. Trots den betydande komplexitet som karakteriserar personliga minnen har studier visat att självbiografisk kunskap kan beskrivas utifrån tre olika hierarkiskt ordnade typer:

1. Livslånga perioder med långa segment ur livet, till exempel universitetstiden eller åren på en viss arbetsplats.
   
   
2. Allmänna händelser över vidsträckta sammansatta perioder vilka kan mätas i dagar eller månader, till exempel det goda brödet du köpte under tiden du bodde i Paris.
    
3. Händelsespecifika kunskaper som utgör enskilda episoder som kan mätas i sekunder, minuter eller timmar, till exempel den gången du snavade och tappade brödet i rännstenen.

Den typiska metoden när man studerar självbiografiska minnen är att testpersonen presenteras för ett antal olika ledtrådar. Exempelvis kan man visa ord eller bilder och låta deltagaren spontant plocka fram ett personligt minne relaterat till den förevisade ledtråden, till exempel kudde, ring, garderob.
  Då samtliga ledtrådar presenterats ombeds undersökningsdeltagaren att gå tillbaka till de framplockade minnena och datera dessa genom att ange vid vilken ålder händelsen utspelades.

Uppgifter av denna typ visar att unga personer framför allt genererar minnen från senare tid, medan endast ett fåtal minnen dateras till det fjärran förflutna.

Intressant mönster
Forskning kring distributionen hos äldre personers självbiografiska minnen uppvisar däremot ett annat och intressant mönster (se figur 1). I likhet med yngre personer rapporterar äldre få minnen från de första levnadsåren och ett flertal händelser från tiden närmast före testningen.

Av särskilt intresse är emellertid den kraftigt förhöjda frekvensen av rapporterade minnen från levnadsåren 10-30 år (den så kallade minnespuckeln) vilket är ett väl dokumenterat fenomen inom minnespsykologin.
  Förklaringar till detta fenomen är att denna åldersperiod ofta inbegriper en betydande dynamik, till exempel utbildning, äktenskap och barn. Detta resulterar i fler beständiga och distinkta minnen.

Efterföljande levnadsår innehåller vanligtvis färre livsavgörande händelser vilket resulterar i färre bestående minnesupplevelser. Dessutom är den kognitiva kapaciteten som störst under denna del av vuxenlivet.

Luktsinnet, vårt äldsta sinne, är intimt kopplat till grundläggande funktioner som minne och känsla. Luktnerven kopplar direkt både till den hjärnstruktur som kallas amygdala, som är centrum för känslor, och till hippocampus där nya minnen lagras.

Kaka framkallade minnen
Lukters potential att aktivera svunna minnen är mytomspunnet. Det mest berömda exemplet står att finna i Marcel Prousts romansvit ”På spaning efter den tid som flytt” där huvudpersonen drabbas av en massiv flod av svunna minnen när han råkar avsmaka en Madeleinekaka doppad i lindblomsté.

Emellertid har vetenskapen ägnat förvånansvärt lite tid till att studera detta fenomen närmare. Ny forskning indikerar att våra personliga luktminnen formas tidigare i livet än vad som är fallet för såväl syn- och hörselrelaterade minnen.
  I en nyligen slutförd studie kring självbiografiska luktminnen exponerade vi yngre och äldre personer för olika ledtrådar i tre olika betingelser: ord, fotografier, och lukter som kanel, tjära, mandel.

Vi bad dem att spontant plocka fram ett personligt minne till den förevisade ledtråden. Då samtliga ledtrådar presenterats ombads testpersonen att datera sina minnen genom att ange vid vilken ålder det hela utspelats. Vad vi fann är illustrerat i figur 2.

Olika minnespucklar
Figuren visar att ”minnespuckeln” för luktaktiverade självbiografiska minnen ligger i en annan åldersperiod än den som dokumenterats för visuellt eller auditivt aktiverade minnen.
  Luktaktiverade minnen är i högre grad relaterade till händelser som utspelades i barndomsperioden (1-10 år) och inte till den yngre delen av vuxenlivet.
  Detta talar för att luktassocierade minnen formas tidigare i livet än de vi associerar med syn och hörsel. De distributioner av minnen vi fann för verbala och visuella stimuli replikerade samma mönster som tidigare forskning visat, med en tydlig ”puckel” i åldersperioden 10-30 år.

Hur kan vi då förklara detta fenomen? Luktsinnet är ett dokumenterat gammalt system, både i arternas och människans historia. Hos människan är luktsinnet mycket väl utvecklat tidigt i livet. Spädbarn orienterar sig i hög grad till sin omgivning genom olika lukt- och smakintryck.
  Lite äldre barn orienterar sig till sin miljö genom att aktivt ”avsmaka” den. Detta är exempel på hur vi förvärvat och hur vi vuxna besitter en utvecklad kemo-sensorisk kunskap om vår omgivande miljö.

Vi vet det mesta om hur ting och objekt smakar, känns och luktar om vi skulle föra det till vår mun. Sådant som vi tog reda på som små kan vi frammana som vuxna, till exempel känslan av sand i munnen, hur en spik smakar, eller känslan av att suga på en soffkudde.

Effektiv metod
På basis av ovanstående forskning anser vi att ett effektivt sätt att aktivera äldre personers självbiografiska minnen är att exponera personen för olika sensoriska stimuli som ord, bilder och lukter.
  Våra erfarenheter från att ha testat många äldre människor är att metoden mycket effektivt tillåter att svunna minnen plötsligt aktiveras, ofta med ett uttalat emotionellt innehåll. Metoden öppnar också mycket lätt för vidare samtal kring det framplockade minnet.