Nyckelord: Sjukvård, Läkemedel
Han är omkring 80 år. Har problem med varande ögon men orkar inte ta kontakt för att utröna varför. Har stora problem med tänder. En protes i överkäken och fem tänder kvar i underkäken. Saknar tandläkare och orkar inte söka rätt på någon. Han har gått ner 18 kg under senaste året.
Mannen är skild och ensamboende utan kontakt med anhöriga. Han har efter en misslyckad operation stora problem med inkontinens. Har rollator och vill gärna gå ut men oroar sig för urinläckage. När han går ut tar han på två blöjor samt tre par underbyxor. ”Det hjälper inte”. Han orkar inte ta upp detta med distriktssköterskan på vårdcentralen.
Han har inte själv upplevt någon vårdplanering från sjukhuset. Tycker att personalen på sjukhuset får allt mindre tid för patienterna. Har varit på akuten några gånger. Fått Waran med besked om att ”det inte var så farligt”.
Går på kontroll på sjukhusets hjärtmottagning. ”Det blir akuten in för mig när jag behöver läkarkontakt. På sjukhuset är de arga över att vårdcentralen inte genomför de kontroller sjukhuset vill”. Han önskar att det fanns en husläkare på vårdcentralen som intresserade sig för honom som person. ”På vårdcentralen tar man blodprov – inget mer”.
Biståndshandläggaren har frågat honom om han vill ha hjälp men det blir nej. ”Eftersom jag inte har inflytande över den hjälp jag får vill jag hellre klara mig själv”.
Mannen behandlas med fyra olika blodtrycksänkande läkemedel, trots lågt blodtryck och yrsel. Läkemedelsinteraktion kan ha bidragit till alltför kraftig effekt av blodförtunnande medel, vilket krävde akutbesök på sjukhus. Flera läkemedel används inte enligt ordination.
Förskrivning har gjorts av läkemedel som är olämpliga för äldre, som dessutom kan ha orsakat patientens muntorrhet. Läkemedelslistan på vårdcentralen överensstämmer inte med patientens lista.
Förkortad fallbeskrivning ur rapporten ”Styckevis och delt”, Äldrecentrum 2006:7. Läs rapporten (pdf) »